Vad innebär Tidöavtalet för natur och klimat?

Trots att både L och KD så sent som i somras lovade att behålla enprocentsmålet, så har det nu övergetts. Biståndsfrågan handlar om mycket mer än en siffra, men det är glasklart att den nya regeringen sänker ambitionerna när det gäller internationellt utvecklingssamarbete. Det sker i ett läge där demokratin backar globalt, när människorättsaktivister och miljöförsvarare attackeras och mördas, och när organisationers rätt att verka begränsas och yttrandefrihet inskränks. Kriserna för klimat och natur eskalerar och den globala hungerkatastrofen är ett faktum. Att i det läget minska biståndet är ett stort misstag. Det är också mycket problematiskt att biståndets inriktning knyts till – och i vissa fall villkoras – till frågor om migration, vilket inte är förenligt med principer om biståndseffektivitet.  

Läs mer om hur bistånd och miljö hänger ihop här.

Den tillträdande regeringens förhållningssätt till miljölagarna är oroande. I en tid när vi behöver stärka miljölagarna och klimatstyrningen i miljöbalken lägger partierna i stället allt fokus på att förenkla miljötillståndsprövningen med argument om att säkra näringslivets konkurrenskraft. En förstärkning av lagstiftningens förmåga att styra mot miljömålen lyser helt med sin frånvaro, trots att Naturvårdsverket pekat ut det som viktigt. Tvärtom vill partierna i stället tillsätta en utredning för att undersöka möjligheten att utnyttja flexibiliteten i EU:s miljölagstiftning. 

Frågan om att korta tillståndsprocesserna har redan utretts. Miljöprövningsutredningen, som presenterades våren 2022 avfärdade näringslivets kritik mot miljöprövningarna med hjälp av solid statistik. Tre fjärdedelar av de som ansöker om tillstånd får bifall. Den genomsnittliga handläggningstiden är 1,5 år. Endast tre procent av ansökningarna får avslag. 

Här hittar du förklaringar till några av de vanligaste juridiska termer och andra uttryck du kan stöta på inom miljöjuridiken.

Det är mycket negativt att överge målet om 100 procent förnybar elproduktion. Kärnkraft har ingen plats i framtidens hållbara energisystem. 

Den tillträdande regeringen säger att de vill ha neutralitet mellan kraftslag men fokuserar hela sin politik på att stödja kärnkraft, bland annat med massiva statliga kreditgarantier med extra generösa villkor. Samtidigt satsar de ganska lite på energieffektivisering, vilket är absolut nödvändigt i dagens situation. Regeländringar som införs för vindkraft riskerar att bromsa utbyggnaden av denna, vilket kan skapa problem med elförsörjningen när industrin ställer om. Nödvändiga stöd för att accelerera utbyggnad av solceller och solvärme saknas. 

Den här politiken kommer inte lösa utmaningarna med vare sig energiförsörjning eller att minska klimatutsläppen de närmaste åren. Ny kärnkraft är idag betydlig dyrare än vindkraft per kWh och priserna fortsätter att falla kraftigt för både sol och vind. Att satsa på stöd till en gammal teknik som kärnkraft är att hålla sig kvar i ett föråldrat energisystem istället för att gå i bräschen för utvecklingen av framtidens flexibla energisystem som baseras på förnybar energi. Det är ineffektiv användning av resurser och riskerar att skrämma bort nytänkande gröna innovatörer.

Läs mer om myterna kring kärnkraft här.

Att miljöprövningarna av vattenkraften nu pausas är oansvarigt. Omprövningen av den svenska vattenkraften genomförs för att förse kraftverken med moderna miljövillkor, ett måste för att Sverige ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden om skydd av biologisk mångfald och EU:s vattendirektiv. Sverige har vid upprepade tillfällen fått kritik från EU-kommissionen i frågan. Att pausa omprövningarna tills det är kartlagt vilka konsekvenser det får för elproduktionen är svagt argument för åtgärden.

Enligt beslut av riksdagen ska omprövningar ske enligt en nationell plan som ska utgå från ett nationellt helhetsperspektiv, där hänsyn tas till vattenmiljön och nationellt elbehov. Omprövningarna är dessutom ett unikt tillfälle för vattenkraftsägare att få sina kostnader för miljöanpassningar täckta. I vanliga fall måste företagare själva bära kostnaderna för lagkrav enligt miljöbalken, medan Vattenkraftens miljöfond nu står för merparten av kostnaderna. 

De regeländringar som föreslås för vindkraft riskerar att bromsa den i dagsläget planerade utbyggnaden, något som kan skapa problem med elförsörjningen när industrin ställer om. Det tilläggsuppdrag som ska ges till utredningen ”Stärkta incitament för utbyggd vindkraft” att tydligt föreslå hur verksamhetsutövarna ska ersätta kommunerna vid vindkraftsutbyggnad är positivt. 

Det är positivt att den tillträdande regeringen vill vidta åtgärder för att förenkla utbyggnaden av integrerade solceller. Likaså att avsätta medel för att utveckla metoder att återvinna uttjänta solceller. Däremot står det ingenting i överenskommelsen om nödvändiga stöd för att accelerera utbyggnad av solceller och solvärme.

Energieffektivisering är absolut nödvändigt för att klara energiomställningen. Svenska hushåll, särskilt de med låga inkomster, behöver stöttas under den pågående europeiska energikrisen. En viktig del är rådgivning om hur man kan minska sin elförbrukning, men den tillträdande regeringen planerar att minska anslag till den typen av verksamhet. Hushållen behöver också ges ytterligare incitament att minska sin elförbrukning, det är därför positivt att stöd kommer ges till att stötta privatpersoner med åtgärder för energieffektivisering. Det är också positivt med krav på icke-samhällskritiska offentliga verksamheter att minska sin elförbrukning och elbesparingsmål till myndigheter, vilket flera andra EU-länder redan infört. Dessutom saknas åtgärder som riktar sig mot kommersiella aktörer, exempelvis shoppinggallerior, som också behöver bidra till att minska samhällets energiförbrukning.  

För att inte bidra till höjda elpriser är det mycket viktigt att det nya högkostnadsskyddet för elpriser utformas så att det inte stimulerar ökad elkonsumtion. Vårens elpriskompensation gav fel incitament då hushåll som redan minskat sin elförbrukning gick miste om stöd.  

Sverige behöver fortsätta exportera klimatnytta. När elproduktionen ökar i Sverige under de närmaste åren behöver vi kunna exportera el när det finns ett överskott. Det är därför kontraproduktivt att den tillträdande regeringen nu kommer bromsa utbyggnaden av exporterande elkablar.  

Det är positivt att den tillträdande regeringen vill driva på processer för koldioxidinlagring, likaså om det kommer ett auktionssystem för koldioxidinfångning (CCS) på plats. Det är dock väldigt bristfälligt som en av ett fåtal huvudpunkter i en klimatpolitik.

Det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att öka kolinlagringen är att stärka de naturliga kolsänkorna, som haven och skogen, exempelvis genom att skydda mer skogsmark. En annan åtgärd som hade varit betydligt snabbare och billigare för att minska utsläppen är att återväta våtmarker, men några sådana naturbaserade lösningar presenteras inte som en del av den tillträdande regeringens politik. 

Skriv på vår namninsamling för färre kalhyggen och ett riktigt skydd för skogens arter här.

Vi står mitt i en klimatkris som orsakas av just förbränning av fossila bränslen. Att sänka drivmedelspriser är ett kortsiktigt och ohållbart sätt att stötta hushåll och företag. Sådana åtgärder ger större vinster för oljeproducerande länder som Ryssland och Saudiarabien, då det håller efterfrågan hög. Det skapar också en politisk otydlighet som vi absolut inte vill ha då vi snabbt behöver ställa om och ta oss ur det fossilberoende vi sitter fast i. Det riskerar också att hejda de investeringar i ny teknik som kan ta oss vidare i omställningen. Tydlighet och långsiktighet från politiken är oerhört viktigt, särskilt för näringslivet. 

Här kan du läsa mer om transporters miljöpåverkan och hur de kan bli mer hållbara och miljövänliga. 

Vad innebär klimatskadliga subventioner? Varför ska de avskaffas? Här svarar vi på vanliga frågor om klimatskadliga subventioner.

Färre transporter och elektrifiering är de viktigaste lösningarna i den stora omställning som måste göras för att minska utsläppen från våra transporter. Reduktionsplikten, där biodrivmedel blandas in i vissa fossila drivmedel, är dock en viktig övergångslösning och ett helt centralt redskap för att nå Sveriges klimatmål. Det är viktigt med långsiktighet från politiken, därför är det olyckligt att den nya regeringen nu planerar att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå. 

Reduktionsplikten nämns inte uttryckligen i avtalet. Däremot nämns sänkta bränslepriser och på presskonferensen tydliggjordes att avsikten är att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå.

Det är positivt med satsningen på elektrifiering av fordonsflottan, men i överenskommelsen saknas förslag för transporteffektivisering och satsningar på kollektiva färdmedel.  

En nedläggning av Bromma flygplats vore positivt för klimat, miljö och bostadssituationen i Stockholm. Att fortsatt bereda plats för en flygplats mitt i staden, med en hyra som inte är marknadsmässig, minskar tågets konkurrenskraft mot inrikesflyget och ökar därmed utsläppen av koldioxid. Marken skulle istället kunna användas för att bygga bostäder. Stockholms stad vill bygga på Bromma flygplats. Att bygga där och på annan mark som redan är exploaterad skulle även minska risken för en skövling av länets viktiga naturområden. Swedavia vill också stänga flygplatsen då den är olönsam och flyget ryms på Arlanda.