Vanliga fåglar hotade – nya rödlistan släpps
Staren, fiskmåsen och björktrasten – tre vanliga fåglar som blir alltmer ovanliga. En tredjedel av de svenska bina är hotade och fjärilarna fladdrar mer sällan i landskapen. Det är sorglig läsning när Artdatabanken presenterar en ny rödlista med hotstatus. Vi konstaterar också att den folkkära igelkotten gör en ny entré på den oattraktiva listan och vargen är åter igen starkt hotad.
Den svenska rödlistan sammanställs av Artdatabanken vart femte år och är en bedömning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige. Rödlistan ger också en överblick över arternas tillstånd. I bedömningen från 2020 har antalet rödlistade arter ökat med elva procent jämfört med 2015.
Nästan en tredjedel av Sveriges häckande fågelarter minskar så mycket att de numera finns med på rödlistan. Mer än hälften av de tropiska flyttfåglarna är idag rödlistade. Orsakerna är flera. Vanliga fåglar som kråka och fiskmås jagas och minskar kraftigt i antal bland annat på grund av det och ändrad sophantering. Skogslevande fåglar som talltita och entita trängs undan av till stor del av skogsbruket.
Livsmiljöerna i skogen byts ut
För skogslandskapets arter är läget allvarligt. Av drygt 10 000 bedömda arter är över 20 procent rödlistade. Den största enskilda orsaken är avverkningar, vilka innebär en stor negativ påverkan för mer än 1 400 arter.
Det handlar ofta om arter som är beroende av gammal skog som inte har kalavverkats under väldigt lång tid. Arterna har svårt att överleva på ett kalhygge, vilket är det huvudsakliga sättet att bruka skogen på idag, och klarar inte att återetablera sig när deras livsmiljöer väl försvinner. Dagens skogsbruk innebär nämligen att den planterade skogen inte hinner bli tillräckligt gammal för att hinna återskapa viktiga livsmiljöer innan den ska avverkas igen.
Mindre surr och fladder i landskapen
Odlingslandskapet rymmer en hög biologisk mångfald. Över hälften av de rödlistade arterna behöver odlingslandskapet och en tredjedel bor där. Här finns många kärlväxter, insekter, fåglar och groddjur. En tredjedel av de svenska bina är rödlistade och läget har försämrats för Hedpärlemorfjäril, kronärtsblåvinge, fibblegökbi, klockgentiana och solvända.
Naturbetesmarkerna och slåtterängarna, några av de mest artrika markerna vi har, försvinner – och arterna med dem. Upphört bete och slåtter hotar 830 arter enligt rödlistan. Jordbruket förändras och blir allt mer storskaligt vilket leder till att små gårdar lägger ner och marker växer igen med försvinnande livsmiljöer som följd.
Plasken byts ut mot kraftverk i våra vatten
För arter som lever i sötvatten är vattenkraften ett av de största hoten. Kraftverk och dammar hindrar arter som ål, havsnejonöga och asp från att vandra fritt och reproducera sig. Klimatförändringar leder till att arter som trivs i kallare vatten som lake och bergsimpa hotas. Många djur och växter som lever i våtmarker och på stränder är rödlistade. Det beror bland annat på att våtmarker och stränder växer igen. Främmande invasiva arter tränger ut vanliga sandstrandarter som glasört och saltört. En ljuspunkt är att det går bättre för många av våra groddjur.
