Vanliga frågor om bilar, klimat och miljö

Bilar kommer aldrig att bli miljövänliga, de kommer bara påverka miljön mer eller mindre. Det handlar om buller, hårdgjorda ytor till vägar och parkeringsplatser, barriäreffekter när vägar dras genom naturen, hälsofarliga partiklar från däck och vägbanor och omfattande resursförbrukning till fordonen. Idag är det mest uppenbara problemet klimat- och hälsofarliga utsläpp från förbränningsmotorer.  

Det är viktigt att vi gör allt vi kan för att minimera vägtrafikens miljöpåverkan genom att effektivisera bort transporter, använda bättre drivmedel och utveckla tekniken. 

Vägtransporter står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp, men då tillkommer utsläppen från arbetsmaskiner, till exempel grävmaskiner, som saknar statistik. 

Ingen vet exakt eftersom vi idag inte har full kontroll på batteriernas miljöpåverkan. Men det vi vet är att elmotorer använder energin mycket effektivare än förbränningsmotorer och att de inte ger några avgaser som kommer ur bilen.  

Elbilens energieffektivitet är en stor fördel eftersom det i framtiden kommer att bli avgörande att använda våra energiresurser effektivt eftersom väldigt många vill använda el för att ersätta fossil energi inte bara för transporter utan även i tillverkningsprocesser och liknande. Sverige har ett elsystem med ovanligt låga utsläpp och därför ger elbilen låga utsläpp när den tankas med el.  

Sammantaget gör det att Naturskyddsföreningen är mycket positiva till att bilar med förbränningsmotorer ersätts av elbilar. 

Vi har sedan december 2015 ett globalt klimatavtal (Parisavtalet), och det är sedan länge dags att leva upp till det. Samtidigt kör svenskarna mer bil än någonsin och bilförsäljningen slår rekord år efter år. Dessa utsläpp påverkar såklart klimatet. 

För att nå klimatmålen behöver vi göra flera saker. Dels behöver vi planera för och satsa på minskat transportberoende. Transporter som effektiviseras bort är naturligtvis bäst för miljön. De bilar vi kör behöver släppa ut så lite som möjligt, alltså fler elbilar och bilar med hållbara och fossilfria bränslen i tanken. Detta i kombination med mer kollektivåkande, cyklande och promenerande är hur vi vill se transporterna utvecklas. 

Frågan om biodrivmedel är komplicerad. Eftersom biomassa tar upp lika mycket koldioxid när den växer som den släpper ut när den förbränns kan den anses vara klimatneutral i ett längre tidsperspektiv. I det korta perspektivet bidrar så kallade biogena koldioxidutsläpp dock lika mycket till klimatförändringarna som fossila. Det tar exempelvis lång tid för nyplanterade träd att ta upp lika mycket koldioxid som fanns i det avverkade träden. 

Det är inte bra om en ökad användning av biomassa leder till avskogning och utdikning av torvmarker för oljepalmsplantager eller annan produktion som baserar sig på ohållbara grödor eller smutsiga förädlingsmetoder.  Det ger en oacceptabel förlust av biologisk mångfald och stora klimatutsläpp som tar hundratals år att betala tillbaka. Det har planeten inte råd med. 

För att förenkla en komplex fråga är poängen att biodrivmedel kan  produceras hållbart, till skillnad från fossila bränslen. Det betyder dock inte att alla biodrivmedel är bra. Därför kräver vi tuffa hållbarhetskriterier och spårbarhet genom hela livscykeln, för att undvika exempelvis palmolja och annat biodrivmedel som produceras ohållbart. 

I Sverige har vi god tillgång till mark och restprodukter från skogsindustrin, vilket gör att vi ser en potential att kunna producera en viss mängd hållbara biodrivmedel. Dessa kommer att behövas under en period i personbilsflottan för att snabbt kunna fasa ut fossila bränslen. På lite längre sikt kommer den tyngre trafiken och flyget också att vara svåra att få över på eldrift, vilket gör produktion av hållbara biodrivmedel till en fortsatt viktig pusselbit för en fossilfri transportsektor. 

Självklart finns ett behov av bilar, både nu och i framtiden. Det gör det desto viktigare att dels miljöanpassa bilkörningen genom effektivare fordon och bättre drivmedel, dels effektivisera bort transporter och underlätta transporter utan bil. Hälften av alla bilresor är kortare än 5 km och i tätort kör vi ännu kortare sträckor; runt 80 procent av bilresorna är under 3–4 kilometer. I våra städer finns de största möjligheterna att minska bilberoendet genom en medveten planering av stadsutvecklingen som skapar närhet mellan exempelvis boende och affärer. Det finns dessutom goda möjligheter att bygga upp en bra kollektivtrafik och attraktiva gång- och cykelstråk. Det skapar attraktivare städer och ger utrymme för dem som verkligen behöver bilen. 

Oavsett vart elen kommer ifrån är en elmotor mer effektiv än en förbränningsmotor och kräver därför mindre energi. Men självklart beror de totala utsläppen helt på hur elen produceras. I Sverige är elproduktionen väldigt ”ren”, särskilt nu när vi har en energiuppgörelse om att Sverige ska ha 100 procent förnybar el till år 2040. Därför minskar Sveriges utsläpp för varje bil som byts ut mot ett laddbart fordon. 

I vissa andra länder är frågan svårare. Om elen produceras i till exempel ett kolkraftverk så släpps det ut en hel del växthusgaser därifrån. Men å andra sidan är det lättare att kontrollera utsläppen från en källa jämfört med när varje bil släpper ut sina egna avgaser. Studier visar att eldrift minskar de totala utsläppen även i länder med hög andel kolel.

Det är vetenskapligt fastlagt att elbilar totalt sett ger mindre klimatpåverkan jämfört med fossilbilar, men hur stor skillnaden är beror mycket på hur elen är framställd. Se bland annat den här studien hos ICCT om elbilars livscykelutsläpp.

Litiumjonbatterier är den vanligaste batteritypen för elfordon idag. För att tillverka dem behövs litium, men också koppar, aluminium och andra metaller, till exempel kobolt. Enligt Christian Ekberg, som är professor i industriell materialåtervinning vid Chalmers tekniska högskola, finns det idag inte resurser nog att ersätta alla bensinfordon med batteridrivna fordon. I alla fall inte globalt. 

För att en storskalig användning av elbilar ska bli hållbar, parallellt med att lokala batterilager i energisystemet växer, krävs därför teknikutveckling. Forskning pågår både på hur man ska kunna återvinna litiumet i uttjänta batterier mer effektivt och på nya batteritekniker, utan sällsynta metaller, som kan ta över i framtiden. Som vid all utvinning av råvaror är det viktigt att ta stor hänsyn till både miljö och människor under hela processen. Exempelvis kan brytningen av litium ha stor lokal miljöpåverkan, precis som all annan gruvbrytning. 

Trots detta, är elbilen fortfarande ett bättre alternativ än fossilbilen, för den som är beroende av att kunna köra bil. Men att elbilar ensamt skulle lösa transportsektorns miljöproblem är tyvärr naivt att tro, vi behöver även minska transportberoendet. 

Hur långt man kan åka med ett laddbart fordon beror på storleken på batteriet. Laddhybrider har normalt en elräckvidd på 5–8 mil medan rena elbilar har en räckvidd på cirka 30–60 mil. Vill du veta mer exakt bör du kolla i specifikationerna för respektive fordon. 

Elbilar är fortfarande dyrare i inköp än fossilbilar, även om prisnivåerna jämnas ut ganska snabbt. Elbilar beräknas totalt sett bli lika billiga som fossilbilar kring mitten av 2020-talet. Det är främst priserna på elbilarnas batteripaket som är avgörande. I dag har den prisnivå (150 USD per KWh) passerats där elbilarna ansetts kunna vara konkurrenskraftiga gentemot fossilbilar.

Priset hos bilhandlaren är en sak, men elbilar har betydligt lägre drifts- och underhållskostnader än fossilbilar, vilket allt fler bilköpare har upptäckt. En lite större investering vägs mer än väl upp av lägre kostnader för att äga och köra bilen.