Vanliga frågor om bilar, klimat och miljö

Bilar kommer aldrig att bli miljövänliga, de kommer bara påverka miljön mer eller mindre. Det handlar om:

Idag är det största problemet med bilar klimat- och hälsofarliga utsläpp från förbränningsmotorer, alltså motorer för bensin och diesel. Därför måste vi göra allt vi kan för att minimera vägtrafikens miljöpåverkan genom att minska behovet av bilarna, resa mer kollektivt, cykla och gå samt använda bättre drivmedel när vi väl kör bil.

Samhället behöver planera för och satsa på minskat transportberoende. Transporter som effektiviseras bort är naturligtvis bäst för miljön. De bilar vi kör behöver släppa ut så lite som möjligt, alltså fler elbilar och bilar med hållbara och fossilfria bränslen i tanken. Detta, i kombination med mer kollektivåkande, cyklande och promenerande är hur Naturskyddsföreningen, vill se transporterna. 

I framtiden skulle vi alltså kunna minska både antalet resor och antalet bilar genom mer effektiv stadsplanering, smartare logistik och mer distansarbete. Vi kan också byta transportsätt från flyg till tåg och från bil till kollektivtrafik eller cykel. Fler barn cyklar till skolan tillsammans med sina föräldrar och slipper dela sin resväg med biltrafik. Vi semestrar mer i närområdet, är med i en elbilpool och använder lådcykel eller cykelkärra för storhandling, till utflykter eller skjuts av barn. Arbetsgivare har en policy som prioriterar tåg före flyg, riktigt bra teknik för resfria möten och fler semesterdagar som gör det möjligt att ta tåget till resmålet.

Se dig omkring. Det har skapats utrymme för bilen framför fotgängare, cykel och kollektivtrafik nästan var du än befinner dig. Och det är inte konstigt att det ser ut så idag. Redan på 50-talet började samhället byggas om så att bilen premierades långt över andra transportmedel.

Istället för att anpassa bilanvändandet till samhället började man nu bygga gator, affärer och service utifrån bilen. Och idén om att alla ska ha tillgång till en bil. Många levande stadskärnor har tystnat när köpcentrum med stora parkeringsplatser placerats vid motorvägens avfarter.

Att bilen setts som norm har byggt in oss i ett ineffektivt transportsystem där vi blir beroende av ett dyrt och resurskrävande fordon för att kunna ta del av samhället på lika villkor. Ett fordon som är skadligt för både vår hälsa, vår närmiljö och klimatet.

Vi är kritiska till låga bensin- och dieselskatter. En låg bensinskatt inte bara ökar utsläppen, det slår också fel mot landsbygd och låginkomsttagare.

Det är framför allt rika grupper i storstadsnära områden som tjänar på låg bensinskatt, trots att dessa grupper ofta har andra alternativ än bil. Dessutom finns det en stor andel låginkomsttagare som varken äger en bil eller har körkort, och som därför alltså inte får någon hjälp av låga bensinskatter. De flesta låginkomsttagare skulle snarare tjäna på rimliga priser i kollektivtrafiken.

Debatten om bensinpriser blir ofta infekterad. Men faktum är att många grupper i Sverige både har råd och är villiga att minska bilåkandet. Ur ett historiskt perspektiv är det faktiskt rekordbilligt att tanka och sannolikt har hushållens kostnad för att köra bil aldrig varit så låg som nu, enligt forskare och Naturvårdsverket. Sedan början av 1990-talet har kostnaden för att köra bil sjunkit med en tredjedel. De senaste åren har priserna på kollektivtrafik ökat mer än bensinpriset vid pump.

Naturskyddsföreningen föreslår ett ekonomiskt bidrag för transportkostnader enbart riktat till låginkomsttagare, istället för sänkta bensinskatter. Bidraget ska kunna användas för bil, men också cykel och kollektivtrafik. Lite liknande hur bostadsbidraget fungerar. Läs mer om våra förslag för rättvisa transporter här.

Självklart kommer det fortsätta finnas bilar och på landsbygd är det ofta svårt att leva helt utan bil. Det är i städerna som det är enklast att bryta bilberoendet. Men det finns mycket politiken kan göra för att hjälpa de som är beroende av bil, oavsett var i landet man bor.

Naturskyddsföreningen vill se flera insatser som gynnar landsbygden och samtidigt underlättar för hållbara transporter. Det handlar mycket om tillgänglighet - man ska inte behöva resa hur långt som helst för att ta sig till mataffär och skola.

Det är helt klart ett jätteproblem att vårt samhälle är byggt så att bilen av många upplevs som ett måste för att få ihop vardagen. Därför måste politikerna på alla nivåer göra det möjligt för sina medborgare att kunna leva ett gott liv även utan bil.

I städerna är det enklast att minska bilberoendet. Här är avstånden ofta kortare och transportalternativen till bilen är fler. I våra städer finns de största möjligheterna att minska bilberoendet genom en medveten planering av stadsutvecklingen som skapar närhet mellan exempelvis boende och affärer. Det skapar attraktivare städer och ger utrymme för dem som verkligen behöver bilen. 

Det är också störst konkurrens om utrymme i våra städer, mycket ska samsas på en liten yta. Att då använda värdefull mark till bilar istället för sånt som ger oss välmående är ett slöseri. Livspusslet skulle bli betydligt enklare om vi inte hade så långt till skolor, matbutiker, service, arbetsplatser och nöjen.

Utsläppen från fossila bränslen måste minska kraftigt i snabb takt för att vi ska komma i närheten av de utsläppsminskningar som krävs för att mildra klimatkrisens effekter. Vi vet att elmotorer använder energin mycket effektivare än förbränningsmotorer och att de inte ger några avgaser som kommer ur bilen. Sverige har ett elsystem med ovanligt låga utsläpp och därför ger elbilen låga utsläpp när den laddas med el. Naturskyddsföreningen är därför överlag positiva till att bilar med förbränningsmotorer ersätts med elbilar.

Men samtidigt behöver den totala biltrafiken minska. De nya elbilarna ska användas av de som verkligen behöver bil. Idag finns nämligen inget hållbart bränslealternativ som helt skulle kunna ersätta alla fossilbilar utan att skapa nya problem. Elbilar kräver stora resurser vid tillverkning och skapar ett stort behov av energi som skulle kunna användas smartare i ett allt mer elektrifierat samhälle.

Även om det skulle finnas ett helt hållbart alternativ till fossila bränslen så kvarstår faktumet att även elbilar tar upp stora ytor i form av vägar och parkeringar, släpper ut hälsofarliga partiklar, gör oss mer stillasittande och orsakar många olyckor varje år. Det handlar med andra ord om att i första hand bryta bilberoendet.

Idag finns det mer parkeringsyta än boyta i Sverige. Det finns ungefär tre till fem parkeringsplatser per bil i Sverige, det motsvarar en hårdgjord yta lika stor som hela Göteborg.

Den genomsnittliga bilen står dessutom parkerad över 90 procent av tiden. Att bilar inte körs särskilt ofta kanske låter bra, men ytan skulle kunna användas till betydligt betydligt nyttigare saker som lekplatser, mer grönska, bredare trottoarer, parker och cykelbanor. Saker som ger oss vardagsglädje istället för bara bilförvaring. Läs mer i Fastighetsägarnas, Hyresgästföreningens och Naturskyddsföreningens rapport.

Ja. Det många inte tänker på är att parkeringar kostar pengar, både vid nybyggnation och underhåll. Mark är dyrt, särskilt i städer. Parkeringar på gatan subventioneras i regel av skattebetalarna genom att stora delar av kostnaderna för byggnation och underhåll betalas av kommunens skattemedel.

Parkeringar i flerfamiljshus betalas ofta genom avgift eller hyra till bostadsrättsföreningen eller hyresvärden. Det innebär att även den som inte äger en bil är med och betalar för grannarnas parkeringsplatser, via både skatt och hyresavi.

Att parkeringsplatser betalas med våra gemensamma pengar leder alltså till sociala orättvisor och gör det billigare att äga och använda bil. En fungerande marknad för parkering skulle i stället innebära att den som parkerar sin bil betalar den fulla kostnaden.

Hållbara biodrivmedel är en del av omställningen från fossilt, men utbudet är väldigt litet. För att förenkla en komplex fråga: biodrivmedel kan produceras hållbart, till skillnad från fossila bränslen.

Det betyder dock inte att alla biodrivmedel är bra. Därför kräver vi tuffa hållbarhetskriterier och spårbarhet genom hela livscykeln, för att undvika exempelvis palmolja och annat biodrivmedel som produceras ohållbart. 

Eftersom biomassa tar upp lika mycket koldioxid när den växer som den släpper ut när den förbränns kan den anses vara klimatneutral i ett längre tidsperspektiv. I det korta perspektivet bidrar så kallade biogena koldioxidutsläpp dock lika mycket till klimatförändringarna som fossila. Det tar exempelvis lång tid för nyplanterade träd att ta upp lika mycket koldioxid som fanns i det avverkade träden. 

Det är heller inte bra om en ökad användning av biomassa leder till avskogning och utdikning av torvmarker för oljepalmsplantager eller annan produktion som baserar sig på ohållbara grödor eller smutsiga förädlingsmetoder. Det ger en oacceptabel förlust av biologisk mångfald och stora klimatutsläpp som tar hundratals år att betala tillbaka. Det har planeten inte råd med. Här kan du läsa fler frågor och svar om biobränslen.

Det är vetenskapligt fastlagt att elbilar totalt sett ger mindre klimatpåverkan jämfört med fossilbilar, men hur stor skillnaden är beror mycket på hur elen är framställd. Se bland annat den här studienhos ICCT om elbilars livscykelutsläpp.

Litiumjonbatterier är den vanligaste batteritypen för elfordon idag. För att tillverka dem behövs litium, men också koppar, aluminium och andra metaller, till exempel kobolt. För att en storskalig användning av elbilar ska bli hållbar, parallellt med att lokala batterilager i energisystemet växer, krävs teknikutveckling. Forskning pågår både på hur man ska kunna återvinna litiumet i uttjänta batterier mer effektivt och på nya batteritekniker, utan sällsynta metaller, som kan ta över i framtiden. Som vid all utvinning av råvaror är det viktigt att ta stor hänsyn till både miljö och människor under hela processen. Exempelvis kan brytningen av litium ha stor lokal miljöpåverkan, precis som all annan gruvbrytning. 

Trots detta, är elbilen fortfarande ett bättre alternativ än fossilbilen, för den som är beroende av att kunna köra bil. Men att elbilar ensamt skulle lösa transportsektorns miljöproblem är tyvärr naivt att tro, vi behöver minska transportberoendet. 

Hur långt man kan åka med ett laddbart fordon beror på storleken på batteriet. Laddhybrider har normalt en elräckvidd på 5–8 mil medan rena elbilar har en räckvidd på cirka 30–60 mil. Vill du veta mer exakt bör du kolla i specifikationerna för respektive fordon.  

Sverige har gjort mycket bra, men vi är långt ifrån ett hållbart föredöme. Nu ökar till och med Sveriges utsläpp. Det beror till stor del på bilismen, en följd av att regeringen satsar på bilar och sänkta bränsleskatter istället för kollektivtrafik, tåg och cykel.

Genomsnittssvenskens klimatpåverkan är omkring åtta ton koldioxidekvivalenter per år när vi inkluderar utsläppen från vår konsumtion. Det är långt från den långsiktigt hållbara nivån på max ett ton. Allt detta i en tid av akut klimatkris.

Som tur är har miljöinsatser en tendens att sprida sig. Om Sverige satsar på att bryta bilberoendet kommer andra länder följa efter. Det hände till exempel när Sverige blev bland de första länderna i världen med en koldioxidskatt, något som nu många andra länder har.

Men just nu ligger Sverige efter, både på riksnivå och i våra städer och tätorter. Många platser i Europa satsar på den bilfria staden för invånarnas hälsa och välmåendes skull. I exempelvis Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Belgien finns en rad exempel på städer där bilåkande slutat premieras och där de istället satsar på kollektivtrafik, cykling och att göra städerna grönare och mer levande. Även utanför städer finns flera exempel på hur hållbara transporter kan underlättas. Det tjänar både klimatet, naturen och vi människor på.