Vanliga frågor om kläder och textil

När en produkt innehåller ekologiska fibrer (till exempel ekologisk bomull) innebär det att själva fibrerna är ekologiskt odlade. Då har det inte använts några kemiska bekämpningsmedel i odlingen. Det har inte heller tillförts konstgödsel och det har inte använts några genetiskt modifierade grödor. Allt detta är viktigt och bra för miljön! Men det garanterar enbart att fibrerna är odlade på ett hållbart sätt och säger inte någonting om de övriga stegen i tillverkningen. 

En miljömärkt vara omfattar fler steg än vad en ekologisk gör. Miljömärkt textil är hållbart producerad hela vägen från fiber till det färdiga plagget. Kemikalier, färger och processer är hållbara, både för miljön och för de personer som arbetar i produktionen – och inte minst för dig som slutligen använder plagget. 

Om ett finare plagg har gått sönder kan det vara värt att ta hjälp av en skräddare (om du inte är händig och kan laga det själv förstås). Priserna för några vanliga lagningar brukar vara ungefär följande: 

Om du inte har en skräddare i närheten finns en tjänst på nätet som heter Repamera. Där kan du beställa hem en påse, skicka iväg dina trasiga plagg med posten i den och sedan får du dina lagade kläder tillbakaskickade inom två veckor.  

Vissa plagg är mer känsliga och behöver tvättas i skonsamma program. Viskosfibrer blir svagare när de blir blöta och är därför bra att tvätta i fintvätt. Ull krymper vid hög temperatur och hård bearbetning och ska tvättas med ulltvättmedel och i handtvättprogram. Du kan också ofta vädra ullen ren istället för att tvätta.  

Förvara aldrig kläder fuktigt längre perioder, plocka till exempel upp en blöt handduk ur träningsväskan direkt när du kommer hem så undviker du mögel och dålig lukt (som ofta sitter i även efter tvätt). 

Skadedjur kan drabba naturmaterial. Tvätta alltid dina kläder innan du lägger i förvaring (till exempel om vinterkläder sorteras bort över sommaren). Det är också bra att placera kläderna i en påse så att klädesmalar inte kan komma åt plaggen i garderoben. 

Vissa fläckar kan vara svåra att få bort med vanligt tvättmedel. Det finns husmorstips att pröva med, men också miljömärka fläckborttagningsmedel som kan få bort envisa fläckar. 

När kläder och textil tillverkas används kemikalier för att färga och behandla textilierna. En del av kemikalierna som används i produktionen kan bli kvar som rester i den färdiga produkten. Andra kemikalier tillsätts just med syftet att finnas kvar i det slutliga plagget, till exempel färger och olika funktionsbehandlingar som vattenavvisande, skrynkelfritt, flamskyddsbehandling med flera.  

Regeringen har beslutat att införa en skatt på kläder och skor som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen och som säljs i Sverige. Det kan handla om kemikalier som ger hälsoproblem för den som använder kläderna/skorna och ämnen som ger direkt skada om de kommer ut i miljön genom att skada organismer eller tas upp i näringskedjan. Det handlar också om  långlivade ämnen som orsakar miljöproblem och gör det problematiskt att återvinna materialen. Enligt utredningen uppskattas 16 procent av de kläder och skor som säljs i Sverige innehålla ett eller flera av dessa farliga ämnen.   

Den europeiska kemikalielagstiftningen REACH omfattar och begränsar många ämnen som används i textil, men lagen räcker inte till. Dels är REACH främst anpassad för produkter som tillverkas inom EU och det ställs därför inte samma krav för textilier som framställs i andra delar av världen. Dels tar det lång tid att utreda om ett ämne är farligt och att få in ämnet i lagstiftningen. Av de textilkemikalier som har identifierats som hälsofarliga regleras endast en tredjedel av lagen. Och ännu färre ämnen omfattas om kläderna är tillverkade utanför EU. 

Som konsument har du rätt att få veta om en produkt innehåller något särskilt farligt ämne som finns listat på REACH:s lista över särskilt farliga ämnen. Butikerna har en skyldighet att inom 45 dagar kostnadsfritt kunna ge dig uppgifter om något av dessa ämnen finns i produkten.  

Barn är mer känsliga än vuxna för hälsofarliga ämnen eftersom kroppen ännu inte är färdigutvecklad. Barn är dessutom mer utsatta för kemikalier från kläder eftersom deras hud är tunnare samt att de gärna stoppar kläderna i munnen.  

Det enklaste sättet att undvika hälsofarliga kemikalier är att köpa miljömärkta kläder. Då har man kontrollerat att inte några hälsofarliga ämnen använts för att tillverka plagget. Leta efter GOTS-certifierade eller Svanen-märkta barnkläder. Det finns även fler textilmärkningar där man har tittat på hälsovådliga ämnen, till exempel Oeko-Tex Standard 100.  

Om du inte kan hitta ett miljömärkt plagg rekommenderar vi att tvätta de kläder och textilier som barn kommer i kontakt med innan de används för att få bort eventuella restkemikalier från tyget. 

Är det okej att slänga gamla och trasiga kläder i soporna så att de kan brännas och bli till värme?  

Det är mycket bättre att återvinna trasig textil än att kasta det i soporna för förbränning. Om det görs nya kläder av begagnad textil sparas energi och plaggets klimatpåverkan blir lägre jämfört med när nya material används.  

Idag är det ovanligt med kläder som innehåller material från begagnad textil, men tekniken går framåt och när textilier kan återvinnas på ett effektivare sätt kan man ta tillvara på en värdefull resurs. När fler trasiga kläder lämnas till återvinning så gör det att det satsas mer på att utveckla tekniker för att ta fram nya material. 

Alla kläder av syntet (som akryl, polyester, polyamid) släpper ifrån sig mikroplaster när de tvättas. En tvätt med akryl (6 kg) släppte till exempel vid en studie ifrån sig hisnande 700 000 fibrer av plast.  

Fibrerna som lossnat åker sedan iväg med sköljvattnet när plagget tvättas. De här fibrerna renas delvis bort av reningsverken och hamnar i slammet som sprids på åkrarna eller i fyllnadsmassor. Men i snitt 2 procent tar sig förbi reningsverken och ut i våra vattendrag. I båda fallen hamnar plasten i naturen, där den blir kvar i hundratals år, kanske mer.  

Om man har använt farliga kemikalier när man har producerat textilierna följer även dessa ämnen med ut. Vår rekommendation är att välja begagnade kläder (eftersom det är under de första fyra tvättarna som syntetplagg släpper flest plastfibrer), att tvätta mer sällan, skippa sköljmedlet och fylla maskinen. 

När du köper en jacka bör du leta efter ett plagg som inte är behandlade med högfluorerade ämnen, PFAS. Flera tillverkare av friluftskläder har helt eller delvis slutat att använda högfluorerade ämnen och gått över till andra typer av impregneringar och membran istället.  

PFAS är ett samlingsnamn på ca 4 700 industriellt framställda kemikalier som används i allt från textilimpregnering till smink och skidvalla. Hela gruppen av ämnen är extremt långlivade och kan vara farliga för både människor och djur. I djurförsök har man sett effekter på reproduktion, immun- och hormonsystem, och mycket tyder på att människor påverkas på samma sätt. Mest kända är PFOA och PFOS som båda är bevisat farliga för både vår hälsa och för miljön. 

Källor: Kemikalieinspektionen (Chemicals in textiles), Norden (Gaining benefits from discarded textiles),Swerea IVF (Kemikalier i textilier), IVL (Swedish sources and pathways for microplastics to marine environment), Naturvårdsverket, Mistra Future Fashion, SOU 2020:20 Skatt på modet.