Vanliga frågor om läkemedel i miljön
Svenska avloppsreningsverk sprider läkemedel i naturen eftersom de inte har kapacitet att rena och avskilja läkemedelsrester och andra organiska mikroföroreningar. Vad händer när läkemedel som diklofenak, hormoner och antibiotika kommer ut i miljön?
När medicin passerat genom människokroppen kommer rester av läkemedlet ut i miljön via avloppssystemet och påverkar djur och natur. Idag vet vi att fiskar och andra vattenlevande djur kan påverkas redan vid mycket låga nivåer. Försämrad fertilitet, förändrade beteenden och njurproblem är konsekvenser som kan leda till att djur och organismer får svårare att överleva, vilket i förlängningen kan påverka hela ekosystem. För att dra säkrare slutsatser om konsekvenserna behövs mer kunskap på området, men den forskning som finns visar att naturen påverkas.
Hur påverkas naturen av läkemedel?
- Hormonpreparat påverkar könsutveckling och fertilitet hos grodor och fiskar. Kvinnliga könshormoner riskerar till exempel att ge hanar missbildade könsorgan och att ägg börjar utvecklas i testiklarna.
- Ångestdämpande och antidepressiva läkemedel har visat sig påverka beteenden hos fiskar och andra vattenlevande organismer. De kan till exempel bli mer orädda och därmed utsätta sig för större faror. Det finns också risk för att de blir mer aggressiva, vilket påverkar hur de interagerar med andra individer.
- Inflammationsdämpande och smärtlindrande medicin kan innehålla diklofenak, vilket bland annat kan orsaka njurproblem hos fiskar och andra djur om det sprids i naturen. I Indien och Pakistan finns exempel på när nästan hela populationer med asgamar slagits ut när de fått i sig höga halter av diklofenak genom att äta döda boskapsdjur. De senaste åren har nivåer över gränsvärdena uppmätts i flera svenska sjöar, vattendrag och kuststräckor.
- Antibiotika i naturen leder till antibiotikaresistens och förändrar naturens bakteriesammansättning. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot både människor och djur eftersom effektiva antibiotika är nödvändiga för att behandla många sjukdomar och infektioner.
Vilka läkemedel är mest skadliga för miljön?
Antibiotika och hormonpreparat nämns ofta som några av de mest problematiska läkemedelsgrupperna. Det finns beräkningar på vid vilken koncentration en läkemedelssubstans påverkar miljön. De läkemedel som överstiger dessa gränsvärden idag i svenska sjöar och vattendrag är vissa hormonella läkemedel, antibiotika, antidepressiva och ångestdämpande läkemedel samt smärtstillande/inflammationshämmande läkemedel.
I Sverige är halterna av läkemedelsrester inte så höga i naturen att de utgör akut förgiftningsrisk för vattenlevande organismer. Vi vet dock att dessa organismer kan påverkas negativt om de exponeras under lång tid för substanserna – även om halten av läkemedel är låg. Eftersom organismer utsätts för många olika läkemedel samtidigt i naturen kan även kombinationen av dessa ge effekter som är svåra att förutspå. Vår kunskap om de biologiska effekterna är idag bristfällig och det finns behov av mer forskning för att få säkrare svar.
Hur sprids läkemedel ut i naturen?
Humanläkemedel som applicerats och sköljs bort från hud eller inte tas upp av kroppen spolas via avloppssystemet ut i naturen. Det finns reningstekniker som har kapacitet att avskilja läkemedelsrester och andra organiska mikroföroreningar från avloppsvatten - men de är bara installerade på några få av landets avloppsreningsverk. Övriga reningsverk har inte kompletterat med den avancerade reningsteknik som krävs för avskiljning av läkemedelsrester. En orsak kan vara att många kommuner inte vill investera i dyr teknik utöver det som lagen kräver.
En annan spridningskälla är behandlingen av djur med så kallade veterinärmedicinska läkemedel. Landlevande boskapsdjur som medicinerats utsöndrar restprodukterna via urin och avföring direkt på betesmarker eller i stall. Substanserna sprids sedan via gödseln ut i naturen. Även vid utvärtes behandlingar, med till exempel fästingmedel, når läkemedelsresterna ut i miljön när djuren tvättas eller kommer i direkt kontakt med vatten.
En tredje väg ut i naturen är vid produktionstillfället. Problemen är störst i låglöneländer som Kina och Indien, men det finns även utsläpp av höga halter från fabriker dokumenterade i både Europa och USA. En starkt bidragande orsak till dessa utsläpp är att det i nuläget saknas lagar och regler för vad som får släppas ut från läkemedelsfabriker.
Vad måste göras för att stoppa spridningen av läkemedel i naturen?
Arbetet med att stoppa läkemedel från att spridas i naturen är fortfarande i sin linda – både när det gäller lagstiftning, rekommendationer och genomförda åtgärder. Det saknas dock inte kunskap om vad som behöver göras.
Svenska avloppsreningsverk är inte designade för att rena bort läkemedel, vilket gör att många miljöskadliga ämnen varken minskar eller försvinner i reningsprocessen. Idag finns det avancerad teknik för avskiljning av läkemedelsrester. Tekniken bygger på rening med hjälp av ozon eller aktivt kol, men den är relativt dyr att installera och det finns inga lagkrav på att kommunerna måste köpa in tekniken. Det har bidragit till att endast ett fåtal avloppsreningsverk i Sverige har installerat den i sina reningsverk. För att förändringen ska gå snabbare behövs lagkrav på gränsvärden eller reningseffektivitet. Det bör nämnas att ett nytt avloppsdirektiv just nu förhandlas i EU som kan innebära att krav införs på rening av läkemedel vid större avloppsreningsverk.
Svenska avloppsreningsverk producerar runt 200 000 ton avloppsslam per år, och slammet innehåller läkemedelsrester. När vi sprider slam på åkrar kan grödor vi odlar ta upp en del av dessa läkemedel, och läkemedel kan även spridas vidare ut i miljön. I vissa EU-länder har gödsling med avloppsslam på åkermark redan förbjudits – men inte i Sverige. Genom att sluta sprida avloppsslam på åkrar kan vi minska tillförseln av läkemedel i våra odlingsmarker.
I Sverige har vi länge arbetat för en restriktiv användning av antibiotika till boskapsdjur, framför allt att medicinen inte ska används i förebyggande syfte. Insatserna har resulterat i att vi har en av Europas lägsta antibiotikaanvändning inom djurhållning idag. Mindre användning ger mindre utsläpp i naturen, och det är viktigt att Sverige även i framtiden håller fast vid våra höga krav på god djurhållning och restriktiv antibiotikaanvändning.
Det saknas lagar som reglerar hur mycket läkemedelsfabrikerna får släppa ut vid produktionen. Miljökrav vid tillverkning av läkemedel bör därför införlivas i EU:s läkemedelslagstiftning. Vi måste också bli bättre på att ställa krav på transparens inom industrin. När både tillverkningsprocessen och ursprungsland är hemliga blir det svårt att kontrollera produktionsförhållandena.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) regler säger att apoteken är skyldiga att byta ut receptbelagda läkemedel mot likvärdiga om de är billigare, genom det så kallade generikautbytet – utan att ta hänsyn till konsekvenserna för miljön. Idag grundar sig beslut om läkemedelsbyte enbart på pris och leveranskapacitet, men just nu förbereds en försöksverksamhet där miljöbelastning vid tillverkningen ska kunna premieras vid beslutet om utbyte.
På individnivå kan du minska tillförseln av läkemedel till avloppsreningsverken genom att aldrig spola ner överblivna läkemedel. Lämna in gammal och kasserad medicin till närmaste apotek!
