Varför är det bra att laga sina kläder?

Om du använder dina klädesplagg tre gånger mer minskar miljöpåverkan med 65 procent i jämförelse med ett att köpa ett nytt plagg, att laga sina kläder är alltså att göra en insats för miljön.

Vi tar ett par jeans som exempel. Jeanstyg vävs av bomull. Bomullen odlas nästan alltid i länder som lider av torka med hjälp av omfattande konstbevattning. När bomullen sedan bereds för att bli tyg går det åt ytterligare vatten. Det gör att det krävs upp till cirka 6 200 liter vatten för att tillverka ett enda par jeans.

Dessutom används kemikalier i nästan alla steg i tillverkningen. När bomullen odlas används bekämpningsmedel och konstgödsel (om bomullen inte är ekologisk). När bomullen sedan spinns till garn, vävs, bereds och färgas för att bli ett jeanstyg används ännu fler kemikalier. Det är inte ovanligt att det avloppsvatten som blir över från processerna släpps rakt ut i naturen utan att först renas. Till sist fraktas jeansen till oss i Sverige, ibland förpackade tillsammans med kemikalier som ska förhindra att de möglar.

Många av de här kemikalierna är hälso- och miljöfarliga. Förutom att de kan skada människor och natur där tillverkningen sker, kan de innebära en risk för dig som använder kläderna.

Det går åt ungefär lika mycket kemikalier för att tillverka en fleecetröja som ett par jeans. Här är det tillverkningen av de konstgjorda fibrerna (från råolja) som kräver en massa kemikalier. Dessutom behövs kemikalier för att färga och bereda tygerna, på samma sätt som för kläder av naturmaterial.

Syntetiska kläder slukar däremot inte lika stora mängder vatten. Istället släpper alla kläder som innehåller syntetfibrer ut mikroplaster när de tvättas. De här pyttesmå plastpartiklar kommer ut i havet och äts av djuren som lever där. I en studie kunde man se att de första fyra tvättarna av ett nytt plagg släpper ut allra mest plast. Köp därför hellre begagnade syntetkläder; det är också är bättre av andra skäl.

Ovanpå allt det här kommer klädernas klimatpåverkan. Bland annat flygs kläderna ofta mellan olika länder under tillverkningsprocessen, eftersom textilfibrerna ofta odlas i ett land,  tyget tillverkas i ett annat och kläderna sys i ett tredje. Hur stor klädernas påverkan blir kan skilja sig åt mellan olika plagg beroende på hur tillverkningen sett ut och vilka material de består av. Men generellt kan man säga att ju större och tyngre ett plagg är, desto högre klimatpåverkan. Ett par jeans har alltså en betydligt större klimatpåverkan än en t-shirt i bomull.

Den allra minsta klimatpåverkan har ett second hand-fynd. Ett begagnat klädesplagg sparar upp till 97 procent av energin som skulle använts för att tillverka ett nytt plagg. Idag slänger vi i genomsnitt 8 kilo kläder per person och år, 60 procent av dem är hela och skulle kunna användas av någon annan.

Så hur ska vi tänka om vi vill minska vår garderobs påverkan på miljön?