Vi måste ta reda på hur våra insekter mår
Forskare larmar om minskningen av insekter världen över. En studie som visade att över 75 procent av alla insekter hade försvunnit i tyska naturreservat fick stor uppmärksamhet 2017. Men hur läget ser ut för Sveriges insekter är det ingen som riktigt vet.
Den tyska studien som pågick under 27 år visade att biomassan för flygande insekter hade minskat med över 75 procent. Naturreservaten som studerades ligger i jordbruksområden och forskarna misstänker att det intensifierade jordbruket ligger bakom den akuta artförlusten. När åkerholmar, blomrika åkerkanter och diken försvinner, en och samma gröda odlas över väldigt stora arealer och kemiska bekämpningsmedel används i stor skala, har många insekter svårt att klara sig.
En ekologisk katastrof
Det finns mycket som tyder på att läget för insekter är allvarligt även i Sverige. Fåglar som lever i jordbruksmark hör till de som minskar mest här hemma, vilket bland annat kan bero på att det saknas mat. En studie från Ringsjön i Skåne visar att bofasta dagfjärilar minskat med 50 procent de senaste 100 åren.
En studie visar att en tredjedel av fåglarna på den franska landsbygden har försvunnit under de senaste 15 åren. Forskarna talar om en ekologisk katastrof. Användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket uppges vara huvudorsak till fågeldöden. Fåglarnas huvudsakliga föda utgörs av insekter, och bekämpningsmedlen gör att insekterna försvinner.
Skogsbruket ställer också till stora problem för insekter. Enligt en ny rapport är nästan en femtedel av Europas vedlevande skalbaggar hotade. Skalbaggarna behöver gamla träd och död ved för att klara sig. De största hoten mot de undersökta arterna är intensivt skogsbruk och trädplanteringar där träden ofta är lika gamla och av samma sort.
Hur mår våra insekter i Sverige?
Ingen vet säkert hur läget för insekter ser ut i Sverige eftersom det saknas ordentlig statistik. Vi skulle antagligen upptäcka först när det är för sent om 75 procent av insekterna försvann. De enda insekter vi har hyfsad statistik kring är dagfjärilar, främst tack vare frivilliga insatser. Detta måste vi ändra på. För att kunna hindra förlusten av biologisk mångfald krävs ordentliga studier av läget även i Sverige.
Just nu pågår ett arbete på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, där forskare ska analysera data från 30 års övervakningsprover i ett nytt projekt. Studien hoppas kunna visa hur trenderna för insekter sett ut de senaste decennierna.
Politiken måste ta ansvar, även för insekter
Det krävs politiska lösningar för att värna den biologisk mångfalden. Vi behöver en skatt på bekämpningsmedel där de giftigaste preparaten beskattas hårdast. Vi behöver också bättre miljöersättningar till naturbetesmarker. Ekologiskt jordbruk och ett varierat, öppet odlingslandskap måste främjas. Och vi behöver ett långsiktigt och hållbart brukande av våra skogar.
Parallellt måste vi lägga resurser på att ta reda på hur det verkligen är ställt med vår flora och fauna i Sverige.
