Slåtter av Tures Äng

I den gamla gruvbyn Tuna-Hästberg några mil sydväst om Borlänge hittar man naturreservatet Tures äng. Reservatet är ungefär 1 hektar stort och består av två slåttermarker, Tures och Lundvalls äng, samt en betesmark som sammanbinder dessa. Det långvariga bruket av marken och den kalkrika jordmånen har lett till att många arter trivs här, framför allt växter och svampar.

Tuna-Hästberg har sitt ursprung i en finnbosättning från mitten av 1600-talet. Redan den första generationen av kolonisatörer övergick dels till bergsbruk, dels till stationärt jordbruk. Av gamla kartor kan man sluta sig till att det område där den egentliga Tures äng ligger började användas som slåttermark redan i slutet av 1600-talet. Mer än 300 år har alltså marken, nästan utan avbrott, slagits med lie. I början av 1900-talet slutade man slåttra många ängar. Hävden av denna yta, ursprungligen kallad Parlings äng, upprätthölls dock av Ture Persson från 1934 och 50 år framåt.

1990 började några medlemmar i Naturskyddsföreningen slå Tures med lie och sedan 1991 är man formell brukare av marken. Även regelbunden slåtter på Lundvalls äng återupptogs något år senare. Slåttern där hade varit sporadisk sedan 1950-talet.

För att fortsätta bevara denna pärla vad gäller artrikedom krävs att många flera, och även yngre, människor engagerar sig i lieslåttern, som är något av en sommarfest. 

Naturskyddsföreningen bjuder alltid på fika och till traditionen hör även att några av eldsjälarna bjuder på årets första och bästa enbärsdricka.

Samåkning från Maserhallens parkering. Om man åker direkt dit säger vi tidigast kl 7.