Så skyddas naturen

Fler faktablad om naturskydd:

Sverige har många mål och åtaganden med syfte att skydda biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Här är några av dem: 

2015 åtog sig Sverige att uppnå 17 mål till 2030 för att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Ett av målen (nummer 15) handlar bland annat om att "hejda markförstöringen och förlusten av biologisk mångfald”. 

1993 skrev Sverige under Konventionen om biologisk mångfald och 2010 i Nagoya, Japan, tog världens länder fram en plan om att uppnå 20 delmål till år 2020, de så kallade Aichimålen. Hösten 2020 meddelade FN att världen inte uppnått ett enda av de 20 delmålen. 

Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål som till exempel Levande skogar, Hav i balans, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. 2019 framkom i en utredning att Sverige misslyckades med 15 av 16 mål. 

2012 antog regeringen tio friluftslivsmål för att ge människor möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Målen innebär bland annat att skyddade områden anses vara en resurs för friluftslivet och att det ska skapas förutsättningar för ett rikt friluftsliv i skolan. 

Många av de mål som Sverige antagit uppnås inte. Det beror på flera saker, men det behövs bland annat fler skyddade land- och vattenområden, ökad hänsyn vid olika former av exploatering och tydligare lagstiftning. För att detta ska bli möjligt krävs också mer pengar från staten till arbeten med miljö- och naturvård. 

Det är bara de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet som utses till nationalparker. Skyddet, som är det starkaste vi har, är till för att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna och för att bevara vårt natur- och kulturarv. 

I dagsläget finns det 30 nationalparker. Ytterligare två är under planering: Nämdöskärgården i Stockholm och Bästeträsk på Gotland. 

2020 fanns det drygt 5 200 naturreservat i Sverige och de senaste åren har det bildats ungefär 100-300 nya varje år. Det största naturreservatet är Vindelfjällen i Västerbottens län. Det har en yta på mer än 5 600 km², vilket är större än sjön Vänerns yta. 

Några exempel på biotopskyddsområden är alléer, stenmurar, naturliga ängar, kärr eller våtmarker i jordbruksmark. Det är mindre ytor som är viktiga för att hotade djur- eller växtarter ska klara sig, men också för att skapa variation i landskapet. 2016 fanns det över 7 500 biotopskyddsområden i Sverige. 

Natura 2000 är ett system för att EU-länder ska bibehålla den biologiska mångfalden. Områdena är utvalda för att de innehåller arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda och för att de ska bilda ett nätverk inom EU. Många av landets 4 000 Natura 2000-områden skyddas dock även som nationalpark eller naturreservat. Sammanlagt omfattas ungefär 70 000 kvadratkilometer. 

Mitt i Stockholm bildades 1995 den första och hittills enda nationalstadsparken. I den Kungliga nationalstadsparken får bara nya byggnader och anläggningar byggas om det inte skadar landskapet eller naturen. Inom nationalstadsparken finns två naturreservat och ett fågelskyddsområde 

För att inte störa känsliga djur och växter inrättas ibland djur- och växtskyddsområden. Det kan till exempel handla om fågelskyddsområde som inte får besökas när fåglarna har ungar. Det kan även innebära begränsningar för jakt och fiske, men det är inget skydd för området i sin helhet. 

Många djur och växter i Sverige får inte skadas eller störas. Du får inte heller skada deras livsmiljöer. Det gäller bland annat alla vilda fåglar, grodor, ödlor, ormar och orkidéer i hela landet. Sammanlagt är ungefär 580 djur- och växtarter fridlysta i hela landet. 250 av dem är fågelarter som häckar i Sverige. 

Sverige har skrivit under överenskommelser och satt upp nationella miljömål som gör att delar av den svenska naturen behöver skyddas. Aichimålen innebar till exempel att Sverige till år 2020 skulle ha skyddat minst 17 procent av landytan, men i slutet av 2020 var bara 14 procent skyddade. Av de olika skyddsformerna är det naturreservat som utgör den överlägset största ytan. Skogsägare skyddar även vissa områden i så kallade “frivilliga avsättningar”, men dessa räknas inte med i den officiella statistiken. 

Den skyddade naturen är väldigt ojämnt fördelad i landet. Hela tre fjärdedelar ligger i fjällvärlden. Det innebär att vissa naturtyper i Sverige har väldigt små skyddade områden. Nedanför fjällen har till exempel bara 3,7 procent av skogsmarken formellt skydd och i ungefär 60 kommuner är mindre än 1 procent av landytan skyddad. 

Hos svenska folket finns ett stort intresse för att skydda natur. Enligt en undersökning anser 8 av 10 att det är viktigt. Redan innan pandemin (2019) hade nästan 9 av 10 svenskar det senaste året varit ute i skog och mark enbart för att få en naturupplevelse och nästan var femte sökte naturupplevelser minst en gång i veckan. Närheten till skyddad natur varierar dock kraftigt i landet. Nästan var fjärde svensk hade skyddad natur inom en kilometers avstånd, men i genomsnitt har vi 2,8 kilometer till vårt närmsta skyddade område. De som bor i en stad har oftast närmare till skyddad natur än de som bor på landsbygden.