Konsumtionsbaserade klimatutsläpp

De växthusgaser som idag släpps ut i Sverige, så kallade territoriella utsläpp, kommer till största delen från svenska företag och vägtransporter. Utsläppen av växthusgaser i Sverige har minskat med 38 procent mellan 1990 och 2023, till totalt 44,2 miljoner ton år 2023. Hushållen står för den största delen av minskningen. Minskningen beror främst på att värmesystem med oljeeldning har bytts ut till värmesystem med lägre klimatpåverkan som till exempel fjärrvärme och värmepumpar. Men även på minskade utsläpp från industri, avfallshantering och transporter. 

En stor del av de produkter som vi konsumerar i Sverige är importerade från andra länder. Dessa produkter ger klimatutsläpp i de länder där de tillverkas och vid transport till Sverige. De utsläppen är idag inte inkluderade i Sveriges klimatmål.

Ibland kan en vara orsaka klimatutsläpp i flera länder. Om du till exempel köper en moped skapar den först utsläpp i landet där den och dess material tillverkas. Utsläpp sker sedan vid transporten av mopeden till Sverige. Om det är en bensindriven moped och du tankar och kör den i Sverige så blir mopeden därefter även en källa till utsläpp av växthusgaser i Sverige. 

De delar i den privata konsumtionen som påverkar klimatet mest är transporter, livsmedel, boende samt kläder och skor. Den privata konsumtionen står för cirka 60 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp. Troligen är dock utsläppen från transporter ännu högre, då inte hela utsläppen från internationella flygresor räknats med i statistiken. 

Den resterande delen (40 procent) av utsläppen kommer från offentlig konsumtion (statlig och kommunal) samt offentliga och privata investeringar. En stor del av utsläppen från offentlig konsumtion omfattas av offentlig upphandling. När det gäller investeringar så är den största posten utsläpp som kommer från svenska företags investeringar i fabriker eller byggnader utomlands. En stor del av dessa utsläpp kommer från produktion av betong till byggverksamhet. 

Naturvårdsverket har tillsammans med Statistiska Centralbyrån (SCB) tagit fram ett system för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. Utsläpp som produktion av importerade varor skapar i andra länder räknas in i siffrorna. Utsläpp som sker i Sverige för det som exporteras räknas bort.   

Siffrorna tas fram genom en modell med skattningar av utsläppsfaktorer för produktion av olika typer av varor som finns med i importstatistiken. Siffrorna för de konsumtionsbaserade utsläppen har därför en högre osäkerhet än beräkningar av utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Här kan du läsa mer om hur Naturvårdsverket och SCB räknar ut statistiken. 

År 2021, det senaste året som det finns statistik nedbruten per person, uppgick svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp till cirka 8  ton per person och år. För Sverige som helhet finns siffror för 2022 som visar att de konsumtionsbaserade utsläppen ökade med tre procent år 2022 jämfört med 2021, till 88 miljoner ton. Jämförelsevis var de totala utsläppen inom Sveriges gränser (de territoriella) år 2022 45,22 miljoner ton.

Genom det så kallade Parisavtalet har världens länder kommit överens om att jordens temperaturökning ska hållas väl under 2 grader och helst inte överstiga 1,5 grader. För att kunna uppfylla Sveriges åtagande i avtalet har regeringen satt upp ett klimatpolitiskt ramverk med ett antal mål och etappmål för att minska landets klimatutsläpp. I april 2022 föreslog miljömålsberedningen, där alla partier i riksdagen sitter med, att komplettera detta ramverk med ett mål om nettonollutsläpp från konsumtion till år 2045. Förslaget innebär alltså att hela vår klimatpåverkan skulle räknas in, även de utsläpp som vår konsumtion ger upphov till utomlands. Miljömålsberedningen föreslog även åtgärder för hur utsläppen ska kunna minska i linje med det föreslagna målet. Än så länge har dessa förslag inte omsatts i politiska beslut.

För att bromsa klimatförändringarna krävs stora förändringar i samhället. Eftersom en cirkulär ekonomi, förutom att spara på jordens resurser, också bidrar till lägre klimatutsläpp är de mål som EU och FN har satt upp för en ökad cirkulär ekonomi viktiga att nå för att bromsa klimatförändringarna. En annan faktor som är avgörande är att det behöver löna sig ekonomiskt både för privatpersoner och för företag att minska sina utsläpp och kosta att släppa ut. Förändringar behövs i bland annat transport-, industri-, boende- och livsmedelssektorerna samt offentlig sektor. 

Det är inte möjligt att stoppa klimatförändringarna enbart genom insatser på individnivå, mycket behöver beslutas och göras på samhällsnivå av regeringen. Men alla kan förstås vara med och skynda på omställningen och bidra till minskad klimatpåverkan genom att välja mat, transporter, kläder och värmekällor som ger låga klimatutsläpp.  

Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket. För att kunna jämföra olika utsläpp med varandra räknas de ofta om till koldioxidekvivalenter, det vill säga hur mycket koldioxid som skulle ge motsvarande klimatpåverkan. Metan bidrar per utsläppt ton 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid i ett hundraårsperspektiv. Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter och är därmed en starkare växthusgas än koldioxid, men koldioxid stannar oftast längre i atmosfären.  

Faktabladet är granskat av Naturskyddsföreningens avdelning för klimat och juridik. Senaste granskning: oktober 2024.