Så hänger bistånd och miljö ihop
Bistånd minskar fattigdomen, förbättrar miljön och bidrar till hållbar utveckling världen över. Det är bra för människor i andra länder men även för oss här i Sverige. Men vad är bistånd? Vad har det med miljö och klimat att göra?
Vad är bistånd?
Bistånd är ett stöd från rikare länder till fattigare länder för att minska fattigdomen, stärka demokratin och bidra till hållbar utveckling. Alla som bor i Sverige och betalar skatt bidrar till det svenska biståndet. Den myndighet som sköter Sveriges bistånd är Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete).
Det finns två olika typer av bistånd:
- Humanitärt bistånd. Humanitärt bistånd är till för akuta situationer som naturkatastrofer, krig eller andra kriser.
- Utvecklingssamarbete. Utvecklingssamarbetet ska stötta andra länder på lång sikt, till exempel genom att se till att barn får gå i skola, att viktigt miljöarbete kan ske och att kvinnor får vara med när beslut tas.
Krig och kriser gör att de humanitära behoven ökar men det krävs också insatser på längre sikt för att förebygga konflikter, stärka samhällen och värna miljön. Om vi inte gör det långsiktiga förebyggande arbetet får vi fler krig och konflikter vilket gör att fler människor tvingas fly, blir fattiga och att viktiga ekosystem förstörs.
Funkar verkligen bistånd?
Bistånd ger människor de verktyg som de behöver för att förbättra sin vardag. Sveriges bistånd kan göra stor skillnad när det stärker personer och organisationer som arbetar i låg- och medelinkomstländer för att saker ska förändras till det bättre, stärker demokratin och försvarar mänskliga rättigheter.
Allt bistånd följs upp noga för att säkerställa att stödet används på bästa sätt och gör mest nytta för människor och miljö. Men precis som med mycket i samhället funkar en del saker med biståndet bra och andra mindre bra. Några viktiga saker att tänka på för att biståndet ska fungera bra är att lokalbefolkningen får vara med, att stödet fokuserar på att människor i fattigdom och förtryck ska få det bättre och att det går att få inblick i hur arbetet genomförs.
Vad har bistånd med miljö att göra?
Behovet av ett starkt och effektivt bistånd för klimat och miljö är större än någonsin. Vi har bara några få år på oss tills de globala utsläppen måste ha nått sin topp, visar rapporter från FN:s klimatpanel, IPCC. En miljon djur- och växtarter hotas också av utrotning, larmar FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald (IPBES).
Konsekvenserna av klimat- och naturkrisen påverkar oss alla. Men fattiga människor i låg- och medelinkomstländer som bidragit minst till att miljön förstörs och släppt ut minst växthusgaser drabbas hårdare. De har inte heller lika bra möjligheter att anpassa sig när miljön och klimatet förändras.
Rika länder, som Sverige, har ett stort ansvar att hjälpa fattigare länder. Förutom att drastiskt minska sina egna utsläpp och negativa miljöpåverkan måste rika länder stötta låg- och medelinkomstländers omställning och klimatanpassning. Det här har världens ledare lovat i bland annat Parisavtalet och stödet nämns ofta när lösningar för att skydda arter diskuteras.
Du kanske har hört ordet klimaträttvisa? Klimaträttvisa betyder att länder med stora resurser och höga historiska utsläpp ska ge stöd till grupper och länder med mindre resurser. Att rikare länder håller sina löften och ger stöd kommer vara helt avgörande för att världen ska kunna undvika katastrofala följder av klimatförändringarna och bromsa förlusten av biologisk mångfald.
Här är några exempel på vad bistånd för miljö och människor kan vara:
- Stöd till småskaliga lantbrukare och fiskare som använder metoder som är bättre för miljön. Det här gör att både arter och lokalsamhällen får bättre möjligheter att hantera effekterna av klimatförändringarna och andra kriser.
- Stöd till organisationer som arbetar med att återställa ekosystem som förstörts och stoppa nya miljöskadliga projekt, till exempel plantager där palmolja odlas.
- Människor får förnybar el genom solceller, tillgång till rent vatten och utbildning i hur de kan stå upp mot beslut som påverkar miljön i deras omgivning.
Vad har demokrati med miljö och klimat att göra?
Just nu ser vi en utveckling i världen där auktoritära stater blir fler medan de demokratiskt styrda blir färre. I auktoritära stater styr ledningen utan att ta hänsyn till vad folket tycker. Där krymper civilsamhällets utrymme vilket gör det svårare och farligare för människor att organisera sig. De som försöker förbättra situationen utsätter sig själva för stor fara. Vi hör allt oftare om mördade journalister, fängslade politiska motståndare och nedstängda människorättsorganisationer. Miljöförsvarare utsätts ofta för hot och våld när de står upp för miljön genom att till exempel skydda naturresurser från att förstöras.
När klimatet förändras och den biologiska mångfalden minskar hotas också grundläggande mänskliga rättigheter som rätt till mat och vatten men även rätten till en ren och hälsosam miljö. Det här ökar oron i samhällen ännu mer och är ytterligare ett hot mot demokratin.
Faktafrågor för skolor
- Hur skulle du förklara bistånd för någon som hör ordet för första gången?
- Vad heter den myndighet som har hand om Sveriges bistånd?
- Vad är viktigt för att biståndet ska fungera bra?
Diskussionsfrågor för skolor
- Hur hänger demokrati ihop med miljö och klimat? Diskutera och sammanfatta sedan i 1-2 meningar.
- Har du hört talas om någon som försvarar miljö och människor som blivit utsatt för hot eller våld? Vem var det och vad hände?
Så tycker Naturskyddsföreningen
Inget land kan lösa sina miljöproblem på egen hand. Våra samhällen är så nära kopplade och vi alla måste rymmas inom planetens gränser. För att miljökampen i Sverige ska bli så stark som möjligt måste vi arbeta tillsammans med människor i andra länder.
Naturskyddsföreningen har i över 30 år samarbetat med miljöorganisationer i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa. Tillsammans med våra samarbetsorganisationer bedriver vi opinions- och påverkansarbete i Sverige, EU och internationellt kring frågor som påverkar miljö och människor i låg- och medelinkomstländer, men också oss i Sverige.
Naturskyddsföreningen är en av Sidas strategiska partnerorganisationer. Det betyder att Sida sluter fleråriga samarbetsavtal med Naturskyddsföreningen. Naturskyddsföreningen i sin tur åtar sig att stärka den globala miljörörelsen och det civila samhället i de aktuella samarbetsländerna, bland annat genom att ge pengar och stöd till våra samarbetsorganisationer.
Naturskyddsföreningen tycker att minst 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) ska gå till bistånd till människor i låg- och medelinkomstländer. Det här är ett viktigt mål eftersom alla länder som kan måste göra sin del för att vi ska minska fattigdomen, öka demokratin och nå de klimat- och miljömål som vi satt upp.
