Vad används skogen till?
Skogen kan ge oss virke, papper, naturupplevelser, rent vatten, bär och mycket annat. Många är intresserade av skogens resurser, men räcker den för alla behov?
Vad finns det för resurser i skogen?
Skogen innehåller väldigt många saker som vi människor använder oss av. Av skogens träd gör vi alltifrån plankor och möbler till tidningar, förpackningar och ved. Vi får mat ifrån skogen när vi plockar bär och svamp eller jagar älg och hjort.
Skogen renar dessutom den luft vi andas och det vatten vi dricker. Och så är skogen ett bra skydd mot både värme och översvämningar. Den svalkar när det är hett och kan suga upp stora mängder vatten när det regnar mycket. Det gör att den kan hindra översvämningar.
Växterna och marken i skogen lagrar mängder av kol och kan därför hjälpa oss att minska klimatförändringarna.
För många av oss är skogen dessutom viktig för att få återhämtning och utöva fritidsaktiviteter. Där kan vi jogga, vandra, paddla, åka skidor, grilla och bara slappna av.
Allt det som skogen ger oss människor kallas ekosystemtjänster.
Vilka har intressen i skogen?
Eftersom skogen innehåller så många viktiga resurser finns det också många som har intressen i skogen. Ibland krockar intressena med varandra. Det gör att det skapas konflikter om skogen.
Här är några av de som har intressen i den svenska skogen:
- Stora skogsbolag. Några exempel är SCA, Holmen och Stora Enso. Deras intresse är att göra ekonomisk vinst på produkter från skogen. De äger mycket skog och utför skogsbruk i stor skala. De säljer till exempel trävaror, pappersmassa, papper och biobränsle.
- Staten. Den svenska staten äger väldigt mycket skog, men har också andra intressen i skogen. Till exempel genom att staten tar hand om naturreservat och äger gruvor. Det statliga skogsbolaget Sveaskog är den största skogsägaren i Sverige. Bolaget äger nästan 14 procent av all skog. Sveaskog jobbar på ett liknande sätt som de stora privata skogsbolagen och har ekonomisk vinst i fokus.
- Enskilda skogsägare. Nästan hälften av skogen i Sverige ägs av privata enskilda skogsägare. Det kan till exempel vara skog som ärvts inom familjen. Vissa äger väldigt små skogsplättar medan andra har mer skog. För en del kan syftet med att äga skog vara att vistas i den, jaga och njuta av naturen. Andra kan ha mer ekonomiska intressen.
- Svenska kyrkan. Kyrkan är Sveriges femte största skogsägare och äger skog och bedriver skogsbruk över hela landet.
- Samebyar. För de samebyar som har renar är de äldre skogarna extra viktiga. Där trivs de lavar som renarna äter på vintrarna. För samebyarna är dessutom skogarna viktiga för fiske, bär, slöjd, avkoppling och mycket annat.
- Turistföretag. Naturen är en viktig anledning för människor att resa som turister, både till Sverige och inom landet.
- Allmänheten. Skogen är viktig för alla oss som bor i Sverige. Bland annat för att få ren luft och rent vatten, för att lindra klimatförändringarna och för att få avkoppling och må bra.
- Alla djur, växter och andra arter som lever där. En stor mängd djur, växter, svampar och mikroorganismer är helt beroende av skogen för att överleva – och skogen är beroende av dem för att vara frisk. Dessutom bidrar de till fungerade ekosystem för andra arter på jorden.
Vad används träet i skogen till?
Varje år skördas flera hundra miljoner träd i Sverige. Ungefär 18 procent av den skördade skogen blir till trävaror som plankor, inredning och möbler.
Ungefär 31 procent blir till pappersmassa. Av pappersmassan görs det sen papper och kartong som används till förpackningar, engångsmuggar, tidningar, toalettpapper och mycket annat.
Resten av den skördade skogen blir till bioenergi. Det kan vara ved, flis och pellets för att värma hus eller biodrivmedel för att driva maskiner och fordon.
En liten del av skogen blir också till textilier, kemikalier och blandmaterial som innehåller träfibrer.
Det är alltså bara en del av det trä som tas ut ur skogen som blir till mer långlivade produkter som möbler och byggmaterial. En stor andel blir till kortlivande produkter som papper, kartong eller bioenergi. De produkterna kommer inom en kort tid brännas upp så att allt kol som bundits i träet blir till koldioxid i atmosfären.
Kan skogen ersätta fossila bränslen?
Till skillnad från olja räknas trä som förnybart. Det beror på att nya träd kan växa upp på samma plats och bli lika stora igen efter ungefär 70 år.
Kol som är lagrat i en skog släpps loss till atmosfären inom några hundra år, till exempel när skogen brinner eller förmultnar. Kol som är lagrat som olja kan däremot ligga miljontal år under jorden. Därför vill många ersätta fossila bränslen med trä, för att minska utsläppen av koldioxid på sikt.
Problemet är att på kort sikt är det lika dåligt för klimatet att bränna trä som att bränna olja. Båda ger koldioxid till atmosfären och spär på klimatförändringarna här och nu.
Biobränslen kan vara ett alternativ till fossila bränslen för användningsområden där det är viktigt att kunna lagra energi, som i vissa fordon och för tillfällen då sol-, vind- och vattenkraften inte räcker till. Men det finns flera problem:
- Om efterfrågan på biobränsle ökar kan det göra att biobränslen tillverkas i ännu större skala av till exempel trädstammar och palmolja och att mer skogsmark används för att odla för biobränslen. Det är dåligt både för klimatet och den biologiska mångfalden.
- Biobränslen är generellt sämre för klimatet än annan förnybar energi som till exempel solenergi.
- Skogen är en förnybar resurs men det innebär inte att vi kan ta hur mycket som helst. Sverige bör faktiskt – enligt EU-lagar och internationella avtal – skydda mer skog, både för den biologiska mångfalden och för klimatet.
Är det bra med skogar som växer snabbt?
Många av de svenska skogarna är anpassade för att producera så mycket virke som möjligt. I sådana skogar är de allra flesta träd av samma art (oftast gran eller tall) och lika gamla. De huggs ner med jämna mellanrum till kalhyggen och sedan planteras en ny skog som domineras av ett eller två trädslag.
Sådana skogar är gjorda för att växa snabbare och då kan de också suga upp mycket koldioxid. Samtidigt är de ofta yngre och innehåller betydligt färre arter av växter, svampar och djur än mer naturliga skogar. Det gör att de är sämre på att rena luft och vatten, sämre på att stå emot extremväder och skadedjur och sämre på att lagra kol långsiktigt.
Ett exempel på hur extremväder påverkar sådana skogar var när orkanen Gudrun fällde mängder av träd i Småland år 2005. I området där orkanen drog fram hade det planterats mycket mer gran än det fanns tidigare, en del på platser som var olämpliga. Det var skogarna med granar som drabbades värst i orkanen. Vartenda träd på stora ytor fälldes av vinden. Granarnas rotsystem var grunt och de hade dåligt med skydd från andra växter. Skogar med mer mångfald av växter och djur klarade sig bättre i orkanen.
Skogen för återhämtning och äventyr
I Sverige har vi allemansrätten som gör att vi alla har rätt att vistas i skogen, även om vi inte äger den. Det gör att vi kan plocka bär och svamp, vandra, åka skidor, ha picknick och bara njuta av naturen. För många är skogen viktig för att få återhämtning och må bra. För andra är den en plats för spännande äventyr.
Forskning visar att människors stress minskar av att vistas i skogen. Att promenera i skogen ger mycket mer vila för en stressad hjärna än att promenera i stadsmiljö.
Ord om skogens resurser
Faktafrågor för skolor
Diskussionsfrågor för skolor
Så tycker Naturskyddsföreningen
Det svenska skogsbruket måste ställas om i grunden och mer skog måste skyddas. Idag används skogens ekosystem på ett sätt som hotar den biologisk mångfalden och gör det svårt att klimatanpassa skogen och skogsbruket.
Naturskyddsföreningen vill därför:
- Att 30 procent av skogen ges ett långsiktigt och säkert skydd.
- Att skogsbruket ställer om till ett naturnära skogsbruk. Det betyder att skogen ska brukas varsamt och med hänsyn till ekosystemets naturliga förutsättningar.
