Vad är agroforestry?

Agroforestry är ett samlingsnamn för olika jordbrukssystem där träd på något sätt ingår i matproduktion. Begreppet är sammansatt av orden ”agriculture” (jordbruk) och ”forestry” (skogsbruk). På svenska skulle det därför kunna kallas för trädjordbruk, men ofta används ändå ordet agroforestry. 

I tropiska länder är det vanligt att träd ingår i odlingarna. Till exempel odlas ofta kaffe under bananplantor eller kokospalmer eller liknande växter som ger lagom mycket skugga. Då ger samma markplätt två eller fler grödor och risken minskar för jordbrukaren om någon av grödorna råkar ut för missväxt. 

Ett odlingssystem med träd kan bidra till att skapa ekologisk balans och har många andra miljöfördelar. Träd har djupa, permanenta rotsystem som hjälper till att hålla jorden på plats så att den inte regnar eller blåser bort. Vinden är ett stort problem framförallt på stora slätter med vidsträckta åkrar. Vinden torkar ut grödorna och för lättare med sig jordpartiklar från åkrar som saknar skydd från träd och buskar. Stora öppna åkrar utan träd är också ett hot mot många pollinerande insekter. I åkerlandskap som har rader med blommande buskar och träd kan nyttiga insekter hitta mat och viloplatser innan de flyger vidare. 

Träd har fömåga att samla upp vatten djupt ner ur marken dit andra växter inte når ner med sina rötter. Träd är bra på att överleva torrperioder och hjälper även andra växter. Träden ger skugga och delar med sig av sin näring när de fäller sina blad på hösten eller under torrperioder. Det finns även många bra foderträd vars färska blad och grenar fungerar mycket bra som foder till betesdjur. Träd fångar också in koldioxid och lagrar det i sina rötter, stammar och grenar.  

Träd har stor betydelse för att minska risken för övergödning av vattendrag. Från en åker utan träd orsakar kraftiga regn att gödsel och näringsämnen rinner ner i diken och vidare ut i sjöar och badvikar. För mycket näring i vattnet orsakar algblomning på sommaren. Att plantera träd och buskar i ytterkanter av åkrar, en så kallad kantzon, stoppar näring från att rinna ner i diken. 

Att använda träd i matproduktion är en uråldrig odlingsmetod, mycket äldre än det storskaliga åkerbruk som vi ofta ser idag. I tropiska länder är agroforestry vanligt, men i modernt svenskt jordbruk är det mer sällsynt. I Sverige är storskaligt och ensidigt jordbruk det vanliga, även om det ofta finns träd i närheten.  

Förr var det vanligt med agroforestry i Sverige i form av hagmarker för betesdjuren. Tamdjurens matförsörjning var under många hundra år helt beroende av att djuren flyttades varje år till så kallade fäbodar. Ett slags enkla sommarhus i skogen dit pigor och drängar i Mellansverige och norra Sverige flyttade på sommaren för att låta djuren beta fritt. Samtidigt gav betesdjuren mat till människorna i form av mjölk som kärnades till smör och ystades till ost i fäbodarna. Fäbodar finns ännu kvar i delar av Sverige och sköts och bevaras ofta av hembygdsföreningar.  

I södra Sverige var det vanligt att släppa ut grisar i bok- och ekskogar om hösten så att de skulle äta sig feta inför vinterns slakt. När djuren betade i skogen under sommaren skördades samtidigt blad och grenar som vinterföda till de djur som skulle behållas,. Metoden att beskära lövträd till foder kallas hamling. Att nyttja skog och ängar som betesmark och skörda foder ur skogen är också en typ av agrofrestry. 

I södra Småland finns det fortfarande kvar rester av ett urgammalt odlingslandskap där kor betar under stora äppelträd. Artrikedomen i dessa landskap är enorm. 

Runt Medelhavet är det fortfarande vanligt att låta tamdjur som getter, grisar och kor gå under kastanjeträd, korkekar eller timmerträd. Djuren får då skydd från den starka solen och hittar bättre bete samtidigt som jordbrukaren får inkomster från både djuren och träden. 

På senare tid har intresset för agroforestry i Sverige ökat igen både inom forskning och bland lantbrukare och odlingsintresserade. På ett antal platser runt om i landet har det anlagts nya alléodlingar. Där planteras det långa rader av exempelvis hasselnötter, äpplen, havtorn och andra bär. Mellan raderna odlas spannmål eller baljväxter. En småskalig agroforestryteknik som heter skogsträdgårdsodling har redan fått stor spridning i Sverige. Där planteras träd, buskar, fleråriga grönsaker och ibland klätterväxter tillsammans för att skapa ätbara ekosystem. Tekniken fungerar även i den minsta trädgården och redan idag finns det över tusen skogsträdgårdar i Sverige.