Våra kläder

Jo, det finns många saker som spelar in. Det kommer hela tiden nya trender och nya plagg i butikerna som lockar till fler köp. Kläder säljs ofta till ett lågt pris, vilket innebär att många fler har råd att köpa nya kläder ofta. Att köpa kläder har blivit en hobby och en fritidsaktivitet för många.

Kläderna innehåller material som kräver stora resurser att producera. De har gått igenom flera tillverkningssteg och ofta passerat flera länder för att bli färdiga plagg. Bomullen i en t-shirt kan till exempel ha odlats i Indien, garnet spunnits i Kina, tyget stickats, färgats och sytts upp i Bangladesh innan tröjan slutligen når butiken i Sverige. 

Det finns inte oändliga resurser för att tillverka kläder. Det går inte att odla så mycket bomull så att alla i världen kan konsumera t-shirtar på samma sätt som vi gör i Sverige – det skulle inte bomullen räcka till. 

Det är miljöbelastande att tillverka kläder. Det krävs stora mängder kemikalier, vatten och energi för att framställa fibrer, färga och tillverka tyger och transportera kläder. Farliga kemikalier kan skada miljön i det land där kläderna tillverkas och innebär en risk för de som arbetar i odlingarna och på fabrikerna. Det kan också finnas kvar farliga kemikalier i det färdiga plagget som kan innebära en hälsorisk för den som använder kläderna. 

Kläder kan vara tillverkade under dåliga arbetsförhållanden. Det är inte ovanligt med barnarbete, långa arbetsdagar, dåliga löner, hälsoskadliga kemikalier och farliga arbetsmiljöer. 

Om företaget som säljer kläder inte har en bra kontroll på hur tillverkningskedjan ser ut och ställer krav på sina fabriker finns stor risk att plagget har tillverkats på ett oschysst sätt. 

Vatten används i många av textiltillverkningens steg för att färga, bleka, och behandla tygerna. Men det är framförallt i odlingen av bomullsfibrer som den stora vattenkonsumtionen sker, i genomsnitt 10 000 liter vatten/kg odlad bomull (konstbevattning och nederbörd). Det kan dock skilja extremt mycket beroende på var odlingen ligger och vilka odlings- och bevattningsmetoder som används. Vattenkonsumtionen kan både vara lägre och i värsta fall upp till tre gånger högre. Hög vattenkonsumtion är ett problem på platser där det är brist på vatten eftersom odlingen då bidrar till torra marker, påverkan på vattendrag samt ger lägre tillgång till rent dricksvatten.

Kemikalier används i stort sett i alla steg av tillverkningen och är nödvändiga för att förvandla en fiber till ett färdigt plagg. I oekologisk odling besprutas bomullen med bekämpningsmedel för att förhindra skadedjur. Det används kemikalier för att göra fibrer till garn och för att göra garn till väv. Det används kemikalier för att bleka, färga och behandla tyger. Ibland tillsätts kemikalier i transporten för att förhindra mögel. 

Vissa kemikalier är ofarliga medan andra kan innebära problem för de som arbetar i produktionen, för den som använder kläderna och/eller för den omgivande miljön. Kemikalierna kan vara cancerframkallande, allergiframkallande, påverka förmågan att bli med barn, skada fiskar och andra vattenlevande djur. 

Om mängden kemikalier som används i en textil är hög behöver det inte innebära att plagget är mer miljöpåverkande eller hälsofarligt. Mängden säger nämligen ingenting om ämnenas farlighet. Dock kan det ge en bild av vilka resurser som krävs för att tillverka textila produkter, och att det inte finns några kläder som är tillverkade ”utan kemikalier”.

Klimatpåverkan brukar mätas i koldioxidekvivalenter (CO2e) som är ett mått för att beräkna hur mycket växthusgaser som en produkt bidrar med. De olika växthusgaserna påverkar klimatet olika mycket. För att kunna jämföra olika gaser med varandra räknas deras klimatpåverkan om till koldioxidekvivalenter som visar hur mycket koldioxid som skulle ge motsvarande klimatpåverkan. 

Många textilföretag har börjat göra livscykelanalyser för att se hur stor klimatpåverkan deras produkter har. Då tittar man på alla tillverkningssteg, från odling till färdigt plagg. Klimatpåverkan från tillverkningen av kläder är stor, särskilt om energin som används i produktionen kommer från fossila källor (vilket ofta är fallet i de länder där majoriteten av våra textilier tillverkas). Det är ännu en anledning till att sköta om sina plagg och att undvika nyinköp. För att ge kläderna en så lång livslängd som möjligt bör de tvättas i rätt temperatur. Ibland kan det räcka med att vädra kläderna istället för att tvätta. 

Exempel på resursanvändning och klimatpåverkan för tre olika plagg; en T-shirt och ett par jeans i bomull, samt en klänning i polyester:

I Europa finns en kemikalielagstiftning som heter REACH som förbjuder vissa farliga kemikalier som kan hittas i textil. Lagen är inte heltäckande utan det finns också ämnen som är farliga men ändå inte omfattas av lagen. Dessutom finns farliga ämnen som får användas om tillverkningen sker utanför Europa. Det finns ännu inte några lagkrav på att det ska vara rättvisa förhållanden för dem som arbetar i fabrikerna.

Det innebär att det inte går att lita på att kläder som säljs i butiker i Sverige har tillverkats på ett schysst sätt. Därför finns det frivilliga märkningar för textil. GOTS, Svanen och EU-blomman är exempel på olika miljömärkningar och innebär strikta krav på: 

Om ett plagg innehåller ekologisk bomull innebär det att bomullsfibrerna har odlats ekologiskt utan bekämpningsmedel, men det säger inget om vilka kemikalier som har använts för att färga tygerna, om det är några utsläpp från fabrikerna och liknande. 

Det finns också andra typer av märkningar för textil. Oeko-Tex^® Standard 100 visar att det inte finns några hälsofarliga ämnen kvar i produkten som kan påverka dig som använder kläderna. Fairtrade tittar på sociala förhållanden, som barnarbete, arbetstider, löner och liknande. 

Faktabladet är granskat av Naturskyddsföreningens Handla Miljövänligt-avdelning. Senaste granskning: augusti 2024.