5 tips om nano i vardagsprodukter

Möjligheterna med nanoteknik liknar närmast science fiction, men är högst verkliga. Inom sjukvården testas nu möjligheten att skräddarsy mediciner för att minska biverkningar, till exempel inom cellgiftsbehandling mot cancer. Med hjälp av nano skulle medicinen kunna fungera som målsökande missiler som bara angriper rätt celler i kroppen. 

Tack vare nanopartiklarnas minimala storlek skulle också värdefulla naturresurser kunna sparas. Guld, platina, silver och andra jordartsmetaller i smarta telefoner och solceller är exempel på det.  Med nanotekniken kan solcellerna också ta hand om solens energi på ett effektivare sätt. Spännande forskning pågår också för att använda nanoteknik vid rening av luft och vatten.  

Men det finns också områden där nano skulle kunna vara skadligt både för hälsan och i naturen. Trots det, läggs blygsamma forskningsresurser på att ta reda på riskerna med nano. Så länge det saknas bra modeller för att bedöma risker, kan inte heller lagstiftningen gallra ut de dåliga nanomaterialen och skydda konsumenterna.  

Men på teknikfronten är högsta växeln i och i butikerna blir nanomaterialen allt vanligare. Här finns anledning att se upp med en del tveksamma användningsområden. Ett exempel är solsprej. Här finns en möjlig hälsorisk om man andas in partiklarna menar EU:s vetenskapliga kommitté, som därför rekommenderar att undvika nano av typen titandioxid i solsprejer. Trots det finns just sådan nanosprej i svenska butiker. Även nanosilver som bakteriedödare är ett användningsområde med frågetecken kring. Här saknas tillräckliga studier på hur miljön påverkas. 

Så hur ska man tänka då, om man hittar något med nano i butiken? Naturskyddsföreningens kemikalieexpert Andreas Prevodnik svarar så här: 

På kosmetiska produkter som smink, solkrämer och solsprejer finns krav inom EU på att förpackningen är märkt. Kolla efter ordet ”nano” inom parantes efter ingrediensnamnet i innehållsförteckningen. På övriga produkter finns inte det kravet idag, så där har man ingen chans att veta som vanlig konsument. Ett av kraven Naturskyddsföreningen ställer är att det ska märkas ut tydligt på alla slags konsumentprodukter.  

Det går inte automatiskt att säga att allt med nano är farligt. Men man ska vara medveten om att det kan finnas risker. Idag görs inte tillräckligt bra tester och riskbedömningar. Internationellt överenskomna testmetoder saknas och därför kan man inte, via lagen, följa upp att relevanta riskbedömningar har gjorts. Därför driver vi i Naturskyddsföreningen på för att kontrollen av nanoprodukter ska skärpas upp.  

Nanomaterial verkar vara farligast att exponeras för via inandning. Solsprej med nano är ett exempel där det kan finnas en hälsorisk. Om man vill vara på säkra sidan är skugga, kläder och miljömärkt solkräm bättre sätt att skydda sig mot solen. 

Undvik nanosmink som ”dammar” i ansiktet, nära mun och näsa, till exempel puder. Av samma skäl som med solsprejerna. 

Skippa plagg som ytbehandlats med nanosilver för att ge en antibakteriell effekt. I ytbehandlade plagg ligger silverpartiklarna lösa. Därför försvinner de ändå efter några tvättar och hamnar i avloppet där de kan störa reningsprocesserna i reningsverket. Dessutom finns frågetecken kring hur nanosilvret påverkar ekosystemen.  

Nano som är en del av textilmaterialet och alltså sitter fast i tyget är troligen bättre ur ett miljöperspektiv. Ett exempel på det är smuts och vattenavvisande ytor. Fråga i butiken om du är osäker!