Viva vatten – Stå upp för strandskyddet
Strandskydd är en viktig del av allemansrätten.
Problem
Strandskyddet innebär att våra stränder är fredade från byggnationer och andra former av exploatering. Strandskyddet har funnits i olika former i Sverige sedan början av 1950-talet, men de senaste åren har reglerna luckrats upp. Utvecklingen mot ett svagare strandskydd inleddes 2009/2010 då ansvaret för dispenser flyttades från länsstyrelserna till kommunerna som gavs utökade möjligheter att upphäva strandskyddet i speciella områden avsatta för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Sedan 2014 finns det även möjlighet att upphäva strandskyddet vid en liten sjö eller ett litet vattendrag om man anser att området inte är så viktigt för djur, natur och friluftsliv.
Dispens från strandskyddet kan alltså ges av kommunen, men bara om det finns särskilda skäl. Som särskilda skäl räknas till exempel att området redan är exploaterat eller att området behövs för att ”tillgodose ett angeläget allmänt intresse”. Om dispens från strandskyddet ska kunna beviljas får inte dispensen innebära att allmänhetens tillgång till strandområden försämras eller livsvillkoren för växt och djurliv förändras speciellt mycket.
Åtgärd
Genom att bevaka kommunernas hantering av ärenden som rör dispenser från strandskyddet, komma med synpunkter och överklaga beslut om dispenser som leder till att värdefull natur förstörs eller att allmänhetens tillgång till stranden försämras, kan din lokala krets stå upp för det strandskydd som enligt lagen faktiskt ska gälla.
Hur gör man?
Miljö- och friluftsorganisationer (men inte privatpersoner) har rätt att överklaga strandskyddsdispenser. Detta innebär att till exempel din lokala Naturskyddsföreningskrets har möjlighet att överklaga en dispens som ni anser kan skada arter eller naturmiljöer.
Kommunen får endast ge dispens från strandskyddet om det finns särskilda skäl. Det är alltså viktigt att kunna bemöta och argumentera mot dessa särskilda skäl. För att kunna göra det är det avgörande att ni tagit fram så mycket relevant information om det aktuella området som möjligt. Kanske finns det material från tidigare inventeringar av området? Finns det fridlysta eller rödlistade arter där? Komplettera gärna med underlag i form av foton och annan dokumentation.
Överklagandet ska vara skriftligt och ställas till länsstyrelsen, men det ska skickas till den myndighet inom kommunen som har fattat beslutet. Var tydlig med vilket beslut som överklagas. Ni måste ange yrkanden och grunder vilket innebär att ni dels begär att ett beslut ska rivas upp och dels förklarar varför ni anser att strandskyddsdispens inte ska ges. Överklagandet ska för det mesta ha inkommit till kommunen inom tre veckor från det att beslutet blev offentlig. Kom ihåg att fullmakt krävs för att visa att ordföranden för kretsen, eller någon annan person som ni utser, har rätt att föra föreningens talan.
Viktigt att tänka på:
- Som särskilda skäl för dispens från strandskyddet får kommunen endast använda något av de sex särskilda skäl som anges i miljöbalken 7 kapitlet 18 c och d §.
- Ta kontakt med kommunen och fråga hur man får tag i beslutet samt var och när ett eventuellt överklagande ska lämnas.
- Hör gärna av er till länsstyrelsen om ni tänker överklaga en dispens. De kan ge råd och mer information om hur ett beslut kan överklagas.
Goda exempel:
Naturskyddsföreningens kretsar över hela Sverige bedriver ett viktigt arbete genom att bevaka strandskyddet och ibland överklaga dispenser då de givits på felaktiga grunder.
Det finns många goda exempel på när Naturskyddsföreningen försvarat naturen och fått rätt:
Naturskyddsföreningen i Sollentuna engagerar sig mot exploatering i Väsjöområdet
I Bohuslän har ett Strandskyddsnätverk som arbetar med att värna stränder från exploatering och bistår kretsar som vill ha hjälp med strandskyddsärenden.
Gnosjö Naturskyddsförening och Viks byalag förde lummerns, lommens och lugnets talan mot Gislaveds kommuns planer på exploatering av Viksjön
