Kött, klimat och miljö – dina val påverkar!

Köttets klimataspekter handlar om mer än utsläppet av växthusgaser. Att föda upp djur kräver mer resurser, till exempel mer mark, än att odla spannmål, baljväxter, grönsaker eller frukt. Men det är inte djuren i sig som är problemet, utan hur många, på vilket sätt och var de föds upp. 

En stor del av den spannmål som odlas, både svensk och importerad, blir till djurfoder. Det är ett enormt resursslöseri. I dagens oekologiska jordbruk tillförs dessutom energikrävande konstgödsel som framställs med hjälp av fossil energi. Det bidrar till en betydande klimatpåverkan och är i längden inte hållbart. 

Men det finns också fördelar med djurproduktion. Djur som betar i hagmarker, som får och nöt, är viktiga för den biologiska mångfalden. Ekologisk produktion gör naturen mindre sårbar och bättre rustad för klimatförändringar. I det hållbara jordbruket kan näring till växter tillföras från stallgödsel från djuren, eller genom odling av kvävefixerande grödor som till exempel klöver.

Grisar och kycklingar kan inte äta gräs. Idag består deras foder till största delen av vete, korn, soja, ärtor, vitaminer och mineraler. De får även industriellt framställda proteiner för att växa snabbt. Soja odlas inte i Sverige, utan importeras från andra länder där odlingen innebär stora sociala problem och hög miljöbelastning. 

Även om gris och kyckling har en lägre klimatpåverkan än till exempel kor och lamm så bidrar djuruppfödningen sällan till någon miljönytta. 

Idisslare som kor och får släpper ut stora mängder växthusgaser, men kan också bidra till miljönyttor om de betar i naturbetesmarker och lever av gräsfoder. Men långt ifrån allt nötkött som vi äter i Sverige produceras idag på ett hållbart sätt. Kor föds alltför ofta upp på spannmål, importerad soja och palmkärnmjöl. Det kött som bidrar med miljöfördelar är det ekologiska och svenska naturbetesköttet.

Många växter, fåglar och insekter är knutna till ett betat och öppet landskap, läs mer om varför betesmarken är viktig. 

Ekologiskt minskar spridningen av kemikalier och ger djuren större möjligheter att få utlopp för sina naturliga beteenden. En stor del av djurens foder består av gräs och gödseln tas noga tillvara och används i odlingen. I och omkring ett ekologiskt jordbruk finns cirka 30 procent fler växter, fåglar och insekter än vid konventionell odling. 

Kravmärkta produkter bidrar också till utvecklingen av ett klimatanpassat jordbruk eftersom reglerna för produktionen också omfattar minskad klimatpåverkan. Det gör naturen mindre sårbar och bättre rustad för klimatförändringar. 

Men trots klimatåtgärder i det ekologiska lantbruket går det inte att undvika alla källor till klimatgaser, som till exempel utsläppen av växthusgaser från kor och får. Och om djuren lever längre innan slakt kan ekokött till och med ge högre utsläpp av växthusgaser. Det effektivaste sättet att minska matens klimatpåverkan är därför att äta mycket mer vegetarisk och vegansk mat. 

Att äta mindre kött är bäst för både miljön och klimatet. Om och när du äter kött – välj mindre portioner av svenskt ekologiskt eller naturbeteskött.