Metaller – en ändlig resurs med oändlig potential
Metaller är grundämnen som kan användas gång på gång och är idealiska för återvinning. Men flera viktiga metaller som anses kritiska för klimatomställningen återvinns idag inte någon större utsträckning, trots att utvinningen av dem ofta har stor påverkan på miljö och människor, visar vår rapport.
Metaller spelar en viktig roll i vårt moderna samhälle. Förutom basmetaller som järn och koppar riktas fokus alltmer mot så kallade ”kritiska metaller” som kobolt, litium och vanadin. De nya metallerna blir alltmer efterfrågade i omställningen till ett fossilfritt samhälle, bland annat när transport- och energisektorn utvecklas mot förnybara energislag.
Stort tryck på nya gruvor – påverkar miljö och människor
Efterfrågan förväntas öka ytterligare de kommande årtiondena, vilket gör att trycket är stort på att öppna nya gruvor. Det skapar hållbarhetsutmaningar och riskerar att orsaka flera allvarliga problem för både miljö och människor. En gruva påverkar bland annat den biologiska mångfalden och vattenresurserna i området. Dessutom påverkas människor som bor i området och arbetar i gruvsektorn – såväl i Sverige som i andra länder. Flera av de negativa konsekvenserna av en gruva är oåterkalleliga, eftersom de kvarstår under överskådlig tid.
Metallerna är idealiska för återvinning
Samtidigt är metaller idealiska för ett kretslopp eftersom de till skillnad från många andra material inte tappar i kvalité när de används, mals ner, smälts eller löses upp. Eftersom metaller är grundämnen kan de återanvändas gång på gång och ändå återfå sina ursprungliga egenskaper. Det finns därmed stor potential för återbruk och återvinning av metaller.
Metaller som järn och koppar återvinns redan i stora mängder idag, men kobolt, litium och vanadin återvinns inte alls i lika stor utsträckning. Enligt Naturskyddsföreningens nya rapport, Metaller – en ändlig resurs med oändlig potential, finns dock stor potential för ökad återvinning av fler metaller. Men det behövs politiska åtgärder och styrmedel på flera plan för att skapa en lönsam återvinning för metallerna.
I dag är återvunnet material av många metaller generellt sett dyrare än metall som utvinns genom gruvdrift. Det finns också en rad andra hinder för återvinning. Till exempel bristande kunskap om kvalitén på återvunnet material och att produkter inte är designade för att återvinnas.
Vad används kobolt, litium och vanadin till?
Kobolt är huvudkomponent i de flesta litium-jonbatterier som används i bland annat mobiltelefoner, datorer och eldrivna fordon.
Litium är också en viktig komponent i litium-jonbatterier, men används i alltifrån legeringar till läkemedel och tvål. Litium kan även användas i redox-batterier för storskalig energilagring, en teknik som är under utveckling.
Vanadin används främst i legeringar med stål för att göra det hårdare. Teknikutveckling pågår av så kallade vanadin redox-batterier för storskalig energilagring av elenergi från bland annat sol- och vindkraft.
Så tycker Naturskyddsföreningen
Att inte återvinna de kritiska metallerna som behövs i omställningen till ett fossilfritt samhälle är ett resursslöseri och rimmar illa med tanken om det cirkulära samhället. Naturskyddsföreningen föreslår att det införs en så kallad mineralhierarki, där gruvdrift kommer i sista hand och att hushålla med metaller och andra mineral kommer i första hand. Däremellan ska återbruk och återvinning främjas.
9 åtgärder för ökat återbruk, ökad återvinning och ökad sekundär utvinning av metaller:
- Ökad information till konsumenter genom produktpass
- Krav på design för att underlätta återvinning
- Skärpta incitament att lämna in uttjänta fordon och elektronik
- Krav på återvinning för alla metaller i en produkt
- Kvot för återvunnet material eller återvinningscertifikat
- Undanröj hinder för att återvinna urkopplad infrastruktur
- Avfallsskatten ska främja återvinning
- Myndigheter ska tillhandahålla information och främja metallåtervinning
- Stöd till forskning och utveckling om återvinning och alternativ utvinning
Bli metallsmart – det här kan du själv göra för miljön och klimatet:
Mobiler och andra prylar: Köp inte ny elektronik av slentrian, använd prylarna så länge de fungerar. Byt batteri och inte hela telefonen. Om du ändå byter telefonen eller datorn – prova att sälja eller skänka bort din gamla fungerande. När produkterna är uttjänta, kom ihåg att de inte gör någon nytta i byrålådan. Lämna in dem till återvinning så gör du miljön och naturen en stor tjänst!
Behöver du ny bil? Eller kanske duger den gamla ett tag till (om du nu äger en bil). Det kan förstås finnas anledning att byta till en mer klimatsmart bil. Men de flesta behöver inte köra omkring med flera ton metall och många behöver kanske inte ens en egen bil. Kolla upp bilpooler – det kan bli både billigare och garanterat bättre för miljön. Och glöm inte cykeln!
Apropå bilar - visste du att det finns minst 500 000 skrotbilar i Sverige som borde lämnas till återvinning i stället för att skräpa ner? Det betyder hundratusentals ton metaller i naturen som just nu inte gör någon nytta alls. Om du ser eller känner till en sådan skrotfärdig bil, kan du kontakta kommunen, så att den förhoppningsvis kan forslas till återvinning i stället.
