Fem klimatkrav till Sveriges politiker
I Sverige står sju av åtta riksdagspartier bakom klimatlagen. Men trots det minskar utsläppen inte i den takt som behövs. Här listar vi fem klimatkrav till Sveriges politiker.
Fem klimatkrav till Sveriges politiker
Vi är just nu på väg mot minst tre graders global uppvärmning. Någon verklig minskning av utsläppen ser vi ännu inte globalt, annat än tillfälligt under coronapandemin. Det är illa, eftersom utsläppen måste ner till nära noll så snart som möjligt om vi ska kunna undvika de mest katastrofala effekterna av klimatförändringarna. Världens politiker måste därför prioritera klimatet. Det gäller i allra högsta grad också i Sverige. För även om vi har en nationell klimatlag som säger att vi ska minska våra utsläpp till netto noll år 2045 så går utsläppen inte ner i den takt som behövs för att klara målet, och ännu mindre för att vi ska kunna begränsa uppvärmningen till max 1,5 grader.
Trots att den politiska viljan att prioritera klimatet faktiskt märks allt mer så är dagens politik inte tillräckligt tuff för att vända utvecklingen. Nu är det hög tid för en ännu skarpare politik där hela samhället behöver utvecklas i linje med klimatmålen. Vi vill se modiga politiker som tar tuffa klimatpolitiska beslut – på riktigt. Några av de förändringar vi vill se är:
1. Förbjud fossila bränslen
Hela 70 procent av vår klimatpåverkan i Sverige har fossilt ursprung. Satsningar som gjorts hittills har inte lett till att den fossila energianvändningen minskat i tillräckligt snabb takt. En fortsatt förbränning av fossila bränslen hotar överlevnaden för människor, växter, djur och hela samhällen. Det är helt oförenligt med såväl internationella som nationella klimatmål.
Det är hög tid att ta klimatfrågan på allvar. För att ha en chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader krävs ett fossilförbud. Eftersom Sverige har ambitionen att bli världens första fossilfria välfärdsnation är det helt naturligt att vi börjar med att införa ett fossilförbud här hemma. I januariöverenskommelsen som slutits mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet ingår det att utreda hur och när fossila bränslen helt kan fasas ut i Sverige. Om Sverige vill fortsätta ta ledartröjan i klimatarbetet behöver de fossila bränslena vara helt utfasade, rentav förbjudna, senast 2030. För att det ska bli möjligt med en rimlig förvarningstid till konsumenter och företag behövs ett riksdagsbeslut om detta snarast möjligt.
Som ett resultat av januariöverenskommelsen har en statlig utredning tillsatts för att utreda utfasning av fossila bränslen och försäljningsförbud för bensin- och dieselbilar, i Sverige och på EU-nivå. Den ska vara klar i februari 2021.
2 . Ta ansvar för Sveriges alla utsläpp
Sveriges klimatpåverkan är större än vad som syns i den officiella statistiken, här räknas till exempel varken flygresor till andra länder eller klimatpåverkan av importerade varor. Vårt bidrag till klimatförändringarna är alltså mer betydande än vad politikerna vill erkänna. Läs mer i artikeln Konsumtionsbaserade utsläpp – de hittills dolda utsläppen.
Vi vill att Sverige tar ansvar för samtliga utsläpp och att politikerna sätter upp mål att minska även de konsumtionsbaserade utsläppen till nära noll senast 2040. I januariöverenskommelsen ingår det att det nu ska utredas ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen. I regeringens klimathandlingsplan anges också att miljömålsberedningen ska få i uppgift att utreda mål för konsumtionsbaserade utsläpp.
Vi vill se att det arbetet kommer igång snarast och att ett sådant mål blir helt integrerat i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket.
3. Avskaffa klimatskadliga subventioner
Mer än 35 miljarder kronor per år går totalt till att subventionera användning av fossila bränslen i Sverige. Detta motverkar direkt klimatarbetet och bromsar resan mot nollutsläpp. Dessutom kostar nedsatta energi- och koldioxidskatter och andra klimatskadliga subventioner staten mångmiljardbelopp, pengar som skulle kunna användas i omställningen till ett fossilfritt samhälle.
Sverige har i internationella sammanhang lovat att fasa ut alla klimatskadliga subventioner till år 2020, en deadline som närmar sig med stormsteg. Därför måste besluta om att fasa ut dessa subventioner så snart som möjligt, redan under den här mandatperioden. Några få subventioner har avvecklats, samtidigt har kostnaderna för andra ökat, så att totalsumman blivit större. Ytterligare ett antal subventioner måste tas bort i resterande statsbudgetar under mandatperioden.
4. Styr mot hundra procent förnybart
I Sverige har vi på många sätt unikt goda förutsättningar för att göra en energiomställning till ett hållbart, fossilfritt och helt förnybart energisystem – vi har tillgång till reglerbar vattenkraft och goda vindlägen. Men utvecklingen kommer inte ske av sig själv. För att omställningen ska vara möjlig krävs politiska styrmedel och modiga beslut i näringslivet. En verkligt styrande politik krävs för energieffektivisering, flexibilitetsresurser, hållbarhetskrav, minskad konsumtion och utfasning av fossila bränslen.
För att energisystemet ska bli hållbart krävs flera typer av förändringar, främst att:
- Minska energianvändningen. Kan ske genom att byta till mer effektiva uppvärmningsformer, minska bilismen eller effektivisera industriella processer.
- Elektrifiera. Hållbart producerad förnybar el är det mest hållbara energislaget. Därför ska elektrifiering prioriteras där det är möjligt, som i stora delar av transport- och industrisektorerna.
- Hållbar bioenergi. Där elektrifiering inte är ett alternativ är hållbar bioenergi det bästa alternativet. Eftersom bioenergin är en begränsad resurs är det viktigt att den används där behovet är som störst.
5. Minska världens energifattigdom med hjälp av förnybar energi
Än i dag lever över en miljard människor utan tillgång till el. I dag bidrar Sverige till utbyggnad av fossil energi genom bistånd och exportkrediter. Det bidrar ytterligare till klimatförändringarna men ger ingen ökad energitillgång, efter som de insatserna inte når fattiga människor på landsbygden.
Sverige måste genast upphöra med att finansiera fossil energi och istället bidra till att minska världens energifattigdom genom utbyggnad av förnybar energi, som sol och vind, utan att öka skadorna på naturen eller människors hälsa.
