5 sanningar om plast

Titta omkring dig där du sitter eller står just nu. Hur många saker kan du se som är helt eller delvis gjorda av plast? Chansen är stor att du inte orkar räkna färdigt. Plast finns i förpackningsmaterial, plastpåsar, din dator, telefon, köksapparater, kläder, skor, golv, knappar, små detaljer överallt. Det är ett tecken på hur många varianter av plaster som finns, och hur beroende vi är av materialen.

När vi pratar om ”plast” menar vi egentligen en stor grupp av olika material. De kan ha väldigt varierande egenskaper: vara hårda och starka som i en cykelhjälm, eller mjuka och böjbara som i en plastmatta. Det plast har gemensamt är att det är lätt, oftast billigt, rostfritt och isolerande.

Majoriteten av all plast är tillverkad av fossil olja, men det blir allt vanligare att man använder förnybar råvara istället. Förnybara råvaror som stärkelse från potatis eller andra stärkelserika grödor, och mjölksyra eller etanol framställt från socker kan också bli till plast. De typerna kallas för bioplast, och brukar vara lite dyrare än plast från råolja. Bioplast kan i sin tur delas in i två undergrupper, biologiskt nedbrytbar och icke-biologiskt nedbrytbar.

Till exempel är bio-polyeten, eller grön PE som den också kallas, gjord av etanol från sockerrör men har samma egenskaper som polyeten från olja. Den har alltså samma utseende, egenskaper och oförmåga att brytas ner i naturen. Plaster av mjölksyra och stärkelse kan däremot oftast brytas ner i en vanlig kompost. 

Plastproduktionen har ökat enormt sedan 50-talet. År 2018 skapades 360 miljoner ton plast, varav 62 miljoner ton i EU.  Det kan jämföras med den årliga världsproduktionen av bomull på cirka 25 miljoner ton och stål på cirka 1000 miljoner ton.

Av all denna plast används cirka 40 procent till engångsprodukter, till exempel matförpackningar och plastpåsar. Produktionen av plast från förnyelsebar råvara var cirka 2 miljoner ton år 2018, från grödor odlade på 0,02 procent av totala jordbruksarealen världen över. En pytteliten del av den totala plastproduktionen alltså, men som förväntas öka kraftigt under kommande år.

Endast en liten del av all plast som tillverkas och används återvinns, och det är inte alla plaster som enkelt kan materialåtervinnas.

Om plasten är ren från farliga kemikalier kan man återanvända eller materialåtervinna den, till exempel PET-flaskor och saftflaskor av polyeten (PE) som samlas in genom pantsystem och blir till nya flaskor.

Övrig plast som samlas in och blir till ny plast genomgår en nedgradering, eftersom både hållfastigheten och utseendet blir sämre när många olika plastprodukter blandas. Exempel på plastprodukter av återvunnen plast är plastpåsar, blomkrukor och dörrmattor. Det är produkter som inte är kommer i kontakt med livsmedel, och inte har krav på att ha en ljus färg eller vara genomskinliga.

Förpackningar är reglerade i lagstiftningen och vi konsumenter har skyldighet att lämna dem till förpackningsinsamlingen. Inom EU samlades i snitt 42 procent, eller 29 miljoner ton, av alla plastförpackningar in till återvinning år 2018, varav ca 40 procent gick till materialåtervinning, 40 procent till energiåtervinning och 20 procent till deponier (förvaringsplats för avfall). I Sverige får man inte lägga plast på deponi och därför blir den istället till energi i värmeverken.