Inledning
Kriserna i vår miljö pågår inte någon annanstans, de sker överallt och samtidigt på hela jorden. Klimatkrisen gör sig alltmer påmind med extrema väderhändelser samtidigt som miljögifter fortsätter att spridas i vår miljö och den biologiska mångfalden minskar i snabb takt. Trots att förändringarna är dramatiska kan de ibland vara svåra att se just i din närmaste omgivning.
Samtidigt ser vi alltmer desinformation och falska påståenden i informationsflödet. För att göra det lättare att hitta korrekt fakta har Naturskyddsföreningen tagit fram Miljön i siffror – en årlig rapport med statistik och siffror som beskriver tillståndet i Sveriges miljö just nu.
Innehåll
Kapitel 1: Klimat
Kapitel 2: Biologisk mångfald och miljögifter
Kapitel 3: Miljöpolitik
Kapitel 1
Klimat
Koldioxidhalten i atmosfären ökar
Sedan industrialiseringen när vi människor började använda fossila bränslen har utsläppen av koldioxid ökat stadigt för varje år. Det har lett till att koncentrationen av koldioxid i atmosfären globalt har stigit från 280 till 424,61 ppm (parts per million) sedan förindustriell tid. För att undvika farliga klimatförändringar bedöms en säker nivå vara cirka max 350 ppm. Diagrammet visar utvecklingen från år 1960.
Medeltemperaturen stiger
Medeltemperaturen fortsätter att stiga i hela världen till följd av klimatförändringarna. Den uppmätta temperaturökningen i Sverige är ungefär dubbelt så stor som för jorden i medeltal, eftersom uppvärmningen går snabbare nära polerna och landområden värms upp snabbare än haven. Diagrammet nedan visar den årsvisa temperaturförändringen i Sverige jämfört med förindustriell tid*, i detta fall förändringen jämfört med åren 1861–1890.
Vad menas med förindustriell tid?
Med förindustriell tid menas tiden innan den industriella revolutionen hade tagit fart och människans massiva förbränning av fossila bränslen började. Perioden fungerar som referenspunkt för att förstå den mänskliga påverkan på klimatet.
Antal dagar med snö varierar stort
I takt med att klimatet långsamt blir allt varmare blir också ett långvarigt snötäcke under vintern allt mer sällsynt i stora delar av Sverige. Sannolikheten minskar för varje grad som medeltemperaturen stiger. Antalet dagar med snötäcke varierar stort från år till år, men sedan början av 90-talet är trenden sjunkande och märks allra mest i söder. Linjerna nedan visar ett glidande medelvärde, en trendlinje, över ungefär 10 år. Klicka på rutan framför ett geografiskt område för att utesluta det.
8 ton växthusgaser per person och år
Växthusgasutsläpp som uppstår på grund av vår konsumtion kallas för konsumtionsbaserade klimatutsläpp. Det är den klimatpåverkan som vår konsumtion har bidragit till både i Sverige och i andra länder. Idag sker den största delen av utsläppen från svensk konsumtion utanför Sveriges gränser. De konsumtionsbaserade utsläppen för Sveriges befolkning är cirka 8 ton per person och år (2022). Det är samma siffra som året innan. För att vi ska nå klimatmålen behöver de totala växthusgasutsläppen per person och år vara högst ett ton.
Uppdelat per konsumtionsområde ser fördelningen av växthusgasutsläppen ut så här:
Över 11 kg textilier konsumerades per person
I Sverige köps mängder av nya kläder och andra textilier varje år. Under 2023 konsumerade vi 11,4 kg textilier per person i Sverige. Det är visserligen en minskning med 3,8 kg (motsvarande 25 procent) per person jämfört med året innan, men då ingår inte komplett data över hushållens egen import till exempel genom köp från så kallade dropshipping-företag som Shein och TEMU, något som har ökat enormt de senaste åren.
Miljöbelastande att tillverka textilier
Klädproduktionen orsakar stora utsläpp av växthusgaser och det krävs stora mängder kemikalier, vatten och energi för att framställa fibrer, färga, tillverka och transportera kläder och textilier. Farliga kemikalier kan skada miljön i det land där textilierna tillverkas och innebär en risk för de som arbetar i odlingarna och på fabrikerna.
Oförändrade utsläpp från inrikes transporter
Trafiken bidrar till flera miljöproblem, bland annat hälsofarlig luft, buller, övergödning och försurning. Idag står inrikes transporter (till exempel flyg, järnväg, personbilar, lastbilar, sjöfart) för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Huvuddelen (över 90 procent) kommer från vägtrafiken (bland annat lastbilar och personbilar). Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter minskade med knappt 1 procent eller 0,1 miljoner ton 2023 jämfört med 2022.
Enligt Sveriges klimatmål för inrikes transporter ska utsläppen sänkas med minst 70 procent mellan 2010 och 2030. Med nuvarande utsläppstakt är vi lång väg från att nå målet.
Resor med flyg, bil och tåg inom Sverige
Många transportslag använder mycket fossil energi. Till exempel drivs de flesta av dagens bilar av bensin eller diesel, vilket ger höga utsläpp av koldioxid. Flyg ger extra stor klimatpåverkan på grund av höghöjdseffekten, som innebär att utsläpp på hög höjd har större klimateffekt än utsläpp som sker på marknivå. Tåg är däremot mer energieffektiva och har i Sverige låg klimatpåverkan eftersom elen kommer från en mindre klimatskadlig produktion.
Sveriges inrikesresor fördelar sig så här: bilar står för 103 361 miljoner personkilometer, tåg för 12 636 miljoner och flyg för 2394 miljoner. Det motsvarar över två miljoner varv runt jorden med bil, drygt 300 000 varv med tåg och nästan 60 000 varv med flyg.
60 000 varv runt jorden
2 miljoner varv runt jorden
300 000 varv runt jorden
Källa: Trafikanalys
Varv runt jorden, egen uträkning. Ett varv runt jorden = 40 075 km
Personkilometer innebär det sammanlagda antalet kilometer som personerna i ett fordon transporterats.
Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning
Skog och mark binder koldioxid. Till exempel tar växande träd upp koldioxid genom fotosyntesen och koldioxid kan lagras i marken och döda växtdelar. En stor del av kolet i Sveriges skogar finns just i marken. Samtidigt frigörs koldioxid när organiskt material bryts ned eller brinner. När skog avverkas ökar nedbrytningen, vilket leder till högre utsläpp av koldioxid från marken, samtidigt som trädens upptag upphör. Diagrammet nedan visar summan av upptaget och utsläppen (nettoupptag) av växthusgaser från markanvändningssektorn. För att vi ska klara dagens klimatutmaningar behöver mer kol bindas och kurvan peka brant neråt.
Andelen förnybar energi oförändrad
Energikällor brukar delas in i förnybara och icke förnybara energikällor. Förnybar energi kommer från källor som hela tiden förnyas. Exempel på förnybara energikällor är solenergi, vindenergi, vågenergi, vattenkraft och bioenergi. I Sverige kommer 66 procent av energin som används från förnybara energikällor. Jämfört med föregående år är det oförändrat. Andelen är inte tillräcklig för att EU:s energimål för 2030 ska nås.
Källa: Eurostat
Kapitel 2
Biologisk mångfald
och miljögifter
Andelen ekologisk jordbruksmark minskar
På ekologiska gårdar är det inte tillåtet att använda naturfrämmande bekämpningsmedel eller konstgödsel, istället används andra metoder för att hejda skadegörare och tillföra näring till jorden. Fördelarna är bland annat större biologisk mångfald och att naturfrämmande giftiga kemikalier inte sprids. År 2023 var 18,4 procent av Sveriges jordbruksmark antingen omställd till ekologisk produktion eller under omställning. Det är en kraftig minskning från föregående år då andelen var nära 20 procent.
Ny undersökning:
PFAS i alla sjöar och åar
2024 innehöll 100 procent av undersökta ytvatten, inklusive en fjällbäck och regnvatten, PFAS-minstingen TFA som är extremt svårnedbrytbar. Dessutom innehöll nio av tio dricksvatten som testades TFA. Denna lilla PFAS bildas när andra PFAS bryts ner, till exempel PFAS-bekämpningsmedel och PFAS-köldmedier (som används i kyl, frys, luftkonditionering och värmepumpar).
Vad är PFAS och TFA?
PFAS är en grupp extremt svårnedbrytbara kemikalier, tillverkade av människan. Många PFAS bryts inte alls ned under naturliga förhållanden, utan finns kvar för alltid. Andra bryts ner till mindre PFAS, till exempel TFA. Det är dessutom bevisat att vissa PFAS ökar risken för cancer, påverkar immunsystemet och stör reproduktionen.
Sveriges miljöriskindex minskar inte
Kemiska bekämpningsmedel har flera negativa effekter på både natur och djurliv. Till exempel visar forskning att kemiska bekämpningsmedel och intensivt jordbruk dramatiskt minskar mångfalden av insekter och andra ryggradslösa djur.
Grafen visar Sveriges så kallade miljöriskindex som beräknas utifrån mängden bekämpningsmedel som används och hur riskabla de är för miljön. Efter basåret 1988 sjönk först indexet, men sedan har det gått upp och ner. Idag är vi tillbaka på samma nivåer som år 1990. Mellan 2022 och 2023 har ingen större förändring skett. Läs mer om hur beräkningarna har gjorts (Kemikalieinspektionens webbplats).
Betesmarker och slåtterängar har minskat
Förlusten av ängs- och betesmarker påverkar den biologiska mångfalden negativt. Flera hundra arter av växter, insekter och svampar är helt beroende av dessa marker för att hitta föda och boplatser.
År 1927 fanns mer än två miljoner hektar betesmarker och slåtterängar i Sverige. Idag har ytan krympt till 453 664 hektar, i stort sett oförändrat sedan 2023.
Källa: Jordbruksverket
Varför minskar naturbetesmarkerna?
Jordbrukets omvandling under 1900-talet har lett till att en stor del av den naturbetesmark som tidigare användes till betande boskap har försvunnit. I dagens effektiva jordbruk anses naturbetesmarker ofta för dyra och arbetskrävande att sköta. Även slåtterängarna har förlorat sin ekonomiska betydelse, eftersom djurfoder numera odlas på åkermark.
2 249 hotade arter i Sverige
I Sverige finns det största antalet hotade arter i skogen och i jordbrukslandskapet. Det som påverkar flest rödlistade arter är hur marken används inom skogs- och jordbruket. Det intensiva skogsbruket med kalhyggen som dominerande metod och utvecklingen att ängar och hagar får växa igen gör att många arter har fått det svårare att klara sig.
Enligt den senaste rödlistan från SLU Artdatabanken är 2 249 arter i Sverige hotade. Det motsvarar ungefär tio procent av alla bedömda arter. Antalet rödlistade arter har gradvis ökat de senaste 20 åren och visar en negativ trend för den biologiska mångfalden. Den senaste rödlistan är från 2020. Nästa rödlista publiceras 2026.
2 249 arter i Sverige
är hotade.
Källa: Artdatabanken
Fortsatt få vargar, lodjur och vitryggiga hackspettar
50 vitryggiga hackspettar
Vitryggig hackspett är en av de mest hotade arterna i Sverige och klassas som akut hotad enligt den svenska rödlistan. Vitryggen, som den ofta kallas, är en så kallad paraplyart. Det innebär att ytterligare cirka 200 andra hotade växt- och djurarter är beroende av samma slags skogsmiljöer som den. Vitryggens situation är därför en varningsklocka som visar att läget är allvarligt även för många andra arter.
Idag finns det bara strax över 50 vitryggiga hackspettar i Sverige, vilket är något färre än de cirka 60 individer som återfanns föregående år. Vitryggen har trots allt haft en positiv populationsutveckling de senaste åren, men det är fortfarande alldeles för få fåglar för en livskraftig population.
Källa: Naturskyddsföreningen
1 276 lodjur
Lodjuret spelar en viktig roll i ekosystemet. Det befinner sig högst upp i näringskedjan och påverkar därför alla arter under sig. Lodjuret klassas som ”sårbar” på Artdatabankens rödlista, vilket betyder att lodjuret är hotat och det finns risk att arten kan försvinna. Hoten mot lodjur är bland annat illegal jakt, trafikolyckor och rävskabb.
Idag finns det ungefär 1 276 lodjur kvar i Sverige, enligt den senaste artinventeringen från 2023/24. Det är en minskning från året innan då det fanns cirka 1 400 lodjur i Sverige.
2024 beslutade Länsstyrelserna om licensjakt på totalt 143 lodjur.
Källa: Naturvårdsverket
375 vargar
Vargen spelar en viktig roll i ekosystemet, precis som övriga rovdjur. Den befinner sig högst upp i näringskedjan och påverkar alla arter under sig. Vargen klassas som starkt hotad i Sverige och är skyddad enligt EU:s naturvårdsdirektiv.
Hoten mot varg är bland annat försämrad genetisk status till följd av inavel samt illegal jakt.
Det beräknas finnas cirka 375 vargar i Sverige enligt den senaste inventeringen från 2023/24. Det är en minskning från året innan, då det fanns cirka 450 vargar.
2025 har Länsstyrelserna beslutat om licensjakt på totalt 30 vargar.
Källa: Naturvårdsverket
Andelen skyddad skog ökar mycket långsamt
Från 1950-talet har Sverige förlorat stora arealer naturskog. Över hälften av all skog har kalavverkats sedan dess och ersatts av biologiskt fattig skog. Om skogens mångfald ska kunna bevaras behöver de spillror som finns kvar av mer naturlig skog skyddas.
År 2023 var endast 6,1 procent av den produktiva skogsmarken* formellt skyddad, en marginell ökning sedan året innan. Sedan 2020 har skyddet ökat mycket långsamt. Om Sverige ska klara EU:s mål för biologisk mångfald till 2030 behöver takten öka.
Källa: SCB
*Vad menas med produktiv skog?
Begreppet produktiv skogsmark utgår från hur bördig marken är och betyder att marken kan producera minst 1 kubikmeter virke per hektar och år. Många känsliga och rödlistade arter lever i den produktiva skogen. Samtidigt bedrivs också det moderna skogsbruket där. Det är därmed i den produktiva skogen som behovet av ett ökat skydd är störst. Med formellt skydd menas till exempel skyddsformerna naturreservat och nationalpark.
Oförändrat resultat för miljötillståndet i skogen
Kartan nedanför visar utvecklingen av miljötillståndet i den svenska skogen enligt den regionala uppföljningen av miljömålet Levande skogar 2024. Målet innebär att den biologiska mångfalden ska bevaras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Ingen positiv utveckling för miljötillståndet i skogen
Utvecklingen av miljötillståndet i Sveriges skogar är inte positiv någonstans i landet. Bara Gotland, Stockholm, Södermanland, Västmanland, Uppsala och Örebro har en neutral utveckling. Resterande län har negativ utveckling. Ett av de mest akuta problemen är avverkningen av skogar med höga naturvärden. För att bevara den biologiska mångfalden i skogslandskapet är det avgörande att dessa värdefulla skogar bevaras.
Bedömningarna av utvecklingen 2024 visar samma resultat som de bedömningar som gjordes för 2023 och 2022.
Källa: Skogsstyrelsen
En procentenhet mer skyddat hav i Sverige
I Sverige är 15 procent av havsarealen skyddad, till exempel som nationalpark, naturreservat eller Natura 2000-område. 2022 var siffran 14 procent. Fiske och annan exploatering är dock fortfarande tillåten i många skyddade områden.
Källa: SCB
Minst 30 procent behöver skyddas
En försvinnande liten del av haven är skyddade från miljöskadlig verksamhet, både globalt och i Sverige. Detta trots rapporter om att haven är i kris.
Forskare menar att minst 30 procent av haven måste skyddas från skadlig verksamhet, som storskaligt fiske, för att ekosystemen ska kunna återhämta sig och bevara sina viktiga funktioner. Minst 10 procent måste ha strikt skydd, vilket innebär minimal störning från mänskliga aktiviteter.
Fortsatt få glasålar i Nordsjön
Ålen klassas som akut hotad. Mängden glasål som kommer till Nordsjön från Sargassohavet har minskat drastiskt de senaste 50 åren. År 2023 var mängden glasålar som kom till Nordsjön bara 0,4 procent jämfört med för 50 år sedan (preliminär statistik).
Den europeiska ålens livscykel
Den europeiska ålen fortplantar sig på flera tusen meters djup i Sargassohavet. Ålyngel, så kallade glasålar, följer sedan golfströmmen till Europa och Nordafrika för att växa till sig. När ålarna blivit könsmogna börjar de sin vandring tillbaka till Sargassohavet.
Något färre döda bottnar i Östersjön
Övergödning i sjöar och havsvikar ökar tillväxten hos växter och djur som lever där. När de dör faller de till botten och bryts ner. I övergödda vatten skapar den omfattande nedbrytningen syrebrist, vilket resulterar i "döda bottnar" där nästan inga djur kan överleva. Östersjön har ett av de största döda bottenområdena i världen. År 2023 uppskattades 18 procent av bottnarna i Egentliga Östersjön (som sträcker sig från Åland till de danska sunden), Finska viken och Rigabukten vara syrefria, en minskning från 21 procent året innan.
Källa: Sverigesmiljömål.se
Kapitel 3
Miljöpolitik
Ytterligare sänkt miljöbudget
Staplarna nedanför visar Sveriges miljöbudgetar från 2016–2025. För 2025 ligger den beslutade miljöbudgeten på 16,4 miljarder. Det innebär en rejäl sänkning jämfört med 2024 (19,6 miljarder).
Siffrorna anger total beslutad miljöbudget för respektive
år, inklusive ändringsbudgetar under året. För 2025 anges budget enligt
budgetpropositionen som beslutades hösten 2024.
Minst 23,7 miljarder i klimatskadliga subventioner
I statsbudgeten finns ett antal skattelättnader eller skatteundantag som innebär att utsläpp av växthusgaser gynnas. Det handlar bland annat om rabatt på bilresor genom reseavdraget, skattenedsättningar på diesel och skattebefrielse på bränsle till sjöfart och flyg. Totalt uppgick de svenska klimatskadliga subventionerna till minst 23,7 miljarder kronor år 2024 – över 4,1 miljarder mer än hela miljöbudgeten samma år.
Källa: Statsbudgeten 2024, egen uträkning
2024 sänktes skatten på bensin och diesel med 6,5 miljarder. Beräkningen av subventioner utgår från nivån på bränsleskatterna. När skatterna sänks och det blir billigare att släppa ut fossila bränslen blir också subventionen lägre. Det gör att summan av de direkta klimatskadliga subventionerna minskar jämfört med föregående år. Beräkningen bygger på den metod OECD rekommenderar.
Miljö- och klimatbiståndet på samma nivå
Klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald påverkar oss alla. Men hårdast drabbas människor som lever i fattigdom i låg- och medelinkomstländer. Trots att de bidragit minst till kriserna och har sämre resurser att hantera följderna.
Förutom att drastiskt minska sina egna utsläpp och negativa miljöpåverkan måste rika länder bidra med resurser för omställning och klimatanpassning i låg- och medelinkomstländer. 2023 uppgick den del av Sveriges bistånd som hade miljö- och klimat som del- eller huvudsyfte till 11 miljarder. Det är samma siffra som för 2022.
Källa: Sida
Totala biståndet minskar
2022 uppgick Sveriges totala bistånd till cirka 57,4 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 1 procent av BNI (bruttonationalinkomst), vilket länge varit en riktlinje för Sveriges internationella biståndspolitik. För 2023 budgeterade regeringen med en fast summa på 56 miljarder, istället för med en BNI-indexerad nivå. 2026–2028 kommer biståndsbudgeten att sänkas ytterligare, till cirka 53 miljarder kronor om året.
Fler tycker det är viktigt att Sverige är ett föregångsland
Nästan tre fjärdedelar (74 procent) tycker att det är viktigt att Sverige är ett föregångsland när det gäller klimat och miljö. Det är en ökning från året innan då siffran var 66 procent.
Källa: Opionionsundersökning genomförd av Verian i november 2024 på uppdrag av Naturskyddsföreningen.
Svenskars oro över klimat- och naturkrisen
73 procent är ganska eller mycket oroade för klimatförändringarna – en ökning från året innan då siffran var 67 procent. 73 procent är också ganska eller mycket oroade över förlusten av biologisk mångfald, vilket är samma nivå som föregående år då siffran var 74 procent.
Källa: Opionionsundersökning genomförd av Verian i november 2024 på uppdrag av Naturskyddsföreningen.
Om Miljön i siffror
Världen står inför tre stora miljökriser, och de förstärker varandra: klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald och spridningen av miljögifter. Den samlade forskningen är enig: Läget är allvarligt, det är vi människor som är orsaken till problemen och det är bråttom att vända utvecklingen.
Samtidigt ser vi alltmer desinformation och falska påståenden i informationsflödet. Ofta sprids falska påståenden för att skapa polarisering och för att ifrågasätta miljörörelsen och etablerade fakta. Ibland kan det vara svårt att urskilja vad som är sant i bruset av information. För att göra det lättare att hitta korrekt fakta har Naturskyddsföreningen tagit fram en årlig digital rapport som vi kallar för Miljön i siffror. Den innehåller statistik och siffror som beskriver tillståndet i Sveriges miljö, just nu.
Rapporten bygger på offentliga uppgifter om allt från tillståndet i våra hav och skogar till klimatförändringar och hållbar konsumtion. Sammantaget ska innehållet ge en bred bild av det aktuella miljötillståndet i Sverige. Sammanställningen är dock inte heltäckande. Svenska myndigheter sammanställer en lång rad statistiska uppgifter som på olika sätt beskriver tillståndet för klimat och miljö, samtidigt som det finns områden där det saknas information. När fler områden finns kommer de att tillföras.