All in – hållbar utveckling på Oxievångsskolan
I textilslöjden syr eleverna kläder till Stadsmissionen och på atriumgården står en nystartad biodling. På Oxievångsskolan i Malmö diskuteras hållbar utveckling på alla nivåer och i alla årskurser.
Alla - inte bara eldsjälarna
– När människor hör talas om hållbar utveckling kanske de tänker på sopsortering och miljö, men hållbar utveckling är allt vi gör i skolan. Vi har lagt fokus på de globala målen och de finns uppsatta runt om på skolan, säger Oxievångsskolans rektor Jenny Nyberg.
Skolan är en av tre grundskolor i Malmö som sedan våren 2019 ingår i Naturskyddsföreningens samarbete med Malmö stad för att bygga strukturer kring hur man kan arbeta långsiktigt med lärande för hållbar utveckling (LHU).
Oxievångsskolan hade redan tidigare jobbat med frågor kring hållbar utveckling och när projektet startade växlade man upp. Siktet var inställt på Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. En viktig pusselbit var att avsätta tid till grundskollärare Heléne Nyrén för att driva arbetet.
– Det som har varit den stora fördelen med stödet från Naturskyddsföreningen och miljöförvaltningen i Malmö är att det blivit ett fokus på hur vi organiserar arbetet. Att det inte lämnats till intresserade lärare utan ska genomsyra hela verksamheten, säger hon.
Även Jenny Nyberg understryker vikten av att utvecklingsarbetet inte ska hänga på några få eldsjälar, utan byggas in i skolans struktur. Hon och Heléne Nyrén arbetar tätt ihop och har regelbundna möten och avstämningar.
– Det tror jag har varit en framgångsfaktor, liksom det faktum att vi har en tydlig organisation kring frågorna. Vi är en stor skola med 800 elever och över 100 medarbetare. Vinsten är att LHU enar hela skolan och hela lärarkollegiet, säger Jenny Nyberg.
Utmaningar och blommande intressen
En utmaning är att säkerställa övriga skolledares insikt och utbildning kring Skola för hållbar utveckling och de globala målen. Därför är dessa frågor på agendan på skolans ledningsmöten och fortbildning erbjuds även skolans biträdande rektorer, förklarar Jenny Nyberg.
En annan utmaning har varit att få lärarna att förstå att de redan arbetar med frågor kopplat till hållbar utveckling och de globala målen. Även här har mycket tid lagts på utbildning och konferenser där frågorna diskuterats frågorna.
– När jag har haft mina inspirationsmöten är ett av målen att lärarna ska sträcka på sig och förstå att skolan är superviktig för att vi ska klara av klimatfrågorna och nå de globala målen, säger Heléne Nyrén.
Det är roligt att jobba med lärare, för många har specialintressen, tillägger hon. När det skjuts till extra resurser och tid, blommar dessa intressen upp. Ett exempel är biodlingen som nu finns på Oxievångsskolan.
Externa samarbeten engagerar
Via miljöförvaltningen och Naturskyddsföreningen har skolan också fått kontakt med olika företag och kommunala verksamheter. Heléne Nyrén hoppas på fler studiebesök när coronapandemin är över.
– Det är viktigt att komma ut i det övriga samhället och se vad som händer och förstå att vi är en del av lösningen. När eleverna jobbar med verkliga frågor blir det ett helt annat engagemang. Ett exempel är textilslöjden där eleverna syr kläder och lämnar till Stadsmission, säger Heléne Nyrén och fortsätter:
– Att arbeta med hållbar utveckling känns så otroligt meningsfullt och för att det ska fungera bra är det väldigt viktigt med kontakterna utanför skolan, att vi hela tiden kliver ut och in.
– Sedan ska vi inte glömma att lärande för hållbar utveckling faktiskt är jättekul. Det är så otroligt inspirerande och engagerande, fyller Jenny Nyberg i.
En grundläggande lärdom som de tagit med sig från arbetet är att börja i liten skala och låta projektet växa, visualisera vad som händer i klassrummen och låta sig inspireras av andra.
Ämnesövergripande om fossilfritt samhälle
Under vårterminen 2021 arbetade skolans sjuor med projektet #fossilfritt2053, ett ämnesöverskridande arbete som omfattade: svenska, geografi, samhällskunskap, kemi, fysik och biologi. En hemsida byggdes upp för #fossilfritt2053 med syftet att synliggöra arbetet och underlätta för eleverna att följa undervisningen.
Inspiration och material kom till stor del från
Naturskyddsföreningens skolmaterial Bortom fossilsamhället och resultatet visades på en online-utställning där eleverna argumenterade för varför vissa produkter från 2021 inte längre skulle finnas 2053. Exemplen rörde allt från total utfasning av plastpåsar och barbiedockor, till Formel 1-sportens död.
Efteråt svarade 94 procent av eleverna att de ansåg att arbetet fått dem att förstå att det finns lösningar för att bromsa den globala uppvärmningen. På frågan ”Tror du att vi kommer nå målet att bli fossilfria” pendlade svaren mellan hopp och tveksamhet. Tiden var en faktor som många av ungdomarna tog upp, och att hela samhället måste ta aktiv del av omställningsarbetet.
”Jag tror att vi kan nå målen. Den enda saken vi måste göra är att få alla att hjälpa till,” skrev en av eleverna.
Extra läsning
- "Vi måste möte eleverna där de befinner sig". Grundskoletidningen, nr 2 2020, om Helénes och hennes kollegors arbete med hållbar utveckling.
- "Samtalsklimat för klimatsamtal". Grundskoletidningen nr 2 2020, Oxievångsskolans SO-lärares lektionsupplägg för att diskutera kontroversiella frågor.
- Så arbetar Oxievångsskolan med frågor om hållbar utvecklingArtikel på Skolverkets hemsida, februari 2022.
Heléne Nyréns tips för att lyckas med LHU
- Läs och reflektera över innehållet i Skolverkets lärmoduler. Då får du på dig dina "hållbarhetsglasögon". Delar av lärmodulerna har vi använt under föreläsningar och workshops under studiedagar.
- Det är viktigt att olika tankar och åsikter lyfts fram, både hos lärare och elever. Det finns ångest och oro kopplat till den förändringar som behöver göras för att vi ska nå de globala målen. Oron och ångesten behöver bemötas med kunskap och genom att visa på goda exempel för förändringar.
- Oavsett vad jag personligen känner för stunden, så försöker jag möta eleverna med att visa att jag är hoppfull genom att arbeta med fakta, sammanhang och historiska exempel på förändringsarbeten. Jag kan personligen få ont och "tänka med hjärtat" kring humanitära katastrofer som människor drabbas av men i klassrummet behöver jag tänka med hjärnan för att hantera mediala bilder och elevers frågor kring framtiden.
Denna artikel är författad av Görrel Espelund.
Nyckelord: Whole school approach, hållbar utveckling, globala målen, rektor, skolutveckling, skolledare, LHU