Denna text är en del av framtidsscenariot och skolmaterialet Bortom fossilsamhället.
På 2030-talet började utsläppen av växthusgaser att minska.
En metod som myndigheterna satsade på var att skapa naturliga miljöer som fångade upp kol, så kallade kolsänkor.
Till exempel var det viktigt att inte låta våtmarker och ängar växa igen. Det är naturtyper som kan binda koldioxid.
År 2020 fanns det väldigt få exemplar av klockgentianan kvar,
eftersom många av deras miljöer hade vuxit igen.
Idag år 2053 har vi återskapat många våtmarker och ängar som den här vackra blomman växer och sprider ut sig på.
Våtmarker
Våtmarker är områden i naturen som innehåller mycket vatten.
Ibland syns vattnet och ibland finns det precis under ytan. Ibland växer det buskar och träd på våtmarker. Våtmarker är bra för naturen på många sätt. Bland annat för att de kan fånga upp koldioxid.
Växthusgaser
Koldioxid, metangas och vattenånga är tre exempel på växthusgaser. Växthusgaserna fungerar ungefär som ett täcke som håller jorden lagom varm. Det kallas för växthuseffekten. När utsläppen av växthusgaser ökar blir jordens medeltemperatur högre. Det kallas för förstärkt växthuseffekt och leder till klimatförändringar.
Kolsänkor
Kolsänkor är platser i naturen som fångar upp mer koldioxid än de släpper ut, till exempel våtmarker, hav och skogar.
