Mjölkstrejk (lättläst)
Protester mot jordbruksreform i Bryssel.
Denna text är en del av framtidsscenariot och skolmaterialet Bortom fossilsamhället.
Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet fick bönderna mer EU-bidrag desto mer mat de producerade.
För att kunna producera så mycket som möjligt använde bönderna metoder som var skadliga för den biologiska mångfalden.
Till exempel att odla samma gröda på stora ytor eller att använda mycket bekämpningsmedel.
År 2027 beslutade EU om en jordbruksreform som avskaffade det gamla bidragssystemet.
I stället fick bönderna bidrag för att ställa om till ett mer hållbart jordbruk med bland annat fler blommor, större betesmarker och ekologisk odling.
Bönderna fick mer bidrag desto hårdare de arbetade för att nå klimatmålen.
Många bönder samlades för att protestera mot reformen
i det som kallas för mjölkstrejkerna. De var oroliga för att inte kunna försörja sig när de inte fick EU-bidrag för sitt gamla sätt att driva jordbruk.
Idag år 2053 kan vi se hur den biologiska mångfalden ökat
och att klimatpåverkan från jordbruket minskat.
Det är till stor del tack vare reformen, men också för att vi människor äter mindre mjölkprodukter och kött.
Bönderna tjänar idag mer pengar på det hållbara jordbruket och ser att både djur och natur mår bättre.
Jordbruksreform
En reform är en politiskt beslutad förändring. En jordbruksreform handlar om att förändra människans sätt att producera mat.
Biologiska mångfalden
Biologisk mångfald handlar om att det ska finnas många olika arter, miljöer och gener. Det är viktigt med biologisk mångfald för att naturen ska fungera som den ska, för människans överlevnad och för alla djur och växters rätt att finnas.
Bekämpningsmedel
Medel som används för att döda insekter och ogräs, och för att hindra sjukdomar på växter.
Betesmarker
Betesmarker är öppna landskap där människor låter sina djur äta gräs.
Ekologisk odling
Vid ekologisk odling används inte konstgjorda bekämpningsmedel och konstgödsel.
Klimatmålen
Klimatmålen handlar om hur vi i Sverige ska minska våra utsläpp av växthusgaser fram till år 2045. Det finns en lag från år 2018 som ska styra den svenska politiken så att vi når klimatmålen.
