Planteringslåda (2028)
Bilhinder som fick innerstaden att blomstra.
Under fossileran byggdes städerna för bilen. Kors och tvärs drogs breda gator för att underlätta framkomligheten för bilarna. Stora ytor asfalterades och upptogs av vägar, rondeller och parkeringar.
Cykeln sköts däremot ofta åt sidan och hölls borta från vägtrafiken, vilket gjorde att cykelbanan blev en del av trottoaren. Men när städerna växte och klimatförändringarna accelererade behövde städerna mer och mer mark för att plantera träd, bygga bostäder och anlägga klimatskydd. Samtidigt klagade många av innerstadens invånare på buller, avgaser och osäkerhet i trafiken.
Några boende i Norrköping bestämde sig för att ta saken i egna händer. På natten placerade de ut planteringslådor i ändarna på flera centrala tvärgator. De flesta bilisterna antog att det var på kommunens initiativ, så det tog flera veckor innan de fraktades bort.
Men invånarna uppskattade den billösa gatan och lade fram ett medborgarförslag om att innerstadens gator successivt skulle bli bilfria. De fick stöd av många restaurang- och butiksägare och efter mycket kampanjande gick det igenom i kommunfullmäktige!
Staden förändrades långsamt men säkert. På några gator blev bilfilen en cykelmotorväg där lycra-cyklister samsades med föräldrar på elcyklar som hade bråttom till förskolan. Eftersom cyklar inte tar så mycket plats gjorde allén en comeback, där träd efter träd planterades längs städernas gator.
När bilköerna försvann fick kollektivtrafiken mycket mer plats och var nästan aldrig sen. Till slut var hela Norrköpings stadskärna vigd åt små, tysta och kollektiva transportmedel!
Medborgarförslag: I många av Sveriges kommuner har alla invånare rätt att lämna in förslag direkt till kommunstyrelsen.
Kommunfullmäktige: Det högsta beslutande organet i en kommun.
Allé: En trädrad, enkel- eller dubbelsidig, som ofta finns i anslutning till en väg, vattendrag eller gräns.
Denna text är en del av framtidsscenariot och skolmaterialet Bortom fossilsamhället.
