Pengar var makt under fossileran – hade du mycket pengar fanns det ingen gräns för hur mycket du kunde konsumera. Och om du inte hade tillräckligt, var det enkelt att låna.
Reklam och underhållning uppmuntrade storkonsumtion. På internet spreds videos om ”unboxing” (”kolla när jag packar upp min nya grej”), ”haul” (”kolla så mycket jag har köpt”) och många spenderade sina helger med att ”shoppa”. Ovan ser du resultatet av en shoppingrunda på en dag som kallades ”Black Friday”.
Tillverkningen av alla dessa prylar slukade enorma naturresurser och ledde till utsläpp världen över. Beslutsfattare hade svårt att styra konsumtionen genom politiken. Det infördes skatter på utsläpp, ett pris på koldioxid och regler för hur mycket resurser som fick utvinnas i olika svenska sektorer. Men vid den här tiden låg mycket av produktionen utanför Sverige, och effektivare produktion gjorde istället till att priserna sjönk och konsumtionen ökade! Och när ekonomin växte, växte även svenskarnas förmåga att konsumera.
Så Sverige och EU började experimentera. Företag tvingades redovisa de resurser som användes och de utsläpp som orsakats i hela produktionskedjan, oavsett var den ägde rum. EU införde även klimattullar på import från länder med lägre utsläppspris.
Det gjorde att man inte längre kunde köpa billigt från andra sidan världen utan att betala för de utsläpp som skapades. Transportkostnaderna ökade samtidigt som människor började förändra vad de handlade och varifrån. Företag flyttade hem tillverkning och satsade på produkter med lång livslängd och som var enkla att reparera.
Så svenska hem fylldes med färre, men bättre grejer. Men det räckte inte, för de som hade råd att betala det högre priset fortsatte konsumera som tidigare! I ett desperat beslut införde EU en gräns för hur mycket varje land, och i sin tur individ, fick konsumera – mätt i utsläpp och resurser. Många fick vända i kassan när de drog sitt kort och fick felmeddelandet ”ditt utsläppskonto är övertrasserat”.
En viss olaglig marknad för lyxprodukter med höga utsläpp, såsom bilar och importerat kött, uppstod men framförallt blev det en boom för alla basprodukter som hade låga utsläpp!
Försäljningen av skånsk lupinböna sköt i höjden, shopaholics blev shareaholics och odlingskooperativ dök upp som svampar över hela landet. Mer tid och pengar spenderades på tjänster och kultur. Säsongsbiljetterna till fotbollen såldes slut på rekordtid och teatern gjorde succé som nollutsläppsunderhållning då publiken uppmanades klappa livligt för att hålla värmen hög i lokalen.
Idag behövs inte längre så hårda åtgärder – det mesta vi konsumerar är utsläppsfritt!
Koldioxid (CO2): En växthusgas som bildas vid förbränning eller
förmultning och som tas upp vid fotosyntes. När vi förbränner fossila bränslen ökar halten koldioxid i atmosfären, vilket leder till global uppvärmning.
Utsläppsrätt: En utsläppsrätt ger den som äger den rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Verksamheter kan köpa och sälja
utsläppsrätter på en marknad. Antalet utsläppsrätter som får finnas bestäms av politiker. Används till
exempel inom EU.
Denna text är en del av framtidsscenariot och skolmaterialet Bortom fossilsamhället.
