Denna text är en del av framtidsscenariot och skolmaterialet Bortom fossilsamhället.
År 2045 nådde Sverige målet netto noll i utsläpp av växthusgaser.
Regeringen beställde då ett konstverk som ett minnesmärke över alla som kommit till skada av klimatförändringarna. Konstverket kallas för Sorgeväven och består av tygbitar i olika material.
Många människor har tagit med sig en tygbit som symboliserar något som de har förlorat.
De har vävt in sina tygbitar i konstverket. Samtidigt har de haft en ceremoni vid konstverket för att minnas, sörja och gå vidare.
Några exempel på var tygbitar kommer från:
- Salomonöarnas exilinvånare har vävt in en ljusblå tygbit som en symbol för deras liv och kultur vid havet.
- Samiska organisationer har vävt in en bit renhud som en symbol för alla renar och renägare som inte klarade sig när renarnas mat tog slut.
Många fler tygbitar kommer att vävas in i konstverket i framtiden.
Vi vet ännu inte hur stora skador klimatförändringarna har orsakat. Men vi vet att många människor har påverkats och till och med dött.
Och vi vet att de som har lidit mest tillhör de länder som är minst skyldiga till klimatförändringarna.
Netto noll av växthusgaser
När vi når netto noll i utsläpp är det balans mellan hur mycket växthusgaser vi släpper ut och hur mycket växthusgaser som fångas upp.
Växthusgaser
Koldioxid, metangas och vattenånga är tre exempel på växthusgaser. Växthusgaserna fungerar ungefär som ett täcke som håller jorden lagom varm. Det kallas för växthuseffekten. När utsläppen av växthusgaser ökar blir jordens medeltemperatur högre. Det kallas för förstärkt växthuseffekt och leder till klimatförändringar.
Minnesmärke
Minnesmärke är ett offentligt konstverk som byggts för att
komma ihåg eller hylla personer eller händelser.
Exilinvånare
Människor som har tvingats att fly från sitt land.
