Bygga vindskydd (F-9)

Ämnen: Idh, Tk

Länk till läroplanskopplingar: åk 1-9

Aktiviteten är en övning i samarbetsförmåga där allas kompetenser är viktiga att ta vara på och det är ett tydligt exempel på en tekniskt stabil konstruktion som vi skapar med begränsade resurser för att tillgodose ett behov. Den inledande samarbetsövningen har som syfte att skapa laganda inför uppgiften. I sammanhanget är det också lämpligt att samtala om allemansrätten och hur eleverna kan använda det som finns i naturen.

Innan denna aktivitet genomförs är det viktigt att ha en genomgång av vad allemansrätten tillåter när det gäller användning av material till vindskydden. 

Klassen delas in i grupper om fyra till fem elever. För att skapa laganda inför uppgiften går det att inleda med en lustfylld samarbetsövning, till exempel Vända presenning. Gruppen ställer sig på en presenning och utmaningen är att vända presenningen utan att trampa utanför presenningen. Ju större gruppen är desto svårare är uppgiften. 

Efter detta kan grupperna inleda sitt arbete med att bygga ett vindskydd av presenningen och rep eller snören. Beroende på elevernas ålder kan uppgiften formuleras på olika sätt. Om det är teknik, konstruktion och problemlösning som är det viktigaste kan en helt öppen uppgift vara lämplig där de ska bygga ett vind- och regnskydd med de rep och den presenning som de har till sitt förfogande. Då kommer olika grupper lösa uppgiften på olika sätt och det blir en bra utgångspunkt för diskussion och värdering av de olika lösningarna.

Är målet att snabbt skapa en lägerplats för att få skydd mot blåst och regn kan det vara lämpligt att grupperna får tydliga instruktioner om hur ett stadigt skydd på bästa sätt kan konstrueras. 

Vindskydd kan byggas på olika sätt beroende på förutsättningarna på platsen. Det går att använda bara rep och presenning utan att använda grenar under förutsättning att det finns träd att fästa i. Då går det att spänna ett rep mellan två träd och sedan lägga presenningen över och fästa nedtill med hjälp av pinnar i öljetterna eller att lägga stenar på kanten mot marken.

Finns det tillgång på grenar går det att använda en lång gren till överliggare som fästs mellan två träd. Om det är brist på bra träd går det att tillverka två trefötter av en och halv meter långa grenar och lägga en två till tre meter lång överliggare på. Alla delar surras fast med rep.

Presseningen kan läggas på olika sätt på konstruktionen. Antingen fästs ena kanten mot överliggaren genom att knyta vid öljetterna och andra kanten nere vid marken med pinnar eller stenar. Om det regnar kan det vara bra med en taknock och då går det att låta framkanten på presenningen sticka ut en meter och istället för att fästa öljetter mot överliggaren spänns rep från öljetterna ner till pinnar i marken. Om presenningen läggs mitt på överliggaren så att den sticker ut lika mycket bak som fram och fästs i marken blir det en ”Ior-koja” som också fungerar mot vind och regn.

Något rätt eller fel finns inte, bara mer eller mindre funktionellt utifrån de resurser som finns på platsen.

Det går att dela in gruppen så att eleverna får olika roller, till exempel att en är tyst, en har ögonbindel, en har hörselkåpor, en är enbent och en är enarmad. Reflektera efteråt hur konstruktionsarbetet gick och hur samarbetet fungerade. Vilka olika roller uppstod? Vem tog på sig ledarrollen? Hur utnyttjades de olika kompetenserna?

©  Robert Lättman-Masch och Mats Wejdmark, Nynäshamns Naturskola.

Nyckelord: Allemansrätt, friluftsliv, tekniska lösningar, konstruktioner, konstruera, skapa, bygga, hållfasthet, utomhus, aktivitet, samarbete, temadag.