Miljöpåverkan från el- och värmeproduktionen

För att begränsa klimatkrisens effekter måste all användning av fossila bränslen upphöra. Även icke-fossila energikällor kan dock påverka miljön på olika sätt.
 

Förnybar energi  har låg klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Förnybara energikällor tar heller inte slut eftersom de tillförs ny energi från solen hela tiden. Nackdelarna är att kraftverken ofta tar upp mycket plats, vilket kan påverka den lokala miljön. Dessutom krävs det resurser för att tillverka dem. 

Vattenkraften påverkar växt- och djurlivet i och kring de vattendrag som byggs ut, bland annat genom att vattendragen torrläggas vissa sträckor, vilket bland annat gör att fisk inte kan passera fritt, och stora områden läggs under vatten. När ny vattenkraft byggs krävs stora arealer för vattenmagasinen (dammarna), där vattnet samlas upp. På platsen som läggs under vatten kan växthusgasen metan läcka ut ur marken.  

Vindkraften  kan ha betydande negativa konsekvenser på djur- och naturliv. Därför är det viktigt var den placeras. Platser där känsliga djur- och naturarter kan skadas ska undvikas helt. Vindkraft kan också upplevas störande på landskapsbilden och vissa människor reagerar på att den låter.

Solenergi påverkar framförallt miljön vid tillverkningen av solfångare och solceller, eftersom det krävs både energi och material. Förnybara energislag har dock möjlighet att bli hållbara om de placeras på rätt plats och byggs av så hållbara material som möjligt. Det är också viktigt med en fungerade avfallshantering där komponenterna i allt större utsträckning kan återvinnas. 

Energi från biobränslen kan medföra flera negativa konsekvenser, både för den lokala miljön och klimatet. Beroende på vilken biomassa som används är effekterna väldigt olika. Exempel på biomassa med liten negativ påverkan är biogent avfall (till exempel matavfall eller sågspån), medan skogsråvara är ett exempel på biomassa som kan ha betydande negativ påverkan. Det beror på att förbränning av skogsråvara ger upphov till koldioxidutsläpp och att skogsbruket ger upphov till både växthusgasutsläpp och förlust av biologisk mångfald. Vid förbränning av biomassa släpps all koldioxid som biomassan har tagit upp under sin livstid ut. Det innebär att koldioxidkoncentrationen i atmosfären ökar i närtid, alltså när utsläppen behöver minska kraftigt. Användning av biomassa för energisyfte kan också hota matproduktion, då odling av biobränsle kan konkurrera ut matproduktion. Restprodukter från ett hållbart jord- och skogsbruk kan däremot ge energi med ganska låg klimatpåverkan. Tillgången är dock begränsad. 

Fossila bränslen, som stenkol och olja, har lagrats i marken under mycket lång tid, av växter och djur som levde för miljontals år sedan. De fossila bränslena återbildas mycket långsammare än vi använder dem, vilket innebär att de kommer att ta slut om vi fortsätter använda dem i samma takt som nu. Ändå är det största problemet med fossila bränslen inte att de kommer att ta slut, utan att det finns mer kvar i marken än vad som kan släppas ut utan att orsaka stora klimatförändringar. Fossila bränslen ger även andra utsläpp som inte är bra för miljön och människors hälsa. 

Kärnkraftverk släpper inte ut några växthusgaser, men är ändå inte ett hållbart alternativ eftersom ämnet uran som används i kärnkraftverken bara finns i begränsad mängd och så småningom kommer att ta slut. Uranbrytning är dessutom skadligt för miljön och människors hälsa. Sverige importerar uranet från länder långt borta, där konsekvenserna av uranbrytningen ofta drabbar människor som har små möjligheter att påverka. 

Även om kärnkraftverken omgärdas av stora säkerhetssystem finns dessutom ständigt en risk för olyckor med förödande konsekvenser som följd. Ett exempel är olyckan i Fukushima i Japan som inträffade 2011. Det finns heller inte någon färdig lösning för att lagra det mycket farliga kärnavfallet, som måste förvaras säkert i minst 100 000 år. 

Eftersom olika energislag påverkar miljön på olika sätt är det viktigt att ta hänsyn till hela kedjan från vaggan till graven: allt ifrån produktion av utrustning som behövs, transporter, byggnation, driftsfas till vad som händer när utrustningen tjänat ut och blivit avfall. Detta brukar kallas att ha ett  livscykelperspektiv. 

För att summera: Bara förnybar energi kan bli hållbar eftersom den återbildas, men all förnybar energi är inte hållbar. Därför behöver vi använda den förnybara energin där den behövs som mest. Hållbar energianvändning innebär två saker samtidigt: både minska vår totala energianvändning och  använda energi från förnybara källor, med så lite miljöpåverkan som möjligt. Det innebär till exempel att vi kan göra oss av med den fossila energin både genom att minska, till exempel köra mindre bil, och genom att byta till förnybar energi, till exempel köra elbilar som laddas med el från vindkraft.

Faktabladet är granskat av Naturskyddsföreningens avdelning för klimat och juridik. Senaste granskning: januari 2023.