Experter svarar på frågor om matproduktion

Sakkunnig inom odlingslandskap och våtmark, Naturskyddsföreningen

Ser man endast till grödan så är vi självförsörjande på vissa grödor som socker, morötter och spannmål. Däremot är vi beroende av import av olika varor för att kunna driva lantbruket som bekämpningsmedel, konstgödsel, drivmedel, foder med mera. Så utan dessa insatsmedel är vi i Sverige inte självförsörjande på något.

Ja, vi har tillräckligt med åkerareal för att det skulle vara möjligt men det skulle kräva en förändrad kosthållning. Det skulle också innebära att vi hade behövt vara utan sådant som inte är möjligt att odla i Sverige som till exempel kaffe och tropiska frukter.

Det svenska jordbruket tar både upp kol i marken och leder till utsläpp men sammantaget så är resultatet att det ger mer utsläpp än vad det binder in. Totalt står jordbruket för ca 14% av Sveriges totala utsläpp.

Att man inte odlar samma gröda år efter år på samma plats. Genom att byta ut grödan på en viss plats minskas risken för skadeangrepp vilket förbättrar jordhälsan.

Ettåriga grödor sås och skördas inom loppet av ett år, därefter etableras en ny gröda. Fleråriga grödor kan odlas och ofta skördas flera år i rad utan att växtföljden bryts och ger en ökad inlagring av kol i marken. Den vanligaste fleråriga grödan är vall som består av gräs- och klöverblandning som odlas som foder.

Kor och får ska i första hand beta på naturbetesmarker för att ge så stor miljönytta som möjligt. I de fall de behöver fodertillskott bör det vara foder som odlats i Sverige, det vill säga undvika import av till exempel soja. Djur som inte på samma sätt kan tillgodogöra sig näringen i gräset, som höns och grisar, bör utfodras med olika typer av restprodukter för att undvika att djuren ges grödor som egentligen kunnat konsumeras av människor.

70 procent av världens åkerareal används till bete och för att odla foder till djur. En del av dessa ytor skulle istället kunnat användas för odling av grödor människor kan konsumera utan att gå vägen via ett djur. Oavsett val av foder behöver vi minska på den totala köttkonsumtionen för att minska miljöpåverkan från lantbruket och för att säkerställa tillräckligt med mat till en växande befolkning.

Forskningsledare, Skillebyholm - ett centrum för biodynamisk odling, utbildning och hållbar utveckling

Är Sverige självförsörjande på någon gröda idag?

Vi är självförsörjande på spannmål, morötter och socker. Det betyder att vi producerar minst lika mycket som vi konsumerar av dessa grödor i Sverige. I praktiken importerar vi även spannmål i form av produkter till exempel pasta från utlandet.

Skulle Sverige kunna odla så alla levde på endast svenska råvaror?

Sverige har tillräckligt med jordbruksmark för att försörja befolkningen om vi skulle ändra våra matvanor och avskaffa matsvinnet. Vi skulle behöva anpassa oss efter säsongerna och äta mindre kött. Köttet skulle behöva komma från betande djur eller djur som fötts upp på restprodukter från matproduktionen.

Vad behövs om man vill ha kor, får eller hönor och själv odla deras mat?

Kor och får är skapta för att äta grovfoder, såsom gräs, klöver, örter och blad. På sommaren behöver de hagar där de kan beta och själva hitta sin mat. Du behöver också åkrar eller ängar med gräs och klöver där du kan slå hö eller ensilage som blir mat till djuren på vintern. Höns äter samma slags mat som vi människor och behöver spannmål och protein i form av tex ärtor. De är också duktiga på att ta hand om våra matrester och spill ifrån odlingen.

Leder jordbruket till utsläpp av växthusgaser eller tar det upp kol i marken?

Både och. Om vi odlar på rätt sätt, med fleråriga vallar av gräs och klöver i växtföljden kan vi binda kol i marken. När vi plöjer och bearbetar jorden frigörs istället växthusgaser. Därför behöver vi ha en balanserad växtföljd för klimatets skull. Växthusgaser kommer även från idisslande djur som rapar metan. Därför är det viktigt att vi inte har för många djur och att de äter gräs och klöver som bidrar till kolinlagringen.

Vad är skillnaden mellan ettåriga och fleråriga grödor?

Ettåriga grödor, till exempel vete, raps och havre, sås och skördas samma år och vissnar sedan eller plöjs ner. Fleråriga grödor överlever vintern och kan därför skördas flera säsonger. De får också ett större rotsystem som bidrar positivt till jorden. Klöver som odlas som foder är flerårig liksom frukt och bär.

Vad innebär "varierad växtföljd"?

Det betyder att vi odlar olika slags grödor (vete, korn, havre, råg, raps, potatis, vall, grönsaker) och att dessa byter plats på åkrarna från ett år till ett annat. På så vis skapas en balans i jorden och vi främjar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet.

Används det i Sverige?

Ja, till viss del och framför allt på ekologiska gårdar. Det finns en stor utvecklingspotential för varierad växtföljd i Sverige.