Gemensam målbild viktig i LHU-arbetet

Hållbarhet var inget nytt begrepp när Spyken 2016 beslutade att fördjupa arbetet genom att införa LHU i undervisningen och i skolan som helhet. De två första åren var Naturskyddsföreningen med och stöttade i arbetet och fokus låg då på förberedelser och etablering. Där efter har skolan arbetat vidare på egen hand.

– Vi låg bra i tiden när vi inledde arbetet, sedan har vi fått skjuts av den allmänna opinionen. Klimatet har blivit en viktig fråga. Det var också ett bra strategiskt beslut att utgå från de globala målen, säger Petra Karlsson, rektor på Spyken.

Spyken är känd för att vara en gymnasieskola med engagerade elever och Maria Hedelin Björse, biträdande rektor för NA-programmet, är säker på att skolan även utan LHU-satsningen hade sett ett engagemang för klimatfrågorna.

– Men vi hade inte varit där vi är i dag, vi hade inte haft den struktur och organisation kring arbetet som vi har. Och det är det som gör det hållbart, säger hon.

I dag får alla elever, oavsett vilket program de väljer, en grundläggande utbildning i hållbarhetsfrågor och de globala målen. Eleverna i ettan skriver en artikel om utmaningar inom hållbarhet och arbetar med vattenfrågor på världsvattendagen.

– I tvåan har vi ett liknande upplägg och i trean utgår elevernas arbete från deras olika program. Det som är häftigt är att alla får ett utbildningspaket, oavsett om du är naturvetare eller estet, och det knyter ihop skolan på ett bra sätt, säger Maria Hedelin Björse.
En förändring som skett sedan introduktionsåren är att antalet projekt skurits ner.

– De första åren hade vi väldigt många bollar i luften och testade allt som kom i vår väg. Nu har vi begränsat oss och valt ut några saker som vi tycker fungerar bra. Sedan har vi vässat dem så att de blivit ännu bättre, säger Maria Hedelin Björse och Petra Karlsson fyller i:

– Efter de första åren har lärarna också tagit till sig LHU, och väldigt mycket händer i de enskilda klassrummen utan att det behöver vara projekt som organiseras på skolnivå.

LHU-koordinatorer var något som infördes under den förberedande fasen av arbetet och som skolan valt att behålla. På Spyken finns i dag tre lärare som har tio procent av sin tjänst avsatt till LHU-arbetet.* I varje klass finns även en LHU-ambassadör bland eleverna.

– En framgångsfaktor tror jag är att LHU-koordinatorerna medvetet valts från andra program än naturvetenskapsprogrammet. Det är inte bara biologi och naturkunskap som ska syssla med detta, utan alla. Det går att jobba med hållbarhet inom musik och teater också, man gör det bara på ett litet annorlunda sätt, säger Petra Karlsson.

En utmaning, sett ur ett längre perspektiv, är att hålla frågorna vid liv och kvaliteten uppe, tycker Maria Hedelin Björse.

– Våra elevambassadörer håller oss på banan och kommer med inspel och idéer. De får en särskild utbildning en gång om året. Eftersom vi har satt upp hållbar utveckling och de globala målen som prioriterade mål kommer de också upp på medarbetarsamtal och när vi följer upp skolans mål, säger hon.

En annan utmaning för Spyken har varit att det under åren varit en viss omsättning i ledningsgruppen. Men projektet har överlevt ändå. Mycket tack vare LHU-koordinatorerna, anser Maria Hedelin Björse. Hon får medhåll av Petra Karlsson.

– Det är viktigt att arbetet inte hänger på oss i ledningen. Det ska vara något som är en del av skolans verksamhet oavsett vem som sitter som rektor eller biträdande rektor, säger hon.

I och med att LHU är, och har varit, ett prioriterat mål, har en del av skolans kompetensutveckling rört hållbarhetsfrågor. Inspiration och energi har plockats utifrån, eller hämtas internt. Petra Karlsson tipsar också om de många utbildningar som finns på området exempelvis Skolverkets kompetensutveckling för hållbar utveckling.

– Det är jätteviktigt att man går en utbildning innan man drar i gång. Sedan tror jag att det är väldigt viktigt att ha en gemensam målbild och diskutera definitioner och begrepp. Det kan skolledarna göra tillsammans med lärarna, även om skolledningen kanske bör ligga ett steg före, säger Maria Hedelin Björse.

För att lyckas med LHU-arbetet poängterar både Petra Karlsson och Maria Hedelin Björse att det inte är ett projekt som ska drivas av några få eldsjälar. Hela skolan måste vara engagerad.

– Vi hade tur som fick det ekonomiska stödet från vår förvaltning och våra politiker. Det var en god skjuts framåt. Många skolor gör nog så att de låter eldsjälarna engagera sig i LHU utan att sätta av tid och resurser för arbetet, och där tror jag man bränner ut folk. Vi har hela tiden satt av tid och det har varit väldigt bra, säger Maria Hedelin Björse.

*Spyken har 1 220 elever och cirka 140 personal.

Text: Görrel Espelund