Grodor, yngel och bakelser i Smyge kärr

Molnen hänger lågt över Sveriges sydligaste udde, men vid kärrets fem dammar är stämningen hög. Ludvig Rufelt, 11 år, är ledare i Natursnokarna och har målat den färgglada banderollen som spänts upp för att välkomna deltagarna till tioårsjubileet.

– Jag har varit med i Natursnokarna sedan jag var två, tre år gammal. Jag älskar att vara ute i naturen och utforska nya saker. Grodinventering är särskilt spännande för man vet inte vad man hittar, säger han.

Grodinventering är en av Natursnokarnas mest populära aktiviteter. Ett 60-tal barn och vuxna ställer sig runt biologen Bettina Ekdahl när hon inleder dagens aktivitet och berättar om Sveriges grodor. Till vardags är Bettina naturvårdskonsult i Malmö och hon har varit med på grodinventering vid Smyge kärr ända sedan starten.

– Det roligaste med grodor är att de har ett speciellt liv och går från vattenlevande yngel till landlevande vuxna, säger Bettina som gjorde sitt examensarbete om grodor just i Smyge kärr.

Sammanlagt finns 13 olika grodarter i Sverige, samtliga är fridlysta. Tolv av arterna finns i Skåne och förutom hotet från trafiken är ganska många av dem hotade eftersom det finns för få våtmarker.

– Men de senaste åren har det börjat gå bättre för grodorna i Skåne. Fler våtmarker har restaurerats och nya har anlagts. De två arter som är mest kräsna med sin livsmiljö, lökgrodan och grönfläckig padda, går det lite sämre för, säger Bettina.

Lökgrodan lever mitt i lantbrukstrakter, men behöver sand för att gräva ner sig på dagen men också närhet till betesmark. Det är med andra ord en speciell miljö som kan vara svår att hitta.

– Vill man hjälpa grodor kan man anlägga en liten damm i trädgården, så hittar de själva dit. Vanlig groda och vanlig padda, åkergroda samt större och mindre salamander, brukar komma till trädgårdsdammar. Det man måste tänka på är att dammen ska vara fri från fisk. Ha gärna en samling stenar i närheten och en hög med ved där grodorna kan övervintra, föreslår Bettina.

Grodinventerarna i Smyge kärr sprider ut sig mellan dammarna. På Bettinas inrådan följer de strandkanten för att se om de kan upptäcka någon groda som hoppar i. Med håvarna stryker de sedan längs vattnet för att fånga yngel. Generellt är Smyge kärr en bra livsmiljö för grodor och snart är plastbaljorna fulla av liv.

Hailey Åkerman-Jonsson har kommit hit med farmor Marita Jonsson. De står tillsammans vid en av dammarna och håvar. Farfar Benny håller lillebror Aaron i handen.

– Vi tar gärna med oss barnbarnen ut i naturen. Natursnokarna är jätteroligt, här finns kunnigt folk och det är kul för oss att göra något med barnbarnen, säger Marita.

– Det är lite svårt att fånga grodyngel, det är första gången jag gör det. Ibland fångar vi insekter att titta på. Min favorit är nyckelpiga, säger Hailey.

Jimmy Wiborn, pappa till Alwin och Troy, är ute med Natursnokarna för första gången.

– Jag blev medbjuden och tyckte det verkade roligt. Barnen tycker om att vara i skogen och leta djur. På somrarna är vi i Blekinge och då är vi ofta ute i skogen, säger Jimmy.

Lite längre bort sitter Ludvig med några andra barn och tittar på morgonens fångst. Att hitta en stor salamander står högt på mångas önskelistor. I baljan finns nu tre mindre salamandrar, flera vanliga grodor, en trollsländelarv och massor av grodyngel.

Det verkar myllra av yngel i kärret, men endast en liten del av alla yngel överlever och blir könsmogna. Både yngel och smågrodor utgör föda för exempelvis vattenlevande rovinsekter, snokar, olika fåglar och även en del däggdjur. De har därmed en viktig roll i näringskedjan, berättar Bettina.

– Även om grodor är fridlysta är det tillåtet att tillfälligt samla in grodyngel för att titta på dem hemma. Men man ska vara noga med att släppa tillbaka grodorna i det kärr, eller den damm, där man fångade dem, säger Bettina.

Hur länge man får behålla grodyngel hemma varierar. Det tar två till tre veckor för yngel att utvecklas till grodor och då ska de ut i naturen igen.

– Jag tycker det är fint att det finns den typen av undantag, trots att grodor är fridlysta. Det ger barn möjligheten att lära sig mer om naturen och det väcker deras nyfikenhet, säger Bettina.

Sophie Tranborg som var med startade Natursnokarna i Trelleborg för tio år sen, vandrar mellan dammarna. Hon har precis fått Naturskyddsföreningens pris Silverfalken för sitt engagemang i Natursnokarna och som inspiratör för barn och deras familjer.

– Grodinventering passar många åldrar. Det är en aktivitet som lockar flera generationer och alla kan delta och vara aktiva. På hösten letar vi fladdermöss i Albäcksskog. Då gör vi upp en brasa och har tipspromenad med reflexer, men grodinventeringen är den aktivitet som drar mest, säger Sophie.

Informationen som samlas in rapporteras till Artportalen, en webbtjänst som drivs av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Allmänheten är välkomna att när som helst rapportera sina fynd till Artportalen.

– Det finns ett ökat intresse för medborgarforskning och övervakning av olika arter är en viktig del av bevarandet. Alla kan hjälpa till att rapportera fynd som sedan kan användas av oss som jobbar med naturvård och av myndigheter. Det är också värdefullt att övervaka vanliga arter eftersom det ger oss en överblick av deras livskraftighet, säger Bettina.

Text: Görrel Espelund