Hållbart arbetssätt viktigt – inte bara arbete om hållbarhet
Högstadierektorn Marie Gärdby har gått kursen "Leda lärande för hållbar utveckling för skolledare". Här berättar hon om skolans påbörjade utvecklingsarbete med lärande för hållbar utveckling, LHU. Det är en medvetet långsam process för att hitta ett hållbart sätt att arbeta.
Utbytet mellan kursdeltagarna och balansen av teori och praktik var särskilt givande, tycker Marie Gärdby om den rektorskurs vid Stockholms universitet som Naturskyddsföreningen medverkar vid. En annan viktig hörnsten som hon tagit med sig är vikten av elevinflytande. Kursen genomförs igen läsåret 2023-2024.
Stöd i en påbörjad utvecklingsresa
När Marie, rektor vid Snyggatorpsskolan i Klippan hittade kursen blev hon nyfiken och sökte.
– Jag hade gått en liknande kurs med Den globala skolan som samarbetspartner men jag tyckte att ingången att ha med Naturskyddsföreningen var lockande, säger hon.
På Snyggatorpsskolan går cirka 400 elever i årskurs 7–9. Vårterminen 2023 närmar sig sitt slut och syrénerna runt skolan står i full blom. Marie har varit rektor på skolan i tre år och arbetet med LHU hade inletts redan före kursen.
– Vi hade medvetet valt att vara utforskande och gå långsamt fram. Lärande för hållbar utveckling är inget som man bara klistrar på undervisningen. Vi har jobbat med Agenda 2030 i enskilda klasser och nu har vi börjat tala mer om ämnesöverskridande arbeten, säger Marie.
Utbildningen vid SU ska ”ge kunskaper och verktyg i att leda skolans organisatoriska förändringsarbete för att skapa och upprätthålla en organisering där LHU blir en naturlig del av verksamheten”. Marie tycker att utbildningen hjälpt henne i processen med det egna utvecklingsarbetet.
– Teorin blandades med praktiska förslag på hur man kan jobba. Vi fick bra litteratur och en introduktion till Naturskyddsföreningens skolmaterial. ”Bortom fossilsamhället” är ett exempel. Det kommer vi nu att jobba med i årskurs åtta, säger Marie.
Erfarenhetsdelning mellan kursdeltagare
Hon tycker också att det var värdefullt att få ta del av de andra kursdeltagarnas erfarenheter av LHU-arbetet på deras respektive skolor.
– Alla har kommit olika långt men det är oerhört intressant att få höra andras erfarenheter. En sak som jag tar med mig är vikten av elevdeltagande. Det är lätt att som lärare planera arbetet och presentera det för eleverna, men vi får inte glömma elevperspektivet, säger Marie.
Ett konkret resultat av kursen är också den kartläggning av LHU som Snyggatorpsskolan gör tillsammans med representanter från kommunen.
– Vi utgår från Naturskyddsföreningens modell och vi kommer bland annat att göra en elevenkät, just för att få med elevperspektivet.
Den LHU-grupp med lärare som nyligen bildades på skolan kommer sedan att få till uppgift att ta fram en plan för det fortsatta arbetet.
– Det är lätt att LHU kantrar över på det ekologiska perspektivet, men det är viktigt att inte glömma bort det sociala och det ekonomiska perspektivet. Genom att gå långsamt fram är vår vision att vi hittar ett hållbart sätt att arbeta, inte bara ett arbete om hållbarhet.
Social hållbarhet viktig att få med
Marie ser en verklighet där klyftorna i samhället vidgas och många ungdomar mår dåligt. Därför är den sociala hållbarheten extra viktig, anser hon.
– Frågor om hållbarhet kan väcka intresse, men också oro. Barn och ungdomar ser att debatten är polariserande och skapar läger mellan olika grupper och åsikter. Hållbarhet kan lätt bli en klassfråga där de med god ekonomi, eller som bor i stan, lättare kan agera utifrån Agenda 2030. Men så får det inte bli.
– Vi vuxna måste visa på helheten och att man kan göra olika val utifrån sina förutsättningar. Vi måste lära oss att tala om hållbarhet utifrån en lokal kontext, och vi måste visa att alla kan bidra. Här är det viktigt att skolan kommer in och ger hopp och tro. Det är inte kört, säger Marie.
Text och foton: Görrel Espelund.
Läs mer:
