Vilka kläder som passar för utflykten beror självklart på årstiden – och var i landet du befinner dig. Men oavsett plats och temperatur är rätt kläder avgörande för naturupplevelsen. Eva Lindberg, jobbar med Naturskyddsföreningens barn- och familjeverksamhet Natursnokarna. Här delar hon med sig av sina bästa tips.
Ladda med extra strumpor och vantar
– Har eleverna extra strumpor med sig blir utflyktsdagen roligare. Ett tips till lärarna är att ta med plastpåsar. Blir skorna blöta hinner de inte torka, men en torr strumpa och en plastpåse som skyddar mot den blöta skon gör att eleven slipper frysa, säger Eva.
Det är inte ovanligt att eleverna kommer med låga tygskor när de ska ut i skogen. Somliga kanske inte har regnkläder, andra klär sig i för mycket bomull som gör att de fryser lättare.
Ett tips till skolorna är att ordna klädbytardagar. Här är Naturskyddsföreningens tips om hur den sådan kan arrangeras.
– Många skolor och naturskolor köper in klassuppsättningar med regnkläder, överdragsbyxor och stövlar som används på utflyktsdagen Det går bra att köpa begagnade prylar.
Ylle bättre än bomull
När det gäller kläder är ylle närmast kroppen bättre än bomull eftersom ylle inte blir blött och kallt. Ett annat tips är att be eleverna klä sig enligt lager-på-lager-principen.
Eftersom huvud, hals och handleder är de kroppsdelar som släpper ut mest värme är det viktigt att barnen har mössa och halsduk.
– Vissa gillar inte mössor, då kan man testa med att svepa en halsduk eller sjal om huvudet. En keps värmer inte så mycket, men det är bättre än inget, säger Eva.
Om det är vinter och eleverna ska ha vantar, är det bra om de har ett ombyte med sig för att undvika kalla frusna fingrar.
– Alla har inte vantar och på utflyktsdagen kan det vara bra att ha med två par. På de skolor där man har ”lånekassar” med exempelvis vantar kan lärarna göra en kul grej av det. Det ska vara ballt, inte skämmit att låna vantar. Lika bra som man ”rockar sockar” kan man ”rocka vantar", säger Eva.
Lika viktigt med dricka som mat
Ifall eleverna ska ha med sig en matsäck, påminn dem om att det är lika viktigt med något att dricka, som något att äta.
Förutom kläder är det bra att förbereda eleverna på vilka regler som gäller för utedagen. Det kan handla om att inte skräpa ner i naturen, eller hur man gör om någon behöver gå på toaletten.
– Se till att ha mobilen laddad, ta med första-hjälpen-kit, handsprit och toalettpapper. Och en soppåse att slänga skräp i.
– Frukt eller snacks är alltid bra att ha med. All mat smakar bättre utomhus och barnen som härjar i naturen kan bli låga på energi, säger Eva.
7 tips för utflykter utan att frysa
- 1Alla elever ska helst ha extra strumpor och vantar.
- 2Läraren bör ha med plastpåsar för att skydda torra fötter från blöta skor.
- 3Regnkläder och gummistövlar vid vått väder.
- 4Mössa, halsduk och vantar om det är kallt. Se till att det är tätt så att kroppsvärmen inte smiter ut via huvud, handleder, fotleder eller hals.
- 5Fixa en rocka-vantarna-dag på skolan.
- 6Klädbytardagar kan ordnas för skolans alla elever.
- 7Vissa skolor köper in stövlar, regnkläder och överdragsbyxor som eleverna kan låna. Hur är det på din arbetsplats?
Lärarens minneslista inför utflykten
- Ha en fulladdad mobil.
- Bär första-hjälpen-kitet synligt så att alla kan rycka ut om det behövs.
- Ha extra frukt eller snacks i beredskap om barnens energinivåer sjunker.
- Var noga med positionen. Du ska kunna beskriva var klassen befinner om olyckan är framme och du måste ringa på ambulans.
- Ta med toapapper och en liten trädgårdsspade om någon elev måste bajsa.
- Ta reda på om alla i klassen kan simma, om utflykten är nära vatten.
Fixa gratis utrustning på fritidsbanken
Att gå på tipspromenad, eller bygga kojor är en sak. Men hur gör man om friluftsdagen innebär aktiviteter som kräver specifik utrustning så som skridskor eller tefat? Ett sätt är att gå till Fritidsbanken, där kan man låna hela skoluppsättningar av sport- och friluftsutrustning.
Idén kläcktes av Carina Haak som är diakon och träffade föräldrar som sjukskrev sina barn på friluftsdagar eftersom de inte hade råd att köpa rätt utrustning till aktiviteterna.
– Kan man låna böcker borde man kunna låna skridskor tänkte Carina, och så startade den första Fritidsbanken i Deje i Forshaga kommun 2013, säger Henric Byström, kommunikationschef på Fritidsbanken.
Fritidsbanken köper ingen ny utrustning, allt som lånas ut är begagnat som tas om hand, slipas, och repareras vid behov.
I dag finns 130 lokala fritidsbanker i 121 kommuner och under 2022 lånades sammanlagt 900 000 prylar ut. Det kan finnas vandringskängor och gummistövlar i sortimentet, men inte vanliga vardagsskor och kläder.
– Skridskor och skidor ligger högst upp på vår tio-i-topp-lista, och vi lånar ofta ut hela klassuppsättningar. Men det är inte bara barn och ungdomar som lånar. Vi har många pensionärer och föräldrar bland låntagarna och vi finns till för alla, säger Henric Byström.
Nio av tio fritidsbanker drivs av kommuner och skolor är flitiga låntagare.
– Vi behöver öka den fysiska aktiviteten i samhället och då behövs ofta utrustning. Fritidsbanken gör det möjligt för alla, oavsett ekonomi, att vara fysiskt aktivt. Det är också ett hållbart koncept eftersom vi tar till vara på sådant som redan är producerat och förlänger prylarnas livslängd, säger Henric Byström.