Klimathack Lund

Lund är en av de kommuner i Sverige som ingår i EU:s innovationsprogram Viable Cities, med målet att ställa om samhället och skapa klimatneutrala och hållbara städer till 2030. I samarbete med Naturskyddsföreningen har kommunen arrangerat tre så kallade hackathon (se faktaruta) under 2020 och 2021, där elever fick ta fram lösningar på de miljöutmaningar som kommunen står inför.

– Lund lade tidigt fokus på medborgardialog och ville även få med ungdomarna i diskussionen. Med hackathon kunde vi nå unga på Lunds gymnasie- och högstadieskolor. Projektet fick namnet Klimathack, säger Sara Vikström Olsson, projektledare för Klimathack Lund på Naturskyddsföreningen.

Ämnena som skolungdomarna skulle hacka kring utgick från två av de utmaningsområden som kommunen identifierat som särskilt viktiga: transport och cirkulär ekonomi.

– Vi lade mycket tid på att utforma utmaningarna så att de skulle vara relevanta för ungdomar. Vi ville att de skulle känna att det var frågor som verkligen berörde deras vardag, säger Fanny Holmberg, som tidigare var ungdomsombud i Lund och tillsammans med Sara Vikström Olsson utformade Lunds klimathack.

Inför klimathacken bjöd Fanny och Sara in skolor och fritidsgårdar i kommunen att delta. Klimathacken genomfördes sedan som en del av undervisningen alternativt på en skolfri dag.

– Vi utbildade ett antal fritidsledare och miljöstrateger i den processmall som vi skulle utgå från. När vi sedan körde klimathacken hade varje grupp en processledare som följde dem i processen, säger Fanny.

Under det första klimathacket kunde deltagarna träffas fysiskt, sedan slog coronapandemin till och de två följande fick göras digitalt.

– En av de största utmaningarna var att få skolorna att avsätta tid till projektet. Det fanns många intresserade lärare men det var svårt att hitta tid och frigöra resurser för att kunna genomföra ett hackathon, säger Sara och Fanny tillägger:

– En annan utmaning var att göra projektet konkret för deltagarna. Vi förklarade ingående vad som skulle hända med svaren och hur vi tänkte återkoppla. Vi ville att de som deltog skulle förstå att gjorde skillnad och deras svar togs på allvar.

Varje grupp bestod av tre till fem deltagare och fick en halvdag på sig att klara uppgiften. Sedan presenterades lösningarna och en vinnare korades.

Intresset bland eleverna var stort och de tre klimathacken samlade totalt 90 deltagare. Särskilt stor var entusiasmen kring frågorna som rörde cirkulär ekonomi. Lösningarna handlade till stor del om olika former av återvinning, återbruk och second hand-butiker.

– En idé var att kommunen skulle kunna återvinna byggmaterial eller upphandla återvunnet byggmaterial, när det byggs nya bostäder, och att man skulle kunna ha second hand-butiker för byggmaterial, säger Sara.

Andra idéer som kom fram var multisoptunnor för att förbättra källsorteringen på allmänna platser och allmänna laddstationer för batterier till elcyklar.

– Ungdomarna fick ganska kort tid på sig och jag är imponerad över hur detaljerade och välplanerade lösningarna var. Vi hoppas att klimathack ska spridas till andra kommuner som jobbar för att bli klimatneutrala. Det är viktigt att involvera skolorna och ge barn och ungdomar inflytande i omställningsarbetet, säger Sara.

Miljöengagemanget är stort och Fanny ser en tydlig skillnad jämfört med när hon själv var yngre.

– Jag har alltid varit intresserad av miljöfrågor men jag växte upp var det inte så coolt. I dag har det blivit hippt att bry sig om miljön. På klimathacket var det absolut roligaste att höra ungdomarna presentera sina slutprodukter. Det var genialiska idéer som kom fram och man såg hur eleverna växte när de pratade om sin idé, säger Fanny.

Har du frågor om projektet Klimathack Lund? Kontakta helena.lundmark@naturskyddsforeningen.se