Kommuner i topp – inom lärande för hållbar utveckling (LHU)

Intervjuerna är genomförda i början av 2024 och hör ihop med rapporten Hur hänger skolan med i omställningen?

– Vi gasar för fullt! Under 2023 har vi kompetensutvecklat alla skolledare från förskola till vuxenutbildning i att leda LHU. Vi har också kartlagt LHU-arbetet på huvudmannanivå i Lunds kommun och det ligger till grund för utvecklingsarbetet på skolorna, berättar Mira Norsell, miljöstrateg på utbildningsförvaltningen i Lund.

I kommunen har det gjorts en målresning och nu finns fyra kommunfullmäktigemål som ska genomsyra kommunens alla verksamheter, ett av dessa är Klimatneutralitet 2030. Till detta har utbildningsnämnden beslutat om utvecklingsmålet ”Minska utbildningsnämndens miljö- och klimatpåverkan samt utveckla elevernas handlingskompetens”. Det ger oss en tydlig riktning i arbetet med LHU, säger Mira.

Under 2024 har vi massor på gång, berättar Mira. Vi har ett pilotprojekt där vi arbetar för att göra studentbalen mer hållbar, både för miljön och för plånboken. Därför samlar vi in festkläder från Lundsbor som vi sedan skänker eller lånar ut till elever på vår vintage fair. Alla Lunds bibliotek hjälper till att samla in kläder från kommuninvånarna och engagemanget har varit väldigt stort. Sen kör vi på med hållbarhetsveckan under våren där elever till exempel har en konstutställning på temat hållbar utveckling.

– Det är väldigt kul att jobba i en kommun som verkligen satsar på hållbar utveckling, avslutar Mira.

Kommunen har haft en LHU-strategi sedan 2015. Miljöstrategen Sofia Lord jobbar som stöd åt pedagoger, skolledare, huvudmän och lärare på Gävles för-, grund- och gymnasieskolor samt på vuxenutbildningen.

– Vi har ett nätverk med hållbarhetsombud på så gott som alla skolor och förskolor. Två gånger om året ordnar vi större nätverksträffar för att inspirera och stötta varandra. Därefter omsätter de sina kunskaper i praktiken på respektive skola och förskola. Hållbarhetsombuden är stommen i vår verksamhet, säger Sofia Lord.

I Gävle har drygt 90 procent av alla skolor och förskolor en skolträdgård, varav tretton med fleråriga växter i form av en liten skogsträdgårdsodling. Något som Sofia Lord tror är unikt i landet.

– Forskning visar att barn och ungdomar som har kontakt med naturen i tidig ålder utvecklar ett intresse och engagemang för miljön, säger hon och fortsätter:

– I år kommer vi att återuppväcka vårt program ”Trossen” som bland annat innebär att alla niondeklasser får titta på var sitt företag i kommunen och föreslå förbättringar i linje med Agenda 2030. Det är ett sätt för skolan att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

På några skolor i Helsingborg har eleverna bildat hållbarhetsråd, i andra skolor arbetar elevrådet med frågor som rör hållbarhet och miljö. Det finns även ett lärarnätverk av hållbarhetsombud, från förskola upp till gymnasiet.

– Jag tycker att det är mötena mellan olika aktörer i staden som ger bäst resultat, när skolor inlett samarbete med näringslivet eller kommunen. Ett exempel är när kommunen gallrar i tätortsnära skog och skolorna får stockarna till sina skolgårdar. Ett annat är möten mellan skolornas hållbarhetsråd och stadens olika verksamheter, säger Emma Sjöberg, miljösamordnare på Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborgs stad. Staden driver även egna projekt och färdiga koncept som skolorna kan arbeta med.

– Ser vi framåt är Helsingborgs fokus klimatneutralitet. Vi har gjort en film som kommer att visas på alla skolor, och för lärare har vi samlat material på en pedagogisk sajt. Vi har få och konkreta mål och det är upp till varje verksamhet att organisera sig utifrån vad som passar bäst, säger Emma Sjöberg. 

Karlstad är första kommun i landet att starta ett Elevborgarråd för klimatet. Alla kommunala för- och grundskolor fick i början av 2023 åldersanpassade informationsblad och därefter svara på hur kommunen skulle kunna bli mer miljö- och klimatsmart.

– Hösten före hade vi utbildat alla chefer, rektorer och skolpersonal för att bygga en kunskapsgrund. Eleverna kom in med 967 idéer. De visade stort engagemang, hög kunskapsnivå och gav bra och konkreta åtgärdsförslag. Vi är oerhört positiva över utfallet, säger Klara Perhamre, projektledare för elevborgarrådet och miljöstrateg i Karlstad kommun.

Under en workshop med 44 elevrepresentanter kokades de 967 idéerna ner till 67 förslag som lämnats till politikerna och vidare till berörda nämnder.

– Kommunen har avsatt en miljon till att genomföra några av förslagen. Ett av dem är att göra Elevborgarrådet permanent. Under 2024 kommer vi att fokusera på att genomföra vissa av de förslag som lagts fram, och utreda några av de andra förslagen, säger Klara Perhamre.

– Jag är övertygad om att ska vi lyckas genomföra en hållbar förflyttning måste alla vara delaktiga. Barn och ungdomar har mycket bra idéer och ett viktigt perspektiv att bidra med, avslutar hon.

Vidare läsning om Elevborgarråd för klimatet (på Karlstad kommuns webbplats)

Hösten 2022 anställdes en hållbarhetspedagog för förskolan i Sundsvall. När vårdnadshavare och barn efterfrågade något liknade för grundskolan projektanställde kommunen ytterligare två hållbarhetspedagoger för grundskolan.

– Vårdnadshavarna berättade att barnen påpekat skillnaden mellan hållbarhetstänket på förskolan och i skolan. Målet är nu att LHU ska genomsyra hela skolverksamheten och omfatta all personal, säger Linnéa Eliasson hållbarhetspedagog i Sundsvall. 

Hösten 2023 gjorde hon och kollegan Louise Rohdéns nulägesanalyser för att se styrkor och utmaningar i kommunens olika skolor.

– I början låg fokus på fortbildning av chefer och skolledare, under 2024 ska vi jobba mer med hela personalen. Vi länkar även samman olika förvaltningar i kommunen med skolan. Ett exempel är vår skräpplockardag där vi kopplar samman skolan med gatuavdelningen, säger Louise.

– All forskning visar att vi måste arbeta holistiskt och pluralistiskt med frågorna. Det vi lär ut om hållbarhet måste även avspegla sig i skolmiljön, avslutar Linnéa.

Flera gymnasieskolor i Uppsala håller på att starta arbetet med Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling, vilket också har stöttning från kommunen. Som enskild aktivitet har den ämnesövergripande vandringen längs Fyrisån för gymnasieelever i Uppsala blivit en succé. 

– En av lärarna i styrgruppen för KUPP* gjorde en vandring med sina geografistudenter. Upplandsstiftelsen tände på idén och gjorde den ämnesövergripande i samarbete med Uppsala Vatten AB, Upplandsmuseet och Biotopia, säger Anna Suarez Larsson ämneslärare på Rosendalsgymnasiet och samordnare för KUPP. 2022 gick 150 elever Fyrisåvandringen, året därefter var antalet cirka 500.

Johan Lindell, utomhuspedagog på Upplandsstiftelsen, berättar att stiftelsen arbetar med utomhuspedagogik i olika åldersgrupper, Fyrisåvandringen är ett lyckat exempel han gärna lyfter fram.

– De praktiska stationerna ger eleverna upplevelser i tid och rum, säger han.

Upplandsmuseet bidrar med historiskt perspektiv och Uppsala Vatten AB ger en inblick i vattnets kretslopp och komplexitet. Biotopia fördjupar förståelsen för våtmarkens betydelse och ekosystem.

– Det fina är att lärare och elever kan arbeta vidare med materialet i skolan i så väl historia och samhällskunskap, som biologi och naturkunskap, säger Johan Lindell.

Flera kommuner har visat intresse för Fyrisåvandringen och arbetet fortsätter under 2024.

* KUPP arbetar för att sprida idéer och information så att lärande för hållbar utveckling ska genomsyra verksamheten i Uppsalas gymnasieskolor

Naturskolan i Umeå har funnits i 32 år och är en stödfunktion för kommunens för- och grundskolor.

– Långt innan lärande för hållbar utveckling var ett begrepp, arbetade vi med frågorna och blev ett nav för Umeås LHU-verksamhet, säger enhetschef Erika Åberg.

Ett uppdrag har varit att arbeta med kompetenshöjande verksamhet. För- och grundskolor har också kunnat vända sig till Naturskolan med frågor och för att sprida erfarenheter.

– I princip alla förskolor och skolor arbetar, i varierande omfattning, med frågor som rör lärande för hållbar utveckling och de globala målen. Våra politiker och vår ledningsgrupp har pekat ut det som ett prioriterat område, säger Erika Åberg.

Inför 2024 fick Naturskolan, vars verksamhet till hälften finansierats av kommunen, kraftiga nedskärningar.

– Exakt hur det kommer påverka är för tidigt att säga, men jag har en stark tilltro till att våra för- och grundskolor kommer fortsätta LHU-arbetet. Och vi kommer fortsätta att stötta verksamheterna, om än i minskad omfattning, säger Erika Åberg. 

För fyra år sedan startade Göteborgsregionen (GR) ”Klimatlyftet” för skolor inom regionen. Finansieringen kom från Västragötalandsregionen.

– Klimatlyftet vänder sig till grundskolor och gymnasier som vill börja arbeta med, eller utveckla undervisningen kring de Globala målen och klimatfrågan. Hittills har 38 skolor deltagit, säger Jonas Franzén, projektledare på GR.

Programmet är utformat för lärare och rektorer och består av tre större träffar med föreläsningar och nätverkande tillsammans med andra medverkande skolor, samt individuell processhandledning. Däremellan arbetar skolorna vidare på egen hand med hjälp av en digital plattform med olika kunskapshöjande insatser.

– Den kontinuiteten som programmet ger är väldigt viktigt. Skolorna som deltar i Klimatlyftet skriver på en avsiktsförklaring där de förbinder sig att vara med under ett helt år av utvecklingsdagar och processledning, säger Jonas Franzén. 

Programmet kommer att pausas under 2024 för att utvärderas. En av de framtida utmaningarna är finansiering.

* Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som samarbetar inom olika områden, bland annat inom klimat, miljö, skola och utbildning.