Till läraren: Centrala begrepp i elevtexterna
Inom parentes finns centrala begrepp som visar på verktyg och krafter som kan skapa förändring.
Alla begrepp finns i bildspelet Hur sker förändring?
Tips! Fler framtidsfiktiva berättelser hittar ni i skolmaterialet Bortom fossilsamhället.
Rätten att älska! (sann)
Idag ser vi allmän rösträtt, förbud mot att slå barn och rätten att älska någon av samma kön som något självklart. Så har det inte alltid varit. Tvärtom.
Ett exempel är homosexualitet. Att vara kär i någon av samma kön var ett brott i Sverige fram till 1944. Då blev det lagligt att vara homosexuell, men det ansågs ändå som en sjukdom som skulle botas (policy). Homosexuella låstes in på mentalsjukhus och ”behandlades” med droger och elchocker. Det som samhället accepterade var heterosexualitet, även inom institutioner som Socialstyrelsen, sjukvården och psykiatrin (normer, attityder och beteenden).
På 1960- och 1970-talet började människor att organisera sig och kämpa för homosexuellas rättigheter (organisering). Under Stonewallupproret i New York 1969 protesterade stora folksamlingar mot att polisen gjorde razzior på gayklubbar (aktivism). Detta blev starten till dagens Prideparader. Dessa händelser utmanar synen på heterosexualitet som norm.
Böcker gavs ut som berättade om de homosexuellas utsatta situation i samhället och frigörelseveckor organiserades världen över (kunskap). En ny berättelse började ta form (nya berättelser)!
I Sverige arrangerades den första frigörelseveckan år 1977, där aktivister inom RFSL, Röda Bögar, Lesbisk Front m.fl. kämpade för homosexuellas rättigheter (organisering). Aktivisternas arbete ledde till nya möjligheter. 1979 ockuperade RFSL ingången till Socialstyrelsens huvudkontor i Stockholm och ringde samtidigt till Försäkringskassan och sjukanmälde sig för homosexualitet. Detta var den första aktionen i civil olydnad som gällde homosexualitet i Sverige (aktivism). Det var ett sätt att visa det orimliga i att se homosexualitet som en sjukdom. Aktivisterna tvingade fram ett möte med Socialstyrelsens generaldirektör där de krävde att sjukdomsklassificeringen skulle tas bort. Tack vare ockupationen togs den bort redan samma år (policy).
Homosexuellas rättigheter ser olika ut runt om i världen och förändring sker inte samtidigt överallt. Först 1990 tog Världshälsoorganisationen (WHO) bort sjukdomsklassificeringen. I Kina togs den bort 2001. Flera länder har fortfarande dödsstraff eller livstids fängelse för homosexualitet.
Det var inte sista gången som ingången till Socialstyrelsen ockuperades. 2012 genomfördes en liknande aktion som krävde att sjukdomsklassificeringen för transsexualitet skulle tas bort. Förändringen tog i detta fall längre tid. Först fem år senare (2017) gick Socialstyrelsen ut med att transsexualitet inte längre klassas som en sjukdom.
Skitrent papper? (sann)
Tidigare användes klorgas för att bleka pappersmassa för att få vitt papper. Processen ledde till utsläpp av klor i naturen runt omkring massabruken. I naturen ombildades kloret till dioxin.
Dioxiner är giftiga, svårnedbrytbara och fettlösliga. De lagras i fettvävnader hos djur och människor och kan ge upphov till cancer, mutationer och störningar i reproduktionen samt ge missbildningar (kunskap). Det mest omtalade dioxinet är TCDD, också känt som Agent Orange som den amerikanska armén använde under Vietnamkriget.
Under 1970-talet kom de första forskarlarmen om klorförgiftad fisk. Klorutsläpp från pappersmassabruk började diskuteras på allvar. I Sverige startades en rörelse som kämpade för klorfritt papper. Rörelsen fick flera kommuner att börja efterfråga klorfritt papper (aktivism).
Samtidigt försökte Naturvårdsverket skärpa kraven för klorutsläpp. De misslyckades dock på grund av motstånd från industrin som oroade sig för stora kostnader för att ställa om tillverkningen (policy).
Detta fick aktivistiska tjänstemän att ta saken i egna händer. Tillsammans med aktivister från Greenpeace och en forskare i Umeå undersökte de Östersjöfisk utmed Norrlandskusten (organisering). När de röntgade fisken fann de allvarliga missbildningar (kunskap). Greenpeaceaktivister pluggade igen avloppsrören från Vallviks pappersbruk utanför Söderhamn (aktivism), en aktion som fick stor uppmärksamhet i media. Detta skapade tryck på industrin att ställa om sin produktion (normer, attityder och beteende). Lilla Aspa Bruk vid Vättern var först med att ställa om till klorfri papperstillverkning (innovation). Andra följde snart efter.
Tidnings- och bokförlag stretade dock emot och klagade på sämre kvalitet (normer, attityder och beteende). De ändrade sig inte förrän Greenpeace i januari 1991 gjorde en kupp och gav ut Das Plagiat, tryckt på klorfritt papper från Lilla Aspa (aktivism). Det fick sådan uppmärksamhet att Der Spiegel, den största dagstidningen i Tyskland, följde efter och gick över till enbart klorfritt papper (nya berättelser).
Det här var en stor framgång för miljörörelsen och ett av de första exemplen på hur en miljömedveten rörelse kan påverka en stark industri när lagstiftare och myndigheter släpar fötterna efter sig. Det blev också starten för miljömärkningen samt kampanjerna att handla miljövänligt.
Den fossila hamburgaren (framtidsfiktiv)
Hamburgaren är en symbol för hur matsystemet såg ut under första delen av 2000-talet. På den tiden skulle mat vara billig, smaka likadant jorden runt och snabbt gå att få fram. Det var till och med vanligt med så kallade ”drive-in”-restauranger där besökaren inte ens lämnade sin fossilbil under hela måltiden (normer, attityder och beteende).
En förklaring till att den fossila snabbmatshamburgaren slog igenom på bred front var det industriella jordbruket och tillgången till billigt kött. Det industriella jordbruket hade enorma effekter på klimatet och miljön i form av monokulturer, konstgödsel, metanutsläpp, förstörda jordar och beroende av fossila bränslen. Dessutom påverkades djurens hälsa negativt och sjukdomar spreds, såsom galna kosjukan, och många djur medicinerades med höga doser antibiotika (kunskap).
Under 2000-talet höjdes fler och fler röster om att maten skulle vara lokalt odlad, småskaligt framställd, vegetarisk och helst inte komma från stora matkedjor. Aktivister och politiker drev på för nya reformer (aktivism), ett nytt system där lokala bönder garanterades försäljning av högkvalitativt naturbeteskött infördes (nya marknader) och EU:s jordbruksstöd förändrades (policy). Samtidigt började fler äta betydligt mindre kött och mer växtbaserad kost (normer, attityder och beteende).
De stora snabbmatskedjorna försökte rädda burgaren med varianter såsom halloumiburgare, ärt- och bönburgare och till och med odlat kött (innovation), men det höll inte i längden. År 2038 serverades den sista snabbmatshamburgaren i Sverige. Idag är det fortfarande populärt att äta protein mellan två brödbitar (normer).
Konstgräset (framtidsfiktiv)
Förr i tiden var det vanligt att spela fotboll på konstgjort gräs gjort av olja. Det var framförallt populärt på fotbollsplaner i norra delarna av Europa. Med konstgräs gick det att spela fotboll utan att behöva bry sig om gegga och gräsklippare. Dessutom förlängdes fotbollssäsongen på nordliga breddgrader (normer, attityder och beteende).
Konstgräs lanserades i USA 1965. Först motsatte sig de internationella fotbollsorganisationerna det nya plastgräset då man var van vid naturgräs och risken för skador blev större. Det var först när konstgräs med gummigranulat lanserades i slutet av 1990-talet som många svenska planer byttes ut mot oljebaserat konstgräs. Kommunerna såg fördelar med minskade kostnader för underhåll av fotbollsplaner och lekplatser. Långsamt men säkert blev konstgräs det nya normala (nya berättelser).
Men väder och vind gjorde att plasten bröts ner i mindre och mindre bitar och de gummigranulat som låg i mattorna spreds i vattendrag. Dessa mikroplaster hamnade på oönskade platser, till och med i fiskars hjärnor. En våg av forskningsstudier visade att mikroplast och nanoplast var ett stort problem för både djurlivet och människor samt att konstgräs var en starkt bidragande faktor (kunskap).
Röster höjdes för att införa förbud mot konstgräs. Men det var inte förrän vissa kommuner, fotbollsklubbar och spelare själva började driva frågan om att förbjuda konstgräsplaner som det faktiskt tog fart i arbetet (organisering). Footballers For Future drev kampanjer som fick stor uppmärksamhet, likaså när Helsingborgs IF i samarbete med gräsfröföretag skänkte fröer till övriga klubbar i Allsvenskan (aktivism).
Det fick till slut Svenska Fotbollsförbundet att agera och kräva statliga stöd för att lägga om plastmattorna och anlägga gräsplaner (policy). Planerna förbättrades samtidigt med biokol, som både lagrar kol i marken och gör naturgräset tåligare samtidigt som spelsäsongen kunde förlängas (innovation och nya marknader).
Idag kan spelare förstås inte ens tänka sig att spela fotboll på något annat underlag än gräs, dessutom slipper de brännskador på benen.
