Modellskolan på Malmö latin
2013-2016 samverkade Naturskyddsföreningen med Malmö stad, Malmö högskola och Malmö latinskola för att arbeta fram metoder för hur lärande för hållbar utveckling och framtidsoptimism kan genomsyra hela skolverksamheten.
När eleverna lämnar gymnasiet skall de känna sig redo att ta sig an framtiden, vara laddade med kunskaper och verktyg samt hysa hopp. Modellskolans uppdrag är att inkludera unga i ett meningsfullt samhällsprojekt. Men vilka kunskaper behövs? Och vilka är framgångsfaktorerna bakom en skolorganisation där samarbetskultur och kollegialt lärande är praxis?
På Malmö latinskola kan vi se konkreta resultat av projektet genom förändringar i elevernas attityder och tankar om hållbar utveckling. Eleverna har fått större insikt i komplexa samband. De ser också betydelsen av det egna handlandet och vikten av att tänka globalt men agera lokalt. Malmö latinskolas popularitet har ökat och eleverna efterfrågar ännu mer lärande om hållbar utveckling (LHU) i skolan.
Projektets slutrapport är inte en mall för hur andra skolor ska göra. Erfarenheterna från Modellskolan kan ses som en vägledning som sätter fingret på viktiga aspekter som bidrar till en bra process. Vad som ska ingå i lärandet och hur det ska genomföras måste växa fram genom en kreativ process på varje skola.
Några viktiga framgångsfaktorer för att implementera LHU i skolan:
- Att skapa delaktighet och engagemang i en flexibel process.
- Att förändringsprocessen är ett svar på ett upplevt behov.
- Att LHU är förankrat i kommunen.
- Att skolledningen är tydlig och flexibel.
- Att det frigörs tid så att arbetet inte upplevs som ytterligare en börda.
- Att skapa ett nytt ”mindset” fordrar nya perspektiv och extern stöd kan vara till stor hjälp.
- Att det finns ett internt stöd för förändringen.
Några viktiga lärdomar från skolprojektet på Malmö latinskola:
- En vision där hållbar utveckling står i fokus är viktig för att motivera lärare och elever.
- Ledningen behöver tydliggöra hur olika projekt på skolan och skolans vision hänger ihop.
- Det behövs konkreta delmål inom de olika skolprogrammen och inom skolans arbetslag.
- En framgångsfaktor för Malmö latinskola har varit samarbetet mellan rektorer, lärare, interna resurspersoner och externa samarbetsaktörer.
- De arbetslag som kommit längst med implementeringen av hållbar utveckling har haft en bra gruppdynamik och tidigare erfarenheter av ett utvecklingsorienterat arbetssätt.
- Lärarna har olika förutsättningar och behöver olika form av kompetensutveckling för att målen ska uppfyllas.
- Förutom grundläggande kunskaper inom hållbar utveckling behöver lärarna få utveckla idéer, bygga relationer, utveckla samarbeten och testa nya arbetssätt.
- För att kunna samplanera, dokumentera och kunskapsdela behövs rutiner och analoga och digitala hjälpmedel.
Läs mer om projektet och dess lärdomar i rapporten:
- Slutrapport: Modellskolan på Malmö latin(PDF, 3 MB)
Om projektet Modellskolan
Modellskolan var ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen, Malmö stad och Malmö högskola som genomfördes på gymnasieskolan Malmö latin. Parterna har avsatte från start sedan resurser, kompetens och projektledningsstöd för att Malmö latinskola skulle utvecklas till en föregångsskola med syfte att sprida erfarenheter från projektet till skolpolitiker, lärosäten, skolledare och lärare i hela Sverige.
Naturskyddsföreningen hade huvudansvarat för att driva projektet, men för genomförandet krävdes ett ägarskap hos alla tre parter och deras medarbetare som slutligen gjorde verklighet av visionerna och projektplanen.
Varför startades en modellskola?
Ubildningens betydelse för en hållbar samhällsutveckling är helt central. Vi behöver en skola som inspirerar framtidens vuxna att vara delaktiga i omställningen till ett hållbart samhälle. Därför har Malmö latinskola arbetat ihop med Naturskyddsföreningen och Malmö Högskola för att bli en hållbar skola. Uppdraget har varit att utforska hur hållbarhet kan integreras i alla ämnen.
Modellskolan på Malmö latin har visat att skolans uppdrag att arbeta med hållbar utveckling, som det är beskrivet i läroplanerna, kräver ett särskilt fokus från skolledningen och lärarna. Det kräver också stora kompetensutvecklingsinsatser och en organisation som möjliggör tvärvetenskapligt arbete. Att arbeta med LHU innebär att skolan inkluderar unga i ett meningsfullt samhällsprojekt.
Modellskolan har kunnat ge svar på ungas återkommande fråga: ”Varför ska jag kunna det här?”. Undervisningen blir aktuell och relevant när samtida och framtida samhällsutmaningar ges utrymme i såväl ämnesundervisning som i tematiska, ämnesövergripande projekt.
Hur har vi arbetat?
I arbetet med att utveckla nya perspektiv och nya idéer för LHU har skolan samarbetat med Malmö högskolas forskare och lärarutbildare, Malmö Miljöförvaltning och ett stort antal helt eller delvis ideella verksamheter, organisationer och föreningar.
Första läsåret var trevande och undersökande med fokus på kunskapsfördjupning. Skolledare och lärare hade flera hel- och halvdagar med fördjupning av sakfrågor och forskning om hållbar utveckling (HU) och lärande för hållbar utveckling (LHU).
Andra läsåret fokuserade vi på hur vi synliggör utveckling inom organisationen. Det blev viktigt med kollegialt lärande och metoder för att dela med sig av lärdomar och erfarenheter.
Under höstterminen 2014 startade skolan upp läsåret med en förändrad tjänstefördelning, nytt schema och nya schemaläggningsrutiner. Extra fokus lades på att följa, dokumentera och utvärdera hur hållbar utveckling syns och hörs i undervisningen. En tre terminer lång forskningscirkel för lärarna ledd av Malmö högskola påbörjades också.
