Bin och deras livsmiljö

I Sverige finns det ungefär 270 olika arter av bin. Alla utom honungsbiet, som sköts av människan, är vilda bin. Humlor räknas också som ett slags bi och i Sverige finns det ca 40 arter av humlor. 

Honungsbin och de flesta humlor är sociala bin. Det betyder att en drottning bor tillsammans med andra bin i en koloni. Så här kan livet se ut för våra humlor: På våren vaknar humledrottningen, då har hon varit utan mat hela vintern och är hungrig. Då måste det finnas många blommande växter nära boet så att hon inte behöver flyga så långt för att hitta mat. När hon ätit sig mätt och hittat en bra boplats lägger hon upp till 20 ägg. Drottningen kan själv välja om hon ska lägga befruktade (honor) eller obefruktade ägg (hanar). 

När de första arbetarna, honorna, kläckts är det de som tar över arbetet med att samla pollen och nektar och mata nya larver. Drottningen stannar i boet, lägger fler ägg och kontrollerar arbetarnas jobb. Genom att mata honlarver extra mycket utvecklas nya drottningar. Hanarna arbetar inte, deras uppgift är att para sig med en drottning. 

Nya drottningar och hanar lämnar boet under sommaren för att para sig. Framåt hösten dör hanarna och den gamla drottningen. Den nya drottningen letar då efter en plats att övervintra, en bra håla där hon kan gå i ide. På våren vaknar drottningen och letar efter en ny boplats för att starta en egen koloni. 

Honungsbin i Sverige klarar sig inte på egen hand, de behöver hjälp av biodlaren för att överleva. Honungsbina övervintrar i bikupan tillsammans med hela bisamhället, en drottning och cirka 20 000 arbetsbin. Drottningen kan bli flera år gammal. Hon kan inte starta ett nytt samhälle själv utan behöver hjälp av arbetsbina. 

De allra flesta bin lever inte i en koloni, utan är solitära bin som lever ensamma. Solitära bin har inga arbetare som hjälper till. Ibland kan de bygga sina bon nära varandra, men de hjälps inte åt att samla mat eller bygga bon. 

Honan matar inte larverna, utan lägger varje ägg i ett eget rum med en matsäck av pollen bredvid. När larven kläckts äter den upp sin matsäck, växer och utvecklas under sommar och höst till ett nytt solitärbi inuti sitt bo. Följande vår kryper hanarna ur boet lite före honorna och väntar utanför tills de kan para sig. Efter parningen dör hanarna och honorna börjar bygga nya bon, lägga ägg och samla pollen till nästa generation bin. 

Alla bin i Sverige lever av nektar och pollen från blommor på olika växter. Nektar innehåller socker och ger bina energi till att orka flyga och bygga bon. Pollen är fullt med protein och samlas in som mat till larverna och de vuxna bina. 

Bin kan samla pollen i klumpar på benen eller i pälsen på magen. Det går åt mycket pollen för att samla tillräckligt med mat till de nya larverna. Ett bi kan behöva samla ihop nästan 37 miljoner pollenkorn till ett bo med bara sex stycken ägg. 

Vissa bin samlar mat från flera olika växter medan andra är mer petiga. Det kan bero på att deras kroppar passar bättre i en viss blomma eller att de bara tål pollen från vissa växtarter. Bin har också olika långa tungor, vilket gör att de har olika lätt att nå ner till nektarsamlingen i blommor med olika form och olika djup. Populära blommor bland humlorna är rosor, rödklöver, vallört och trädet sälg, men också ogräs som tistlar är viktiga. 

Bin och humlor gillar olika typer av boplatser – gamla musbon eller hål i marken, snäckskal, ett skräpigt hörn i en park eller under takpannorna på ett hus. En del solitärbin tapetserar väggarna i sina bon med bitar av blomblad, de kallas därför tapetserarbin. Murarbin använder istället sand och lera för att mura upp väggar i sitt bo. Väggar av blomblad eller sand skapar en mysig barnkammare men skyddar också varje larv och puppa på ett bra sätt så att de kan övervintra och krypa ut nästa vår som ett nykläckt bi. 

För att det ska bli frukt och frön behöver växter pollineras eller befruktas med andra ord. Pollinering betyder att pollen flyttas från ståndare till pistill, inom samma blomma eller mellan olika blommor. Nästan alla blomväxter behöver hjälp med pollinering från olika insekter, men några tar hjälp av vind eller vatten medan andra blommor sköter pollineringen själva. Mycket av maten som vi äter kommer från växter som pollineras av insekter. 

Bin besöker inte blommorna för att hjälpa till med pollineringen utan för att hämta mat. Samtidigt hjälper bina växterna och växterna ger oss mat. Den tjänsten är helt gratis och kallas för en ekosystemtjänst. 

När fler arter av bin pollinerar en odling är det bra för skörden. Forskare har sett att det kan bli fler frön och bättre frukt om flera biarter besöker en odling med till exempel tomater, solrosor, vattenmelon, kaffe, jordgubbar, äpple eller körsbär jämfört med om bara några få arter gör det. 

I Sverige och andra delar av världen minskar antalet vilda bin. Av Sveriges cirka 270 vilda arter var 97 rödlistade 2020 och 16 av dessa har man inte sett på så länge att man tror att de kan vara försvunna från Sverige. 

Vildbina minskar av flera anledningar. Det kan vara svårt för dem att hitta tillräckligt med mat, få tag i bra boplatser eller hitta platser att övervintra på. Dessutom sprutas kemiska bekämpningsmedel på många odlingar och giftet i medlen kan skada bina. Bin kan också drabbas av olika sjukdomar och parasiter. Och har man dåligt med mat är det svårare att bli frisk. 

Matbristen är ett stort problem för dagens bin. Förr i tiden fanns det gott om ängar med en stor mångfald av blommande växter. Dessa har i princip försvunnit och i dag täcks stora områden istället av åkrar eller skogsplanteringar. Och de få grödor som blommar gör det bara under en kort period. 

Vildbin är petiga med maten och kan ofta bara äta från ett fåtal blommande växter. De är inte heller så duktiga på att flyga långa sträckor och är det för långt till maten kan bina helt enkelt inte överleva. Honungsbiet kan flyga längre och äta från de flesta blommande växter, så fast de också kan lida av matbristen är de mindre sårbara än sina vilda släktingar. Biodlarna kan också flytta kuporna till nya platser om maten tagit slut. 

Forskare har sett att matbristen leder till konkurrens mellan honungsbin och vildbin om maten. Eftersom pollen och nektar behöver räcka till alla är det extra viktigt att det finns gott om blommande växter i både naturen, trädgårdar och våra städer. 

Man tror också att dagens vildbin har svårt att hitta någonstans att bo. För de vildbin som bygger bon på och i marken behövs öppna ytor som inte växer igen av buskar och träd, då är det bra med djur som betar och håller landskapet öppet. Andra bin bygger bon i håligheter i döda träd eller kvistar. Bäst för de vilda bina är en blandning av gräsmarker, åkrar, betesmarker, sandiga marker och skogsdungar. Då kan alla sorters bin hitta de boplatser som passar dem bäst. 

Det största hotet mot honungsbiet just nu är varroakvalstret. Kvalstret beter sig ungefär som en fästing och sprider virus som gör honungsbiet sjukt. De svenska biodlarna arbetar därför hårt för att skydda sina bisamhällen. Forskare har sett att fler bisamhällen dör under vintern än vad de gjort tidigare. Man tror att det beror på en kombination av sjukdomar, kemiska bekämpningsmedel, ensidig kost och brist på mat. 

Det är vanligt att använda kemiska bekämpningsmedel när man odlar, det görs av både bönder och folk som har egna trädgårdar. Medlen är till för att bli av med insekter som äter på växterna eller för att slippa ogräs och svampsjukdomar som stör och minskar skörden. Problemet är att bekämpningsmedel även kan vara giftiga för våra nyttiga insekter. 

När bina samlar pollen från blommor som behandlats med bekämpningsmedel får de med sig giftet i maten till larverna. Det kan göra att larverna inte växer som de ska. Bin kan också få i sig giftet direkt när de dricker nektar eller äter pollen, gifterna kan då skada biet. Vildbin är extra känsliga för gifter, bland annat eftersom de ofta är små och ensamlevande jämfört med till exempel honungbin som lever i samhällen. Ogräsmedel tar bort ogräs från åkern och rabatten men det betyder också färre blommor och mindre mat för bina. 

Eftersom det finns så många olika arter av bin behövs det många olika blommor för att alla ska hitta sina favoritblommor att samla pollen och nektar från. Bin gillar ofta vilda växter men de kan också hitta mat i många prydnadsväxter, kryddväxter, fruktträd och bärbuskar. För bina är det viktigt att det finns blommor från tidig vår till tidig höst. Växter som många bin gillar är till exempel sälg, blåklint, klöver, vallört, rosor, åkervädd och blåklockor. 

Eftersom vilda bin flyger från några hundra meter upp till någon kilometer för att hitta nektar och pollen, kan flera gårdar tillsammans skapa blommande platser för att hjälpa bin och andra pollinerare. Det är bra både för bina och för bönderna som får hjälp med pollinering av sina grödor. Ekologiska gårdar odlar ofta fler ärtväxter som till exempel klöver för att den ger näring (kväve) till jorden. Det blir ett bra samarbete eftersom just ärtväxter är särskilt viktig mat för humlor. 

Vildbina behöver också platser i naturen där de kan bygga sina bon. Många vill ha dem på och i marken och andra i döda träd eller kvistar eller i högt och tuvigt gräs. Allra bäst är såklart om de själva kan hitta sådana platser. Honungsbina får hjälp med bostad då biodlarna ger dem bikupor att bo i. 

Forskare har sett att gårdar som odlar utan kemiska bekämpningsmedel har fler vildbin och andra insekter på sina marker. Bin mår bra av att slippa gifterna och hittar mer mat när ogräset får lov att blomma kring åkrarna. Bina behöver alltså fler och mer blommande växter, utsättas för mindre kemiska bekämpningsmedel och tillräckligt med boplatser.