Räkna grodor
Genom att räkna grodor, yngel och romklumpar kan ni bidra till viktig forskning. Dessutom får ni en härlig friluftsdag i naturen.
- Vår
Det bästa är att göra den här aktiviteten flera år i rad, på samma plats och vid samma tidpunkt. Då samlar ni in viktig kunskap om de svenska grodorna till forskarna. Men ett år är bättre än inget.
Förberedelser
Förankra gärna med kollegorna att grodräkning är något som ni vill göra i en viss årskurs år efter år.
Den lärare som känner sig manad skapar ett personligt konto på Artdatabanken.
Välj ut en avgränsad plats (kallas för lokal på biologspråk) där det finns lämpligt vatten och borde finnas grodor. Registrera platsen i Artportalen om den inte redan finns registrerad.
Om ni är osäkra på vart ni ska gå för att hitta grodor kan ni titta i Artdatabanken ifall grodor har observerats någonstans i närheten.
Förbered friluftsdagen med hjälp av Friluftsfrämjandets checklistor för säkra utedagar.
Förbered gärna eleverna genom att:
- Spela upp några olika grodläten från Artdatabanken hemsida, till exempel klockgroda, vanlig groda, åkergroda och ätlig groda.
- Berätta om vilka groddjur som finns i Sverige och gå igenom grodans livscykel.
- Berätta att alla svenska groddjur är fridlysta, även den som kallas ätlig groda. Ett dumt namn på en fridlyst art. Eleverna kan söka på var namnet kommer ifrån.
Genomförande
Markera tydligt inom vilket område som eleverna ska räkna romklumpar, yngel och grodor. Det bästa är att fokusera på att räkna romklumpar. Dela in lokalen (platsen) i mindre delar och dela upp eleverna i grupper.
Ta bilder och dokumentera både fynden och platsen där ni hittade dem. Om ni inte hittade några romklumpar eller någon art som ni tidigare sett på platsen är det också viktigt att rapportera.
Varför? Forskare vill gärna veta hur det står till med de svenska grodorna. Därför behöver de information från många platser. Genom att rapportera in era fynd till Artportalen kan forskarna få hjälp – och vi får mer kunskap om de svenska grodorna.
