Så hänger läroplanen, globala målen och LHU ihop

Lärande för hållbar utveckling är en integrerad del av läroplanen och ska ha en central plats i den svenska skolan. Men hållbarhet handlar inte enbart om ekologi, lika viktigt är att få med det sociala och ekonomiska perspektivet för att ge eleverna förutsättningarna att vara med och skapa ett hållbart samhälle.

Enligt läroplanen är ett av skolans uppdrag att “ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling”. Det rimmar väl med FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling som Sverige anslutit sig till och där mål 4 handlar om vikten av en god utbildning. Undermålet 4.7 handlar specifikt om hållbar utveckling (se faktaruta längre ner).

– De globala målen är odelbara och visar hur alla utvecklingsfrågor hänger ihop. Därför är det jättebra att ha de globala målen som utgångspunkt i skolans LHU-arbete. Det är också viktigt att inte se LHU som något utöver den vanliga undervisningen, utan snarare som ett raster som man lägger på allt skolarbete, säger Helena Lundmark ansvarig för skolverksamheten på Naturskyddsföreningens riksorganisation.

Hållbar utveckling vilar på tre hörnstenar, eller perspektiv: det ekologiska, det ekonomiska och det sociala. Men hur blir skolan en del av ett hållbart samhälle och hur får man in de olika perspektiven i undervisningen? Erika Åberg grundade Naturskolan i Umeå långt innan LHU var en del av läroplanen, hon anser att en stor utmaning är att få förståelse för LHU genom hela styrkedjan.

– En annan utmaning är att den pedagogiska helhetsidén ofta saknas. Vi måste jobba med LHU i alla sammanhang, och hela tiden fråga oss: hur kan detta bidra till hållbar utveckling, säger hon.

Naturskolan i Umeå arbetar som resurs åt kommunens förskolor och grundskolor med kompetensutveckling av lärare och rektorer, samt bidrar med stödjande strukturer och utvecklingsarbete i organisationen.

– Det finns otroligt mycket engagemang men många rektorer vet inte hur de ska komma vidare. Ett sätt är att kartlägga verksamheten för att få ett gemensamt underlag att diskutera. Vi har tagit fram en enkät i samarbete med forskare, rektorer och pedagoger som gör det enkelt att se hur pusselbitarna samverkar. Den tar 20 minuter att göra, men det viktigaste är diskussionerna som följer efteråt, säger Erika Åberg.

För att bli en del av ett hållbart samhälle, måste skolan vara öppen för att släppa in andra aktörer med andra perspektiv och erfarenheter.

– Samverkan med det omgivande samhället är viktigt och gör att barnen och eleverna känner att lärandet är meningsfullt och har med framtiden att göra. I Umeå har vi exempelvis ordnat en konferensdag där elever fått presentera sina arbeten om hållbarhet och samtala med politiker, näringsliv och forskare, säger Erika Åberg.

En annan grundläggande byggsten i LHU är de nätverk i kommunen som byggts upp för att sprida information och dela erfarenheter.

– Vi har jobbat mycket med hur vi ska omsätta LHU i praktiken och skapa handlingskompetens, men också försökt fånga upp de behov som finns bland lärarna. Där fyller skolledarutbildning en jätteviktig funktion. Som rektor vill man känna att man greppar det här, man vill få kunskap och erfarenhet för att leda arbetet framåt, säger Erika Åberg.

Det finns flera skolledarkurser om att leda och organisera LHU. Naturskyddsföreningen medverkar i en kurs på Stockholms universitet.
– Vi är en brygga mellan teori och praktik. Sedan 2010 har vi tillsammans med olika skolor drivit flera utbildningsprojekt med inriktning på LHU och då kunnat mejsla fram vad som är viktigt att fokusera på, säger Helena Lundmark.

Hon håller med Erika Åberg att en kartläggning av verksamheternas befintliga arbete är en bra utgångspunkt.

– Många skolor gör redan mycket som knyter an till hållbar utveckling, så det handlar om att se sammanhanget och hur det arbete som redan görs kan utvecklas. Ett sätt är att stimulera ämnesövergripande samarbeten, då når man många mål samtidigt, säger Helena Lundmark.

Läs mer:

Text: Görrel Espelund (november 2022)