Skolinspektionens första granskning av lärande för hållbar utveckling klar

Kvalitetsgranskningen av skolors arbete med lärande för hållbar utveckling inleddes före pandemin, men fick sedan ta ett uppehåll. Slutresultatet är nu publicerat i en färsk rapport. Flera skolor bedömdes hålla hög kvalitet i ett eller två av bedömningsområdena, men endast tre höll hög kvalitet i samtliga tre bedömningsområden.
– Enligt Agenda 2030 och de globala målen ska alla elever få de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar. Det är ett viktigt område, men vi vet väldigt lite om hur arbetet i skolorna ser ut, säger Anna Gabrielsson, utredare på Skolinspektionen.
Skolverkets översikt har också visat en efterfrågan av mer stöd och fortbildning för lärande för hållbar utveckling (LHU), påpekar hon.
I den studie som nu gjorts har tre områden granskats:

– Många skolor arbetar redan med LHU, men lärande för hållbar utveckling består av många beståndsdelar och det som ofta saknas är ett sammanhållet och medvetet upplägg kring frågorna så att arbetet omfattar hela skolan. Mer precist saknas ofta också en gemensam förståelse av vad LHU är och hur skolan ska arbeta med det, säger Anna Gabrielsson.
Det område där de flesta skolor bedömdes hålla en hög kvalitet rör elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande.
– Här finns stor medvetenhet hos de flesta skolor och flera skolor har uppnått en hög kvalitet. Det område som däremot ofta brister är rektorernas kunskap om vad lärarna kan eller inte kan om de globala målen och lärande för hållbar utveckling, säger Anna Gabrielsson.
De flesta lärare, påpekar hon, uppgav i granskningen att de ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om hållbar utveckling och de globala målen, samtidigt fanns tecken på att många lärare skulle behöva mer stöd och kompetensutveckling om lärande för hållbar utveckling.
– Lärarnas kunskaper är viktiga för att kunna utforma undervisningen på sådant sätt att det ger eleverna handlingskompetens som är syftet med LHU. Det är också viktigt att det finns en gemensam grundsyn om LHU som skolan utgår från. Om fler skolor ska arbeta mer och bättre med LHU kanske man också behöver undersöka om det behövs mer stöd till skolorna eller om det kan bli tydligare i styrdokumenten. Men det är upp till politikerna att bestämma, säger Anna Gabrielsson.

Nedan kan du läsa om några av de skolor som granskats av Skolinspektionen och som delar med sig av sina lärdomar.

Junedalsskolan i Jönköping, med omkring 850 högstadieelever, är en av skolorna som granskats. Skolinspektionen fann ett par utvecklingsområden men ansåg också att “elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande i de delar av utbildningen som
berör hållbar utveckling fungerar väl.”
Bakom resultatet ligger flera år av systematiskt och långsiktigt arbete där elevernas åsikter om undervisningen har haft en central roll.
– De senaste sju, åtta åren har i princip all vår kompetensutveckling fokuserat på utveckling av undervisningen i klassrummet. Ju skickligare läraren är att lägga undervisningen och designa undervisningsstrategier, desto bättre blir det för alla, säger före detta rektorn och numera biträdande rektorn på Junedalsskolan, Irena Hanzek.

Utvecklingsarbetet har bland annat inneburit att lärarna fått formulera frågor om sin egen undervisning, och bjudit in eleverna att ge sina åsikter. Det kan ske i form av enkäter, eller att läraren intervjuar några elever. Frågorna kan handla om hur mycket de förstått av undervisningen, vad de tycker om upplägget och lärarens tydlighet, förklarar Irena Hanzek.
– Det är viktigt att vi visar att vi tar elevernas åsikter på allvar. De är trots allt de bäst skickade att tala om vad som gör undervisningen rolig och motiverande.
Ett exempel, berättar Irena Hanzek, är en lärare som fick höra att hen talade för långa stunder. Särskilt en elev hade svårt med koncentrationen och efter ett samtal med eleven beslöt läraren att dela upp lektionstiden i kortare sjok.
– Hon satte helt enkelt en klocka som ringde var tionde minut, då var det dags för ett nytt moment i undervisningen. Genom att visa eleverna att vi tar deras åsikter på allvar ger det dem en känsla av betydelse och inflytande, säger Irena Hanzek.

Elevernas delaktighet har utvecklats till en del av skolans kultur och omfattar per automatik även de delar av utbildningen som berör hållbar utveckling.
Att bjuda in eleverna till dialog om undervisningen kräver en del mod. Det håller Irena Hanzek med om, men om lärarna gör det tillsammans med sina kollegor och diskuterar lösningarna i grupp, blir det enklare.
– Det måste vara ett långsiktigt arbete som omfattar all undervisning. Lärarna måste våga utmana sig själva och förstå att eleverna är en viktig källa till kompetensutveckling. Man måste lära sig att våga fråga, säger Irena Hanzek.

Skolinspektionen har i sin granskning av Junedalsskolan bland annat lyft fram att ”eleverna får möjlighet att göra etiska ställningstagande i undervisningen samt bearbeta och arbeta med frågor som engagerar dem och berör deras liv.”
– Jobbar man med lärande för hållbar utveckling måste man tänka brett. Vi har exempelvis lagt mycket vikt vid kritisk granskning, vilket hjälper eleverna att ta medvetna val. Ett annat bra exempel är hemkunskapen där eleverna får ta ställning till ekologiska och ekonomiska frågor, säger Irena Hanzek.
En annan viktig del av lärande för hållbar utveckling är samverkan med andra samhällsaktörer. Före covid-19-pandemin hade Junedalsskolan nära samarbete med några av Jönköpings största företag.
– Varje klass hade ett fadderföretag, där de fick komma på studiebesök. Sedan fick eleverna en uppgift att lösa ett problem med hållbarhetsinriktning av företaget. Lösningarna ställdes ut på en mässa där eleverna fick presentera sina förslag. Sedan kom pandemin men jag hoppas att vi kan komma i gång igen, säger Irena Hanzek.

Glöstorpsskolan i Göteborg är en annan av de skolor som granskats, och där Skolinspektionen funnit ett par utvecklingsområden, samtidigt som rektorns styrning för samsyn, delaktighet och samverkan i arbetet med lärande för hållbar utveckling bedöms fungera väl.
Hållbarhetsarbetet på skolan inleddes för tio år sedan med projektet Hållbara måltider i årskurs åtta, som gjordes i samarbete med Göteborgs stad.
– Eleverna fick lära sig om hållbar matlagning, bland annat hur de kan laga hållbara mellanmål. Efter ett par år ville vi utveckla arbetet och resultatet blev Hållbart liv, där alla ämnen ingår, säger rektor Britt-Marie Claesson.
Personalen fick utbildning och skolan lade in tematiskt arbete om Hållbart liv på schemat. Monika Nygren som är biträdande rektor på Glöstorpsskolan, berättar att gensvaret var stort redan från början.
– Hållbara måltider blev en lagom start för vår skola och vi fick hjälp utifrån, vilket var viktigt. Därefter blev det lättare att surfa vidare på den vågen och bredda det till Hållbart liv, säger Monika Nygren.

Arbetet ser inte exakt likadant ut år från år, utan beror på såväl lärare som elever, och deras intressen.
– Vi försöker också ha ett globalt perspektiv, och har exempelvis undersökt hur mycket vatten det går åt till att producera ett par jeans. Under våra temadagar jobbar vi en del med ämnesöverskridande projekt, och då blir hållbarhetsarbetet extra tydligt. Samtidigt ingår ju hållbarhet i det dagliga arbetet och vi måste visa hur det fungerar i vardagen, säger Monika Nygren.
Ett exempel är solpanelerna på skolbyggnaden, och ett annat är återvinningsstationen som finns på skolan.
– Vi formar framtidens medborgare och då räcker det inte att prata hållbarhet en gång om året, säger Britt-Marie Claesson.
Glöstorpsskolan är ett högstadium med cirka 320 elever. En viktig pusselbit för att lyckas med lärande för hållbar utveckling, är att ge pedagogerna tid till förberedelser och efterarbete, anser Monika Nygren. En annan viktig komponent är delaktighet.
– När vi utökade från Hållbara måltider till Hållbart liv, var det något som hela personalen diskuterade sig fram till. Det var inget beslut som togs uppifrån, utan alla var med i utvecklingen, säger Britt-Marie Claesson.
När Göteborgs stad gjorde en omorganisation i grundskoleförvaltningen blev Britt-Marie Claesson rektor på tre skolor, och fick fyra biträdande rektorer under sig.
– Det första vi gjorde var att anmäla oss till kursen Undervisning och lärande för hållbar utveckling på Karlstad universitet, säger Britt-Marie Claesson och fortsätter:
– Ska man lyckas med lärande för hållbar utveckling är det viktigt att skolledningen prioriterar frågorna. Ett sätt att dra i gång arbetet är att ta hjälp utifrån. Det är högt tempo i skolan och därför är det värdefullt om man kanske kan få in en processledare som återkommer regelbundet och håller styrfart, säger Britt-Marie Claesson.
Monika Nygren fyller i:
– Det är också viktigt att man inventerar och sätter ord på de aktiviteter man redan gör. Då upptäcker man förmodligen att man redan gör ganska mycket. Sedan behöver lärarna fredad tid för det här arbetet så att de kan jobba med frågorna i lugn och ro.

Tunaskolan 7–9 i Luleå är ytterligare en av de skolor som granskats. Arbetet med rektorns styrning bedöms hålla hög kvalitet, och delaktighet och samverkan i arbetet med lärande för hållbar utveckling bedöms fungera väl.
Marcus Hedström är rektor på skolan och säger att han vid sitt tillträde 2014 hade en tydlig bild över hur han ville jobba med skolans utveckling och elevernas deltagande.
– En av de stora utmaningarna med lärande för hållbar utveckling, är att få med alla tre perspektiven, det ekologiska, det sociala och det ekonomiska. Det är lätt att tyngdpunkten hamnar på miljön och att de andra perspektiven glöms bort, säger han.
Tunaskolans arbete utgår från ett årshjul där man tar SO och NO som utgångspunkter och sedan väver in de andra ämnena för att ge hållbarhetsarbetet en bredd.
– Helhetsbegreppet är viktigt, annars kör man fast i olika projekt eller temadagar. Vårt huvudmål är att göra eleverna till demokratiska medborgare som förstår att de kan påverka sin situation och samhället de lever i, säger Marcus Hedström.

Tunaskolan är Luleås största högstadieskola och ligger i vad Marcus Hedström beskriver som ett ”ganska socioekonomiskt utsatt område”.
– Mitt mål har varit att göra Tunaskolan till en attraktiv skola, med förbättrade studieresultat, hög tillgänglighet, bra service och god elevhälsa. Tunaskolan ska vara det självklara valet för eleverna och på sju år har vi nästan fördubblat antalet elever på skolan, säger han. Elevinflytande i olika demokratiska former har gett ökad motivation bland eleverna, och en variation av bedömningsformer och undervisningssätt, har gett bättre skolresultat.
Som ett exempel på samarbete med externa aktörer nämner Marcus Hedström den skolskog som Tunaskolan arbetat med tillsammans med Skogen i skolan, och Matiga möten där den lokala Ica-butiken och Kompis Sverige samarbetar med Tunaskolan för att laga mat tillsammans.
– Vi ordnar mycket aktiviteter på lovet och försöker ge eleverna en meningsfull fritid. Vi har även en hemsida där man byter prylar, vi arbetar med återvinning, och för att minska matsvinnet, på så vis får vi med det sociala och det ekonomiska perspektivet också i praktiken, säger Marcus Hedström.
Efter Skolinspektionens granskning kommer Tunaskolan att göra en kartläggning över vilka behov av kompetensutveckling som behövs inom lärarkåren och vilka resurser som redan finns på skolan.
– Det är vanligt att lärare upplever att de inte har nog med kompetens på området, därför behövs mer utbildning. Om lärarna känner att de är trygga i vad de gör, är det lättare för dem att släppa in eleverna och ge dem ökat inflytande, säger Marcus Hedström.

Text: Görrel Espelund