Vad är framtidskunnighet?

Framtidskunnighet är en färdighet, precis som läs- och skrivkunnighet. Så förklarar Ruben Ritzén, antropolog och tidigare medarbetare på Naturskyddsföreningen, begreppet som vässar vår förmåga att förstå oss på framtiden och vilken roll den spelar i dagens samhälle.

Men först vill han lägga in en korrigering.

– Vi pratar nästan alltid om framtiden, som att det bara fanns en möjlig framtid som vi inte kan påverka. Framtidskunnighet innebär att i stället tala om framtider, för att poängtera att tiden som ligger framför oss inte är  förutbestämd utan något vi kan påverka, säger Ruben Ritzén.

Genom att öva upp sin framtidskunnighet blir det lättare att bemöta oväntade händelser, eftersom man inser att framtiden är öppen och att det som händer i nuet kan ta många olika vägar i framtiden, till och med sådana som vi inte kan föreställa oss idag. Lägg där till att framtidskunnighet bäddar för en politisk debatt som lyfter blicken från den realpolitik som ofta styr agendan, förklarar Ruben Ritzén.

– Framtidskunnighet ökar öppenheten inför framtiden och det är viktigt inte minst när det kommer till hållbarhet. När vi talar om ”hållbarhet” och en ”hållbar framtid” så betyder det ju olika saker för olika människor.

Hur, och på vilket sätt, vi talar om en hållbar framtid, påverkar de beslut som fattas i dag.

– Om vi talar om en hållbar framtid som baseras på tekniska lösningar, eller om vi talar om en hållbar framtid som bygger på förändrade livsmönster, så kommer det att påverka vilka politiska beslut som fattas. På så sätt är framtidskunnighet en politisk färdighet och en demokratisk rättighet.

– Genom att träna upp sin framtidskunnighet kan man lättare ta ställning till vilken framtid man vill sträva mot. Att ha den färdigheten med sig gör att man lättare kan navigera i ett ganska komplext politiskt landskap.

I skolmaterialet Bortom Fossilsamhället som ar framtaget av Naturskyddsföreningen i samarbete med Lunds universitet, är ett sätt att träna upp elevers framtidskunnighet.

– I Bortom fossilsamhället får eleverna göra en tidsresa till framtiden och presenterar ett framtidsscenario som på vissa sätt kan kännas realistiskt och rimligt, och på andra sätt kan vara lite provocerande. Det öppnar för en diskussion om vilken framtid vi vill ha. Målet är att få deltagarna att förstå kopplingen mellan samtiden och framtiden och att de val vi gör i dag påverkar samhällets utveckling framåt. 

Inom ramarna för Bortom fossilsamhället är framtidskunnigheten också tätt sammanflätad med begreppet ”aktivt hopp”. Det är ett begrepp som myntades 2012* och som är en konstruktiv metod som människor kan använda för att ta sig an de stora utmaningar som klimatomställningen kräver.

– Det enklaste sättet att förklara ”aktivt hopp” är med just materialet Bortom fossilsamhället. Det handlar om att se de problem som finns i dag, men inte fastna i tanken att de är omöjliga att lösa, utan se vilka konkreta lösningar som faktiskt finns och hur olika aktörer kan samarbeta för att uppnå en förändring. Det räcker inte bara med aktivism, det krävs till exempel också politiska beslut, normförändringar, och innovationer.

– Aktivt hopp innebär att du formulerar en vision om hur du vill att världen ska se ut och sedan arbetar för att realisera den i verkligheten. Begreppet bygger på psykologisk forskning som visar att människor blir mindre överväldigade, och känner sig mindre hjälplösa, om de arbetar mot ett mål. 

Många unga känner att förändringsarbetet går för långsamt, och att politiker lätt fastnar i att tala om realpolitik och försöker lösa kortsiktiga problem, i stället för att arbeta mot långsiktiga lösningar för ett hållbart samhälle.

– Jag tror det saknas ett visionerande och här kommer återigen framtidskunnighet in i bilden. Genom att tala om olika möjliga framtider kan vi lyfta diskussionen från den realpolitiska vardagen. I Bortom fossilsamhället får eleverna ta steget in i framtiden och se hur de långsamma, små förändringarna bidragit till den stora omställningen, säger Ruben Ritzén.

Text: Görrel Espelund