Ämnen: Fy, Idh, Ke, NO
Länk till läroplanskopplingar: åk 4-9
Målet med Vad brinner? är att genom experiment och undersökande fältstudier skapa en förståelse för och diskussioner kring begrepp som fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och relatera till jordens resurser.
Övningen genomförs utomhus.
Material
- Mall för labbrapport
- Pennor
- En våg
- Ved
- Tändstickor
- Vatten
- Brandfilt
- Material att elda och något att elda i, till exempel en färdig grillplats, hinkgrillar eller plåtfat
Förslag på material att elda: ulltyg, fleece, bomull (tyg och bomullstuss), garner av olika material, metaller av olika slag, färska växter, papper, kartonger, mjölkförpackningar och stenar.
Genomförande
Nedan finns instruktioner till två uppgifter: Vad brinner? och Torr och fuktig ved. Välj vilken ni vill genomföra – eller gör båda två. Förklara upplägget för eleverna och gå igenom labbrapporten. Detta kan antingen göras i klassrummet eller ute. Om genomgången sker ute, samla gärna gruppen kring en eld.
Vad brinner?
- Dela in eleverna i mindre grupper och låt varje grupp fundera över vad som kan brinna och varför.
- Låt grupperna hämta både sådant som de tror, och inte tror, kan brinna. Låt eleverna formulera hypoteser som de skriver ner i sina labbrapporter.
- Låt grupperna presentera sina hypoteser för klassen och reflektera över varandras antaganden.
- Låt grupperna vid elden testa sina hypoteser inför klassen.
- Resonera tillsammans kring resultatet. Stämde elevernas hypoteser? Vad hände? Vad brann? Vad brann inte? Varför?
Torr eller fuktig ved?
- Dela ut två små vedträn till varje grupp och be eleverna uppskatta hur mycket veden väger. Jämför gärna färsk och torr ved! Väg vedträna och se om gruppernas uppskattningar av vikten stämde. Anteckna vad vedträna väger. Diskutera vad som brinner bäst, torr eller fuktig ved? Påverkar vattnet hur mycket av vedens energi som vi kan använda som värme?
- Gör tillsammans upp två eldar, en med fuktig ved och en med torr ved. Studera vad som händer och resonera kring detta.
- Uppmana eleverna att använda så många sinnen som möjligt när de studerar veden som brinner. Kanske uppmärksammar de att veden ryker, luktar, lyser och blir svart, varm eller grå. Förmodligen märker de också att mängden ved minskar och att det finns väldigt lite kvar efter en stund.
- Samla in askan, det vill säga det gråa pulvret som finns kvar, och väg den för att jämföra med vedens vikt innan eldningen. Låt eleverna fundera på frågan: Vart har veden tagit vägen när elden har brunnit ut?
- Resonera tillsammans för att komma fram till svaret. Koppla till kolets kretslopp och låt eleverna fundera på vad det är för skillnad på att elda ved och olja.
Att samtala om:
- Vad behövs för att något ska brinna?
- Vad brinner bäst, fuktig eller torr ved? Påverkar fukthalten hur mycket av vedens energi som vi kan använda som värme?
- Vart har veden tagit vägen när elden har brunnit ut?
- Varför blir veden svart innan den blir till aska?
- Hur kommer kolatomerna in i veden?
- Vad är det för skillnad för klimatet på att värma sitt hus med ved eller olja?
- Hur kan eld släckas på olika sätt?
- Vad händer när en eld släcks med hjälp av en brandfilt?
- Vilka material är mest brandsäkra och vilka ska man vara försiktig med i närheten av eld?
Redovisning och dokumentation
Låt eleverna utgå från sin labbrapport och skriva en rapport om undersökningen.
Fördjupning
Passa på att laga mat på elden och utnyttja naturen som skafferi. Beroende på årstid kan ni säkert hitta något ätbart som bär, svamp, örter eller dylikt. Gör annars en klimatsmart wok med grönsaker, nudlar och kokosmjölk.
Testa olika sätt att göra upp eld.
Diskutera, relatera och jämför med experimentet Bygg ett minikretslopp och kopplingen till fotosyntes, kolets kretslopp och jordens resurser. Läs faktabladet Kolets kretslopp och människans påverkan och gör övningarna Koll på kol eller Vårt fossila samhälle för ytterligare fördjupning.
Jobba med ett brandtema. Hur skulle vi kunna minska risken för bränder inomhus och utomhus?
Fakta
Faktablad: Vattnets kretslopp och fotosyntesen
Faktablad: Energikällor
Faktablad: Vad är klimatförändringar?
Faktablad: Kolets kretslopp och människans påverkan
Allt levande innehåller kol: våra kroppar, alla växter, trämöbler och maten vi äter. Ved innehåller också kol, bland annat i form av kolhydrater, och vatten. Färsk ved innehåller mer vatten än torr ved och har därför också högre vikt. Ett sätt att släcka en eld är kväva den, till exempel genom att täcka den med en brandfilt. Då kan elden inte få syre från luften, och den slocknar.
Alla känner till att blommor blir glada när vi pratar med dem, men alla kanske inte tänker på att det är koldioxiden blommorna blir glada av. Under förbränningen av veden frigörs också energi, i form av ljus och värme, som en gång bundits in i trädet genom fotosyntesen. Vattnet i veden, och det vatten som bildats under förbränningen, värms av energin och omvandlas till vattenånga som stiger upp i luften. Vattenångan är osynlig, men i luften kyls den ner och omvandlas till små synliga vattendroppar - det är den vita eller gråaktiga röken! Ju mer vatten som finns i veden, desto mer energi krävs för att omvandla allt vattnet till vattenånga. Då blir det mindre energi kvar som kan värma upp luften runt eldstaden. Det är bland annat därför som det går sämre att värma upp ett hus med fuktig ved än med torr.
Under förbränningen omvandlas veden till gaser som sprids i luften. Det är därför det knappt finns något kvar i eldstaden efteråt. Den gråa askan som finns kvar består bland annat av mineraler som trädets rötter en gång tog upp ur jorden. Dessutom finns det förmodligen några svarta klumpar i askan. Det är delvis förbränd ved, som brukar kallas för träkol.
Hur kommer då kolatomerna in i veden? Jo, genom fotosyntesen som sker i de gröna växterna.
Övningen kommer från Naturskoleföreningen.
Nyckelord: Kolets kretslopp, utomhus, aktivitet, gruppuppgift, temadag, skog, natur, energi, energikällor, experiment, laboration, undersökning.
