Vanliga frågor om vindkraft

I slutet av 2022 fanns det över 5 000 vindkraftverk i Sverige, med en total installerad kapacitet på ca 14 000 MW. Under 2022 producerades 33 TWh el från vindkraft, vilket motsvarar 19 procent av den svenska elproduktionen. Till 2025 förväntas den årliga produktionen ha ökat till nära 53 TWh, så att vindkraften blir landets näst största källa till el. 

Minskad elanvändning under 2022 (energimyndigheten.se) 

Uppdaterad statistik om svensk vindkraft finns hos Svensk Vindenergi 

Elanvändningen kommer öka i Sverige de kommande åren, allt eftersom fossila bränslen inom industri- och transportsektorn ersätts med el. Det är bra för både klimatet och människors hälsa att smutsig eldning av fossila bränslen ersätts med el. Vindkraft (tillsammans med solenergi) är i detta läge det energislag som kan byggas ut i Sverige snabbast, till lägst pris och med mycket låg klimatpåverkan.   

Ett vindkraftverk fångar in delar av den energi som finns i vinden. Bladen på ett vindkraftverk är formade som propellrar som drivs runt av vinden. Oftast finns det tre blad, tillsammans kallas de för en rotor. De fångar in energi från vindens rörelse, i motsats till en motor som använder energi för att skapa rörelse. Den roterande kraften i rotorn görs av en generator om till elektricitet.

Här kan du läsa mer om hur vindkraft fungerar. 

Runt om i landet och ute till havs, men inte i skyddade områden eller andra områden med höga naturvärden. Det viktigaste för att göra vindkraft hållbar är att undvika känsliga områden. Därför är miljöprövningen avgörande. Vindkraft byggs i allmänhet inte i direkt anslutning till bebyggelse, men det finns inga regler om minimiavstånd mellan ett vindkraftverk och bostäder. Däremot finns det lagstiftning som styr hur mycket buller ett nytt vindkraftverk får orsaka för närliggande bostäder, vilket i praktiken blir en gräns för hur nära bostäderna som vindkraftverken kan placeras.   

För att etableringen ska vara så resurseffektiv som möjligt bör vindkraft byggas i hela Sverige och inte koncentreras i norra delen av landet. Redan idag finns ett elöverskott i norra Sverige, tack vare redan utbyggd vattenkraft i kombination med låg elanvändning. I södra Sverige finns det däremot ett underskott av el. Därför är det viktigt att möjliggöra utbyggnad av vindkraft även i södra Sverige. Det kan ske såväl på land som till havs. Just nu finns omfattande planer på att bygga ut vindkraft långt ut till havs där påverkan på närboende är försumbar och miljöpåverkan också blir mindre. Det är möjligt tack vare tekniska framsteg som gör att vindkraft kan byggas på större djup.   

Läs mer om vindkraft i vår rapport Vindkraft– en viktig del i framtidens energiförsörjning

Jämfört med fossil elproduktion, som fortfarande dominerar i världen, är vindkraft grön i allra högsta grad. Livscykelutsläppen från vindkraft är ungefär 12 gram koldioxid per producerad kWh .  

Det kan jämföras med 490 gram koldioxid per producerad kWh från gaskraft och 820 gram koldioxid per producerad kWh från kolkraft. Genom de låga livscykelutsläppen bidrar vindkraft i väldigt begränsad utsträckning till klimatförändringar.    

Däremot kan vindkraft orsaka lokal miljöskada. Den lokala miljöpåverkan från vindkraft beror helt på var den är placerad. Genom att placera vindkraften på platser med låga naturvärden har den minimal miljöpåverkan. Därför jobbar Naturskyddsföreningen aktivt med just lokalisering. I vår egen märkning Bra Miljöval får bara vindkraft som inte placerats i känsliga områden inkluderas.  

Kärnkraft och vindkraft tar ungefär lika mycket utrymme i anspråk för samma mängd energi, om man räknar på den yta som är direkt påverkad av verken. Vindkraft har en större påverkan på luftburna djur, som rovfåglar och fladdermöss, medan kärnkraften kan ta värdefulla kustområden i anspråk, påverka vattendrag med stora mängder spillvärme och dessutom finns förstås problemet med strålning. I jämförelse med den enorma negativa påverkan från fossila energikällor på biologisk mångfald så har både vind- och kärnkraft relativt låg påverkan på miljön. Den viktigaste frågan är alltså vilken energikälla som bidrar till den snabbaste utfasningen av fossil energi. Om vi studerar energiutvecklingen sedan 90-talet ser vi att satsningar på förnybar energi varit bättre än motsvarande på kärnkraft för att påskynda utfasningen av fossila bränslen.  

Förutsatt att vindkraften placeras på rätt plats är de negativa effekterna för just vindkraft lägre än alla övriga energislag.  

Här kan du läsa mer om kärnkraft. 

Tillverkningen, uppbyggnaden och nedmonteringen av ett vindkraftverk orsakar utsläpp av 12 gram koldioxid per producerad kWh, utspritt under vindkraftverkets livstid. I genomsnitt används ett vindkraftverk i 20 till 30 år, men desto längre tid de används desto lägre blir miljöpåverkan. Därför bedrivs arbete för att förlänga livstiden på verken.  

Något annat som är viktigt för att minska klimatpåverkan från vindkraft är att de kan återbrukas eller återvinnas vid slutet av dess livstid. Vindkraftsbolaget Vestas, som producerar många av de vindkraftverk som används runt om i Europa, anger själva att deras nya vindkraftverk är 85 procent återvinningsbara. Genom teknik- och materialutvecklingen kan den andelen öka ytterligare. 

Eftersom det finns problem med alla energislag är energieffektivisering vår utgångspunkt i allt arbete med energiomställning. När FN analyserar klimatpåverkan av alla energislag är vindkraft ett av de med lägst påverkan: 12 gram koldioxid per producerad kWh.

Att något är förnybart betyder dock inte att det är hållbart. Vindkraft måste till exempel planeras på ett sådant sätt att verken inte skadar djur eller ekosystem. Detsamma gäller även andra förnybara energislag, till exempel måste befintlig vattenkraft anpassas till att bli så hållbar som möjligt (mer om det i vår rapport "Porlande bäckar och brusande älvar – värdet i strömmande vatten").  

Placeringen av nya vindkraftverk är oerhört viktig. Djur- och växtliv får inte skadas och den biologiska mångfalden och ekosystemen måste skyddas. Naturskyddsföreningen är tydliga med att vindkraft – och kärnkraft – inte ska byggas på följande platser: 

Vi har vid flera tillfällen, både på riks- och lokal nivå, överklagat planer på att bygga vindkraft i värdefull skog eller andra skyddsvärda områden. 

Det stämmer att vindkraftverk kräver en vindhastighet på minst 3,5 meter i sekunden för att producera el. Därför är det viktigt att vindkraften bara är en av flera energikällor som försörjer samhället med el. Alla energisystem måste designas för att kunna hantera variationer i hur mycket de olika kraftslagen producerar. Vi vet att kärnreaktorer ibland måste ställas av för underhåll. Under 2022 och 2023 har till exempel reaktorerna Oskarshamn 3 och Ringhals 3 varit avställda på grund av bränsleskador och liknande fel. I Finland har man avtal för användarflexibilitet samt batterier och gasturbiner i reserv för att kunna hantera när den största reaktorn Olkiluoto 3 behöver kopplas bort från elnätet. 

En hållbar energipolitik kräver med andra ord att vi har ett komplett och dynamiskt energisystem med flera olika energiformer. Där energikällor, förbrukningsbehov och kraftöverföring är planerade i detalj. Är det svag vind i ett område ska energi kunna transporteras från områden där det blåser eller genom att mer produktion sker med solceller. Konsumtion av el kan också regleras genom att energikrävande processer, som till exempel vätgasproduktion, endast är igång när tillgången på el är hög och priserna låga. Just vätgas kan få en viktig roll i avvecklingen av fossila bränslen då den kan användas för att transportera, lagra och tillhandahålla energi på samma sätt som elektricitet.

Det finns många sätt att hantera ett över- eller underskott av förnybar energi och studier på Chalmers samt analyser av Svenska Kraftnät har visat hur ett svenskt energisystem med enbart förnybar energi kan utformas. 

Det stämmer att vindkraft inte är lika stabil som kärnkraft eftersom produktionen är beroende av väderförhållanden. Övergången till förnybara energikällor kräver att kraftsystemet balanseras på andra sätt än det vi vant oss vid på 1900-talet. Det finns många olika mekanismer och tekniker som tillsammans kan appliceras för att skapa ett stabilt, förnybart kraftsystem i Sverige. Några av dessa är: 

Samhället står just nu inför en stor energiomställning när fossil energi måste fasas ut och ersättas av hållbara alternativ. Vi behöver effektivisera och minska energianvändningen kraftigt, men vi behöver också bygga ut förnybar energi i stor skala för att klara den omställningen. Där spelar vindkraft en viktig roll.  

Samtidigt som kärnkraftverk läggs ner av ålders- eller ekonomiska skäl ökar elanvändningen i transport- och industrisektorn när fossila bränslen fasas ut. Behovet av ny elproduktion ökar och kommer fortsätta öka. I Naturskyddsföreningens vision om det framtida, hållbara energisystemet står vindkraften för 90 TWh, jämfört med 20 TWh idag.   

Det skulle innebära att vindkraft går från ungefär 16 procent till ungefär femtio procent av svensk elproduktion. Genom att vindkraftverken blir större och större genom teknisk utveckling ökar produktionen i varje verk. Det innebär att det faktiskt är möjligt att producera 90 TWh år 2040 med ungefär lika många vindkraftverk som finns installerade i Sverige idag.  

Vindkraften bör byggas i hela landet, från norr till söder, på land och till havs. För att etableringen ska ha så liten negativ miljöpåverkan som möjligt ska vindkraft undvikas i skyddade områden och i områden med höga naturvärden. Det ska också ske med stor hänsyn till djurlivet.  

Hela visionen går att läsa i vår rapport Fossilfritt, förnybart, flexibelt – framtidens hållbara energisystem här.