Frågor och svar om kött och miljö
Ekologiskt, svenskt, vegetariskt, veganskt – hur ska man egentligen tänka när det gäller mat? Varför är det klimatsmart att inte äta kött? Hur påverkar köttindustrin klimatet och miljön? På den här sidan svarar vi på några vanliga frågor och missförstånd kring kött, miljö och vego.
1. Varför pratar ni om köttets miljöpåverkan? Spelar det verkligen någon roll vad folk äter?
Ja, det gör det. Bland annat för att kött- och mejeriprodukter påverkar klimatet nästan lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans. 2016 stod kött, mejeri och foderproduktion för 13 procent av de totala växthusgasutsläppen, medan transportsektorn stod för 15 procent. Det beror på flera saker. Kor och får släpper ut stora mängder metan, vilket är en betydligt mer kraftfull växthusgas än koldioxid. Även djurens avföring, gödsel, och produktionen av foder står för stora utsläpp.
Majoriteten av världens djuruppfödning är dessutom väldigt ineffektiv. Djuren matas med kalorier som skulle kunna ge mat till många fler människor om kalorierna inte tog en omväg genom djuren. Största delen av vår jordbruksmark används till djurfoder. En helt växtbaserad kost tar bara upp en femtedel så mycket mark jämfört med en svensk genomsnittskost, enligt en avhandling från David Bryngelsson, Chalmers, 2015.
Det finns fler miljöaspekter än klimatet att tänka på när vi konsumerar. Därför är det viktigt att vi, om och när vi äter kött, väljer det med omsorg. Det kött som gör störst nytta för miljön är det ekologiska och svenska naturbetesköttet, som bidrar till en rik biologisk mångfald. Fler surrande bin, fåglar och blommor helt enkelt!
2. Men behöver inte vi människor äta kött varje dag för att må bra?
Nej, det finns gott om proteinkällor från växtriket – nötter, bönor, linser och kikärter är alla fulla med både protein och andra nyttigheter.
I dag äter vi svenskar i genomsnitt så mycket kött att vi ökar risken för tarmcancer, bröstcancer, diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. Bland annat Världscancerfonden, Livsmedelsverket och Jordbruksverket rekommenderar att vi minskar animaliekonsumtionen av hälsoskäl.
Därför är det smart både för miljö och hälsa att äta en till största delen vegetabilisk kost och om och när du äter kött välja ekologiskt eller svenskt naturbeteskött.
3. Menar ni att alla ska bli veganer?
Nej, men för att hålla oss inom planetens gränser måste vi dra ned rejält på konsumtionen av kött- och mejeriprodukter. Den som enbart äter växtbaserat – som veganer – gör en stor insats för miljön. Det gör också den som drar ner på kött- och mejeriprodukter och väljer kost med större omsorg, det vill säga ekologiskt och svenskt naturbeteskött.
4. Men vad spelar det för roll vad vi äter i lilla Sverige, det egentliga problemet borde väl vara den växande medelklassen i Kina?
Genomsnittssvensken äter ungefär dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet. Mellan åren 1990 och 2016 ökade köttkonsumtionen i Sverige med hela 45 procent. Glädjande nog kunde vi se en vegotrend 2014 vilket gjorde att konsumtionsökningen stannade av. Under 2017 sjönk den totala förbrukningen av kött till 85,5 kg per person, från den svenska rekordnivån på 87,7 kg per person 2016. Minskningen har fortsatt, 2019 var den totala förbrukningen 81,9 kilo per person. Men det är långt ifrån tillräckligt, varken ur miljö- eller hälsosynpunkt. Det gäller oavsett hur hög konsumtionen är i andra länder.
Visst är den ökande köttkonsumtionen i länder som Kina ett växande klimathot, men det betyder inte att Sverige och andra länder kan sänka ambitionsnivån. Vi måste alla hjälpas åt för att minska belastningen på miljö och klimat. Dessutom är konsumtionen per person i Kina fortfarande långt ifrån de mängder vi konsumerar i Sverige (år 2018 låg den på drygt 60 kilo totalt 2018, jämfört med drygt 80 kilo i Sverige).
5. Vilket kött har minst miljöpåverkan? Kyckling är väl rätt klimatsmart?
Visst har kyckling lägre klimatpåverkan än gris. Och gris har lägre påverkan än kor. Men både höns och grisar får foder som konkurrerar med annan produktion. Om markerna skulle användas för att göra vegetabilisk mat till fler, istället för kött och mejerier till färre, skulle vi kunna använda resurserna mer effektivt. Då räcker marken till mer – både mat, bioenergi och natur.
En frisk planet innebär också att flera aspekter måste vägas in, inte enbart klimatpåverkan. Det som genererar minst utsläpp behöver inte vara det som även gynnar den biologiska mångfalden, minskar övergödningen i haven eller sprider minst gifter. Till exempel importerar vi besprutad soja från Brasilien som foder till svenska kycklingar. Soja som dessutom producerats på mark där regnskog och savanner har förstörts, vilket är negativt för den biologiska mångfalden. När all miljö- och klimatpåverkan slås samman är det tydligt att kött och mejerier generellt har betydligt större negativ påverkan på planetens hälsa än vegetabilisk mat.
6. Men soja då? Bidrar man inte till regnskogsskövling om man äter tofu och andra vegetabiliska alternativ?
Människans hunger efter allt mer kött och mjölk har varit den huvudsakliga drivkraften bakom skövlingen av regnskog. Skogen har huggits ned för att ge plats åt köttdjur och intensiv odling av soja, som sedan blir foder till kor, gris och fågel i framför allt västvärlden, exempelvis Sverige. Skogsskövlingen har orsakat enorma utsläpp av växthusgaser, minskad kolinlagringsförmåga och inte minst utrotning av arter och förstörda ekosystem.
Sojaodlingen ger i sin tur stora problem med användning av extremt giftiga bekämpningsmedel och minskad biologisk mångfald. Huvuddelen av sojan som odlas används som foder och endast en mycket liten del används i livsmedel. Det är inte sojabönan i sig som är problemet utan den enorma efterfrågan på foder som kräver en intensiv odling.
7. Hur tänker ni att vi ska kunna behålla våra öppna landskap utan kött?
Landskapet växer inte igen på grund av veganer, vegetarianer eller andra människor som drar ner på köttet. Den köttproduktion som bidrar till miljönytta, som ett rikt växt och djurliv, ska finnas kvar. Men i dag är nästan hälften av köttet som äts i Sverige importerat och kycklingar och grisar bidrar sällan till någon miljönytta. Även fodret är ofta importerat, inte sällan från Brasilien. Det handlar med andra ord om en radikal minskning av dagens köttkonsumtion, vilket veganer och vegetarianer hjälper Sverige att nå.
8. Ska vi verkligen ha betesdjur, trots att de påverkar klimatet så mycket?
Ja, betande djur är helt avgörande för att hålla landskapet öppet. Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av öppna landskap och lever i ett samspel med varandra. Den biologiska mångfalden ger oss flera ekosystemtjänster vi inte klarar oss utan. Det handlar bland annat om produktion av mat, ren luft, kolinlagring, matjordsbildning, och pollinering.
Naturbetesmarker är också dåligt lämpade för annan livsmedelsproduktion än bete. Ska Sverige nå sitt miljömål om ett rikt odlingslandskap så måste betandet öka på dagens obrukade betesmarker. Det betyder inte att vi behöver fler betesdjur, utan att de djur som vi har ska beta i större utsträckning, och på rätt ställe. Eftersom långt ifrån alla betesdjur betar på naturbetesmarker, betyder det att merparten av köttet som konsumeras inte alls bidrar till miljömålen.
9. Men gräsätande kor är väl klimatneutrala? De ingår ju i ett naturligt kretslopp.
Tyvärr kommer kor aldrig att vara klimatneutrala eftersom de bildar stora mängder metangas i sitt matsmältningssystem. Metan ingår i kolets kretslopp, men när kolet tar omvägen via metan ökar atmosfärens metanhalt och därmed klimatpåverkan jämfört med om kolet hade blivit koldioxid direkt. Kor släpper givetvis inte ut mer kol än de äter, men klimatpåverkan per kolatom är betydligt större när kolatomerna ingår i metan istället för koldioxid. Metanets värmande effekt är 34 gånger större än koldioxidens, beräknat på 100 år.
Men kor har ju funnits väldigt lång tid, kanske du tänker. Och klimatet löpte inte amok för det? Problemet är att det i dag finns ungefär 50 gånger fler tama än vilda idisslare på jorden; runt 1,5 miljarder kor och 1 miljard vardera av får och getter. Det har bidragit till att metanhalten i atmosfären är 150 procent högre i dag än för 250 år sedan. Idisslarna står totalt för kring en femtedel av de totala metanutsläppen. Dessutom leder dagens storskaliga djuruppfödning till skogsskövling för att ge plats åt foderodlingar och betesmarker, vilket också påverkar klimatet kraftigt. Detta i kombination med utsläppen av fossilt kol innebär ett stort klimatproblem, som vi bara kan lösa om vi minskar på både koldioxid- och metanutsläppen.
På nätverket Uppsalainitiativets blogg beskriver doktorand Emma Jonson från Chalmers hur kornas metan påverkar klimatet
FN:s jordbruksorgan FAO har skrivit några bra rapporter om hur djuruppfödningen påverkar miljö och klimat: "Livestock’s long shadow" (2006) och "Tackling climate change through livestock" (2013).
10. Men det här går ju inte ihop! Var ska alla ekologiska grönsaker få gödsel ifrån när djuren blir färre?
Ekologisk produktion har inte alla lösningar. Växtnäringsproblemen som måste lösas är i hög grad gemensamma för alla former av jordbruk. I dag tillförs mer näring i form av kväve till ekosystemen än någonsin tidigare. Det har rubbat hela det globala kvävekretsloppet och är grundorsaken till övergödningen av haven och en tung orsak till klimatpåverkan, försurning och ozonhål. Forskningen om planetens gränser visar att jordbrukets tillförsel av kväve måste minska med hela 59 procent på global nivå. Utmaningen är enorm. Det framtida jordbruket måste bygga på något annat än konstgödsel.
Ekologisk odling utan konstgödsel är därför både en viktig drivkraft för att få fram smarta lösningar och nödvändigt för att minska belastningen på planeten. I stället för konstgödsel används andra metoder som i högre grad bygger på kretslopp, växtföljder och kvävefixerande grödor. Utvecklingen går framåt. Det finns exempel på ekologiskt brödspannmål som endast gödslas genom odling av kvävefixerande grödor och tekniker som kan cirkulera ren fosfor från våra avlopp. Genom utveckling av nya spannmålssorter kan vi få bättre avkastning av mindre mängder kväve.
11. Nä, nu känns det krångligt. Ekologiskt, svenskt, vegetariskt, veganskt – hur ska man tänka egentligen när det gäller mat?
Lugn, vi hjälper dig! Vi har gjort en liten priolista:
1. Frossa i grönt. Det är det viktigaste du kan göra för klimatet och miljön. Då menar vi inte bara gurka och sallad. Tänk nötter, frön, rotsaker, svamp, bönor, linser, ärtor, tofu, sojaprodukter, groddar, gröna blad och färgglada grönsaker.
2. Byt till eko. Då bidrar du till friskare vatten, gladare djur, mindre gifter och att fler fåglar och blommor trivs. I länder som Brasilien behöver inte människor förgiftas när de plockar dina bananer eller skördar dina kaffebönor.
3. Välj kött med omsorg. Om och när du äter kött, tänk på att minska portionen, välja ekologiskt och svenskt naturbeteskött.
12. Men på vintern växer inga grönsaker i Sverige. Är det verkligen klimatsmart att flyga hit mat från andra sidan jordklotet?
Självklart är flyg jättedåligt för klimatet, men det är faktiskt väldigt liten andel av den mat vi importerar som fraktas med flyg, med undantag för en del känsliga färska frukter och grönsaker med kort hållbarhet som bär och färska baljväxter. Det mesta fraktas på fartyg eller med lastbil, vilket ger små utsläpp per kilo mat. Transporterna står därför överlag för en väldigt liten del av klimatpåverkan från vår matproduktion.
Produktionssättet spelar betydligt större roll. Det kan alltså vara bättre att odla grönsaker efter säsong, för att slippa använda energikrävande växthus, och sedan frakta dem dit där det inte är säsong. Faktum är att din bilresa till affären troligtvis är en mycket större miljöbov än transporten av din favoritmat från andra sidan jordklotet. Kör hårt med dramaten-väskan, cykelväskan och armmusklerna istället!
13. Jaha, men är inte detta politikernas ansvar?
Vi har alla ett ansvar. Politikerna har dessvärre varit ovanligt tröga när det gäller att minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter. Bästa kuren mot fega politiker är modiga medborgare som visar vägen.
Naturskyddsföreningen tjatar såklart på politikerna också. I vår rapport ”Det subventionerade köttet” föreslår vi bland annat en klimatavgift på kött som kan betala för ekosystemtjänster i jordbruket. Vi tycker att kommuner och landsting borde satsa på betydligt mer grönt i skolmatsalar, på sjukhus och i annan offentlig bespisning. Det vore bra för både klimatet, budgeten och folkhälsan!
