Energirapport visar att framtiden är fossilfri
Om vi ska undvika katastrofala klimatförändringar är en hållbar energiproduktion helt avgörande. I rapporten “Fossilfritt, förnybart, flexibelt – Framtidens hållbara energisystem” har Naturskyddsföreningen undersökt hur ett hundra procent förnybart energisystem skulle se ut.
Naturskyddsföreningens energirapport ”Fossilfritt, förnybart, flexibelt – Framtidens hållbara energisystem” från 2019 är tydlig. Den visar att vi står inför ett omfattande förändringsarbete, men till år 2040 kan vi ha en energianvändning som är både förnybar och hållbar.
Från fossil energi till fossilfritt och förnybart
Sverige beskrivs ofta som en framgångssaga när det kommer till energifrågan. Och visst har vi kommit långt. I dag kommer cirka 30 procent av energin i Sverige från fossila källor. Det är en stor skillnad mot hur det ser ut globalt, där omkring 80 procent av energin fortfarande har fossilt ursprung. Men det betyder inte att vi kan nöja oss. Tvärtom – vi har bättre förutsättningar än de flesta länder att uppnå en energiproduktion som är hundra procent förnybar och hållbar. Naturskyddsföreningens rapport ”Fossilfritt, förnybart, flexibelt - Framtidens hållbara energisystem” visar att den omställningen är fullt möjlig.
Energianvändningen måste minska radikalt
Rapporten visar hur ett energisystem som är både hållbart och förnybart faktiskt kan se ut. Sverige har ett mål om att elsystemet ska vara helt förnybart till år 2040, därför har rapporten tagit sikte på just det året.
Det räcker inte att byta ut energikällorna till förnybara för att uppnå ett helt hållbart energisystem. Vi måste också effektivisera energianvändningen. Det handlar om stora förändringar i hur vi lever, reser, bor och konsumerar. Rapporten gör det tydligt att om vi energieffektiviserar alla sektorer kan vi nästan halvera den totala energianvändningen.
Stora utmaningar för transport och industri
Det handlar om många och stora förändringar inom flera sektorer. Rapporten visar att industri- och transportsektorn står inför störst utmaningar, men också där kan en hållbar energianvändning uppnås. Industrin är redan nu på god väg att ställa om genom sina färdplaner för fossilfrihet och inom transportsektorn finns goda möjligheter att både effektivisera och elektrifiera.
År 2040 kan vi ha ställt om till ett samhälle där det är lätt att ta sig fram med cykel, till fots eller kollektivtrafik och bilen blivit ett undantag – särskilt i stadsmiljöer. På landsbygden, och andra ställen där bil fortfarande behövs, kommer de framför allt drivas på el. Fram till 2040 kan också industrin effektiviseras, elektrifieras och övergå till hållbara biobränslen.
För att förstå de förändringar som behöver genomföras behöver man vara medveten om hur energisystemet ser ut i dag. Nedanstående figur visar fördelningen mellan olika energikällor och användningsområden:
I den vision rapporten målar upp ser energisystemet istället ut så här år 2040:
Se hela seminariet där rapporten lanserades här:
Läs mer om vad det här innebär i vår artikel där vi svarar på frågor om framtidens energisystem.
Några av de största förändringarna som presenteras i rapporten är:
- Energitillförseln minskar med nära hälften i det skisserade nya energisystemet till år 2040. Minskningen sker genom att energieffektivisering genomförs inom samtliga sektorer, stora delar av fordonsflottan elektrifieras och förlusterna i kärnkraften försvinner när kärnkraften avvecklas.
- Elproduktionen ökar från 161 TWh till 176 TWh till år 2040.
- Inom samma period ökar nettoexporten av el från 19 TWh till 22 TWh. Det betyder att Sverige under ett års tid exporterar 22 TWh mer el än vad vi importerar.
- Vindkraftsproduktionen ökar från 17 TWh till 90 TWh 2040 och solelen ökar från mindre än 1 TWh till 15 TWh.
- Genom flexibilitetsresurser som efterfrågeflexibilitet, vätgasproduktion och smart elbilsladdning kan vi både undvika effektbrist och säkerställa ett billigare och mer effektivt elsystem. Flexibilitetsresurser kan användas för att bidra med effekt vid underskottssituationer och absorbera effekt vid överskottssituationer. Ett exempel är efterfrågeflexibilitet, som innebär att elanvändare anpassar sin elanvändning efter tillgången, till exempel genom att värmepumpen styrs efter elpriset utan att inomhustemperaturen påverkas.
- Genom energieffektivisering och elektrifiering minskar behovet av biobränslen från 142 TWh till 106 TWh. Hela behovet kan mötas med hållbara, svenska biobränslen.
- Uttaget av biomassa för energisyfte ökar något till 132 TWh. Eftersom alla biobränslen är inhemska sker förädlingen här, vilket ger upphov till energiförluster. När vi importerar redan förädlade biobränslen sker förlusterna någon annanstans och vi ser därför inte hela energiåtgången.
- Fordonsflottan minskar kraftigt genom effektiv stadsplanering, utbyggd kollektivtrafik och bättre möjligheter att dela bilar. Av de 2,5 miljoner bilar som uppskattas vara i drift 2040 är 2,4 eldrivna, resten går på hållbara biobränslen.
Nu krävs politisk handling
I Sverige har vi på många sätt unikt goda förutsättningar för att göra den här omställningen – vi har tillgång till reglerbar vattenkraft och goda vindlägen. Men utvecklingen kommer inte ske av sig själv. För att omställningen ska vara möjlig krävs politiska styrmedel och modiga beslut i näringslivet. En verkligt styrande politik krävs för energieffektivisering, flexibilitetsresurser, hållbarhetskrav, minskad konsumtion och utfasning av fossila bränslen till 2030.
Vi har presenterat en vision – nu får politikerna visa hur vi kan nå dit!
