Därför vill vi ha fossilfria pensioner
Klimatförändringarna hotar människor, växter, djur och hela ekosystem. En stor bov bakom den globala uppvärmningen är användningen av fossila bränslen som kol, olja och gas. Därför måste vi sluta använda fossila bränslen – och sluta att investera i fossila bolag.
Trots att vi vet att fossila bränslen är en viktig orsak till klimatförändringarna fortsätter vi att använda dem i stor skala, vilket leder till ökande utsläpp. Finansiella flöden gynnar dessutom ett fortsatt användande av kol, olja och fossilgas. Ett exempel är våra pensionsfonder som har investeringar värda miljarder i fossila bolag.
Här förklarar vi hur det hänger ihop, och varför vi måste sluta med fossila bränslen.
Vad är fossila bränslen?
Fossila bränslen är organiskt material som lagrats under många miljoner år. Kol, olja och gas är fossila bränslen. Både utvinning, produktion och förbränning av fossila bränslen leder till stora utsläpp av växthusgaser. Dessutom leder det till utsläpp av exempelvis tungmetaller och andra farliga ämnen (läs mer i faktarutan längst ner i texten).
Varför är fossila bränslen så dåligt?
Förbränning av fossila bränslen – olja, gas och kol – är den största källan till utsläpp av växthusgaser. När vi förbränner kol, gas och olja skapas nämligen stora utsläpp av koldioxid, som i sin tur leder till att jordens medeltemperatur ökar. Och det skapar klimatförändringar.
Den globala temperaturökningen i världen är redan över 1,1 grader högre än förindustriell tid och vi är på väg i full fart mot en 3-gradig höjning.
Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna hotar förutsättningarna för liv på hela planeten. Förändringar i klimatet kan till exempel:
- radikalt minska tillgången till dricksvatten
- slå ut jordbruket och leda till matbrist
- leda till konflikter om landrättigheter när havsnivåhöjningar och ökenutbredning minskar den beboeliga ytan på jorden
- en minskad biologisk mångfald när djur- och växtarter som inte kan anpassa sig till ett förändrat klimat dör ut
Men det finns fortfarande en chans att bromsa den här utvecklingen!
Så kan vi bromsa klimatförändringarna
Vi måste så snabbt som möjligt sluta utvinna och använda fossila bränslen för att begränsa klimatförändringarna.
Världens länder har enats om att begränsa uppvärmningen till två grader, med siktet inställt på 1,5 grader. FN:s klimatpanel IPCC har konstaterat att två grader inte kan anses som ett acceptabelt mål, eftersom effekterna av en så kraftig uppvärmning skulle bli alltför allvarliga.
Trots det är vi just nu på väg mot över tre graders uppvärmning, vilket skulle få förödande konsekvenser för både jordens ekosystem och mänsklig civilisation.
Och det betyder att alla kända fossila bränslereserver, som de fossila bolagen planerar att ta upp, behöver stanna i marken. Det är också nödvändigt att se till att allt finansiellt stöd och alla investeringar i fossila bränslen genast upphör.
Våra pensionspengar eldar på klimatkrisen
Men just nu eldar våra pensionspengar på användandet av fossila bränslen, och därmed också den globala uppvärmningen.
I slutet av 2020 hade AP-fonderna investeringar värda 15,7 miljarder kronor i 66 av de 200 största fossila bolagen i världen. Det är enorma fossila tillgångar som finns där. Om de skulle förbrännas skulle utsläppen av växthusgaser – bara från de bolag där AP-fonderna är investerade – uppta långt över hälften av det utsläppsutrymme som världen måste hålla sig inom för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader.
Spelar det verkligen någon roll hur Sverige gör med sina fossila investeringar?
Världens länder har enats om att begränsa uppvärmningen. Och länder som historiskt har orsakat stora utsläpp av växthusgaser har ett större ansvar för att leda arbetet framåt.
Sverige är ett av de länder som borde kavla upp ärmarna och sätta igång med att drastiskt minska sina utsläpp. Och eftersom Sverige har skrivit på Parisavtalet borde rimligen inget svenskt offentligt stöd eller svenska investeringar bidra till utvinning och användning av fossila bränslen.
Utvinningen skadar människor och miljö
Dessutom riskerar själva utvinningen av kol, olja och gas att orsaka föroreningar i mark och vatten. Utvinningen av fossila bränslen kan också leda till ökad fattigdom, tvångsförflyttningar, samt trakasserier, hot och våld mot människor.
Utvinning, transport och produktion av fossila bränslen kräver stora mängder vatten och tar stora landområden i anspråk. Det förorenar också luft och vatten. Det riskerar att påverka naturresurser negativt, vilket i sin tur kan påverka försörjningsmöjligheter och grundläggande behov för människor i närheten av de fossila projekten.
Konkurrens om vattentillgångar och landområden, samt olyckor i samband med arbetet med fossila bränslen, kan i värsta fall leda till kränkningar av mänskliga rättigheter, tvångsförflyttningar av samhällen och dödsfall.
Sjukdomar i utvinningens spår
Fossila bränslen avger dessutom skadliga ämnen som förorenar luften långt innan de förbränns. Föroreningarna riskerar att påverka hälsan hos arbetare och människor som vistas i närheten av projekten, exempelvis i form av hjärt- och luftvägssjukdomar.
Människor som bor i närheten av utvinningen kan därför drabbas hårt, bli sjuka och i värsta fall dö. I våra granskningar från 2020 av fossiljättarnas verksamhet i Sydafrika, Kazakstan och Colombia har vi sett flera exempel på hur människor blivit väldigt sjuka i allvarliga sjukdomar och inte längre kan äta maten som de odlat eller dricka vattnet i floden.
Kol:
- Kol kan utvinnas i gruvor eller – om kolet finns nära jordytan – i dagbrott
- Kolbrytning kräver stor plats, och förstör därför stora markområden, vilket drabbar både växter, djur och människor.
- Kol och kolslam innehåller bland annat giftiga tungmetaller som bly, kvicksilver och arsenik.
- Kolindustrin kräver stora mängder vatten, och genererar dessutom enorma mängder spillvatten som kan innehålla bland annat tungmetaller och radioaktiva ämnen.
- Koldamm är farligt att andas in under en lång tid. Personer som drabbas kan få astma, lungcancer och lungtuberkulos.
- Kol kan brännas för att generera el och värme, eller kondenseras för att producera gas och diesel. Förbränningen av kol, gas och diesel leder till stora utsläpp av växthusgaser.
Olja:
- Råolja, eller petroleum, är ett flytande fossilt bränsle som utvinns ur berggrund på land eller till havs.
- Råoljan bearbetas i oljeraffinaderier för att bli petroleumprodukter som bensin och diesel. Förbränningen av dessa produkter leder till stora utsläpp av växthusgaser.
- Utvinning, transport och raffinering av råolja utgör en stor del av de totala utsläppen från fossila bränslen. Det beror främst på den kraftfulla växthusgasen metan, som släpps ut eller förbränns vid oljeutvinning.
- Oljeutvinning kan orsaka stora skador på naturen, till exempel genom oljespill.
- Oljeutvinningen kan också påverka människors hälsa negativt, till exempel när borrvätskor läcker ut eller andra hälsofarliga kemikalier släpps ut i luft eller vatten.
Fossilgas:
- Fossilgas är ett fossilt bränsle som finns i jordskorpan. Gasen kallas ibland för naturgas, men namnet är missvisande eftersom det är ett fossilt bränsle. Förbränningen av fossilgas leder till stora utsläpp av växthusgaser.
- Fossilgasen utvinns ur reservoarer i jordskorpan eller i samband med oljeutvinning
- Utvinningen kräver stora mängder vatten.
- Gasutvinningen innebär risker för både miljö och människors hälsa. Den kan leda till förhöjda halter av hälsofarliga luftpartiklar, som kan öka förekomsten av bland annat luftvägssjukdomar och cancer.
- Vid utvinningen av fossilgas används kemikalier som riskerar att förorena dricksvatten.
- Fossilgas består till stor del av det lätta kolvätet metan, som är en mycket kraftig växthusgas som ensamt orsakat runt en fjärdedel av dagens globala uppvärmning.
- Det uppstår dessutom stora läckage av metangas vid utvinning och transport av fossilgas. Att eliminera läckage är svårt. Räknar man med läckaget i gasutvinningen så har fossilgas en minst lika stor klimatpåverkan som olja och kol.
Omställning från fossilt till förnybart:
- Energisektorn är en av de sektorer som har allra störst påverkan på klimatet globalt.
- Om vi ska lyckas begränsa uppvärmningen till under 1,5 grader behöver vi ha ett energisystem som är fossilfritt och förnybart.
- Naturskyddsföreningen har tagit fram en rapport som visar hur ett sådant energisystem skulle kunna se ut i Sverige.
- Rapporten gör det tydligt att Sverige redan 2040 kan ha en energianvändning som är både förnybar och hållbar. Det kräver stora förändringar – men vi klarar energipusslet utan fossila energikällor!
