8 framsteg som kan bidra till ett plastfritt hav

Varje gång du tvättar kläder av syntetiskt material så lossnar små fibrer. Vid reningsverken avskiljs det mesta av fibrerna och hamnar i slammet, som bland annat sprids på oekologiska åkrar. Men ungefär två procent av fibrerna slinker igenom reningsverken och hamnar i haven. Om fibrerna består av till exempel bomull, ull eller viskos kommer de att brytas ner inom ett par år. Syntetfibrer, som är plast, däremot blir kvar som mikroplaster under mycket, mycket lång tid. Där ställer de till med stora problem för djur som tror att plasten är mat.  

Det pågår forskning och utveckling för att minska utsläpp av mikroplaster från kläder och annan textil, bland annat genom tekniska lösningar och filter i tvättmaskiner.  

Sedan den 1 januari 2019 går det inte att köpa tandkräm eller skrubb med mikroplaster i Sverige. Det är super! Flera andra länder har också förbud för mikroplaster i hygienprodukter som sköljs av, bland annat Kanada, Frankrike, Nya Zealand, Taiwan, Indien och Thailand. EU har beslutat om ett liknande förbud som träder i kraft år 31 december 2022.  

 Plastpåsen är ett av de vanligaste skräpet i haven  och är farlig för djuren som bor där.  Land efter land förbjuder därför plastbärkassar och först ut var Bangladesh 2002. Rwanda,  Taiwan, Tanzania, Kenya och delar av Indien och Filippinerna har följt efter. 

I Sverige är plastpåsar det sjunde vanligaste skräpet längs våra kuster, enligt Håll Sverige Rents skräprapport 2019. EU har infört krav på en minskad användning av plastbärkassar. För Sveriges del innebär det att antalet plastbärkassar ska minska från 90 stycken per person år 2019 till 40 stycken per år 2025. För att uppnå detta krav har Sverige valt att införa en skatt.  

Genom pant ökar vi möjligheten att återanvända plastflaskor, plastpåsar och kaffemuggar. Pantsystem för plastflaskor (PET-flaskor) finns i vissa länder men långt ifrån alla. I Tyskland har de infört pant på kaffemuggar och i Sverige har vi så smått börjat med pant på saftflaskor och pant på plastpåsar. Det fiffiga med pantsystem är att man vet precis vad plasten som pantas innehåller, vilket gör det enklare att forma nya plastprodukter av den. Nu hoppas vi att fler länder inför pant! 

Det finns flera nya uppfinningar som försöker fånga upp plasten i haven. Ett är havssoptunnan tar upp kampen mot plasten, åtminstone i våra hamnområden. Soptunnan, som uppfunnits av två surfare, slukar skräp, olja och plast med glupande aptit och pumpar ut rent vatten i andra änden. Tunnan är en enkel anordning, som består av hink, pump och filter som töms med jämna mellanrum. 

Konstgräs är fyllda med små gummibitar för att bli mjuka att springa på. Men gummibitarna fastnar lätt på kläder och skor, eller skottas bort med snön och hamnar då utanför planen. Det är sannolikt inte en av de stora källorna till plast i just haven men gummibitarna hamnar i dagvattnet och närmiljön. Det är därför miljösmart att flera kommuner nu satsar på naturmaterial som kork och gräs på nya fotbollsplaner. 

För att minska mängden plast i haven har EU infört nya regler för de vanligaste plastskräpen. Från och med sommaren 2021 kommer engångsprodukter som plasttallrikar, plastbestick och plastsugrör förbjudas, likaså matlådor och muggar av frigolit. Även bomullspinnar (tops) och ballongpinnar av plast förbjuds helt. Utöver förbuden införs minskningskrav för produkter av plast, till exempel engångsmuggar, inklusive lock och matbehållare. 

Under parollen Ren kust samarbetar kommuner på Bohuskusten för att samla in de enorma mängder plast (8000 kubikmeter!) som spolas upp på stranden varje år. Håll Sverige Rent engagerar varje år 100 000-tals skolungdomar att plocka skräp och lära sig mer om sopsortering. Plogging är en annan växande rörelse som kombinerar jogging med att plocka skräp.  

Följ taggarna #plastfritthav #plastminimera för mer om plast i havet och vad som behöver göras.